Severus Snape Och Cannel McGartney [SV]-[PG-13]

Titel: Severus Snape Och Cannel McGartney
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Antal kapitel hittills: 1
Färdigskriven: Nej
Rating: [PG-13] (I fall att)
Beskrivning: Severus Snape – en tystlåten och dyster pojke som alltid gick för sig själv. Med ingen som helst kontakt med de andra eleverna. Hans svarta flottiga hår dolde oftast hans ansikte, hans bleka kinder och svarta ögon. Hans kärlek till svart magi skrämde många, redan när han började första året visste han mer om svart magi än sista års eleverna på Hogwarts Skola För Häxkonster Och Trolldom. Detta skrämde många lärare, men han skötte sig bra, hamnade inte i slagsmål och använde inte magi mot de andra eleverna. Vilket han kanske borde ha gjort… Med tanke på alla gånger James Potter och Sirius Black var på honom. Retade honom, hånade honom på grund av hans utseende, vände honom upp och ner och skrattade mot honom. Flickan han älskade, även mer än svart magi var på en ouppnåelig nivå där han aldrig klarade att ta sig till. För pojken han hatade mest, vars ord skars sig mot honom som tusen knivar hade fått henne som sin – James Potter. Vars namn alltid kommer att brinna innanför hans ögonlock. Men den dagen Severus förstod att han aldrig skulle få Lily att gilla honom, ställde han framför sin bästa vän – Cannel McGartney. Nästan ingen förstod sig på henne, hon var mörkhårig, svarta ögon och visade sig aldrig i dagsljus ute. Hon var ingen som folk riktigt tänkte på skulle ens finnas. Men det gjorde hon och hon var det närmaste Severus hade som vän. Cannel var till en början tillsammans med Sirius Black, men fick nog när Sirius och James vände Severus upp och ner ute på skolgården en dag. Efter den dagen följdes Severus och Cannel sida vid sida. Efter skolan gifte de sig och väntade ett barn vid namn Emmy Cannel Snape. Både Cannel och Severus stod Lord Voldemort mycket nära och även Dumbledore. Men vid Emmys födsel bestämde Cannel för att inte låta sin dotter växa upp så nära mörkret. Så Cannel vände Lord Voldemort ryggen, något hon aldrig skulle ha gjort. Cannel hann gömma sig i en grotta, hon höll sin dotter i sin famn när han dök upp. Voldemort kom gående in i grottan och höll sitt trollstav framme men även en kniv. För Voldemort gillade Cannel, mycket och om hon tänkte fly. Skulle hon inte göra det i livet. Han torterade Cannel hårt och vände sig mot Emmys lilla kropp som låg på stengolvet. Men Emmys gudfader – Lucius Malfoy hann stoppa Voldemort och fick honom att skona Emmy. Men Lucius lovade att träna Emmy så hon en dag skulle vara redo att bli medlem av Dödsätarna… Severus fick då uppfostra Emmy själv och försöka hålla henne borta från de onda. För det var det han lovade Cannel innan hon dog..

(Emmy Cannel Snape och Cannel McGartney är eget påhittade karaktärer som jag kom på medan jag läste Harry Potter böckerna. Denna historia får ni tolka som ni vill. För mig betyder den mycket och för mig är dessa karaktärer verkliga. Kapitel ett kommer att handla om dagen de träffas och hur deras liv fortsätter från när de går ut Hogwarts till livet efter Cannel’s död.)

Kapitel Ett
Cannel suckade tyst, drog bort lite av sin mörkbruna långa lugg och såg en svart hårig kille le mot henne. Hon log vänligt tillbaka mot Sirius Black. Cannel återvände sedan tillbaka till sina papper. De hade sitt sista G.E.T. prov idag och man kände lite av spänningen som skulle bryta ut direkt när läraren bad dem att packa ihop. Hon lekte lite med sitt halsband hon hade fått av sin moder, som hon hade fått av sin moder. Det var ett skyddshalsband, som även hjälpte sierskor med deras förmåga att se in i framtiden. Cannel läste igenom det hon hade skrivit, rättade några saker och skrev till lite mera bara för att fylla ut pergamentet. Ljudet av fjäderpennor som skrapades mot pergament hördes tydligt i rummet som brukade vara matsalen även kallade Stora Salen. Läraren gick längst framme av rummet, framför eleverna och gick med armarna bakom ryggen. Hennes ögon for skarpt över allas huvud i fall någon skulle tänkas fuska. En stor klocka tickade bakom henne. Det visade att om en minut skulle provet vara över och alla skulle kunna andas ut en aning. För resultaten skulle inte komma förrän i juli. Cannels svarta ögon for över alla hennes klasskamrater, vissa skrev ivrigt och för fullt. Några hade gett upp och satt och stirrade mot klockan. En av killarna, verkade vara väldigt mycket inne i sitt papper. Han hade till och med lyckats få lite svart bläck på sin nästipp. Severus Snape – pojken som alla retades med. På grund av att han var annorlunda. Cannel knöt sin näve en aning när hon tänkte på alla de hårda ord som han hade fått mot sig, allt skratt och hån. Lärarens röst avbröt Cannel från sina funderingar, många av eleverna hade redan hunnit ut ur salen och flera höll på att packa ihop sina grejer. Läraren viftade med sitt spö och alla deras papper flög och landade i en stor fin hög på ett av borden där framme. Sirius hade kommit fram till henne och strök sina fingrar mot hennes mjölkvita kind. ”Kom så går vi ut. Jag håller på att dö av värmen här inne” Sa han och tog hennes hand i sin. Det var förrän då Cannel kände hur kvavt och varmt det egentligen var därinne. James, Peter och Remus ställde sig bredvid dem. James lekte som vanligt med sin gyllene kvick och Peter stirrade som vanligt på James. De fem gick ut ur skolan och ut på skolgården. Det var årets varmaste dag och alla de andra eleverna spenderade dagen utomhus. Några badade, andra drack pumpa juice i skuggan och några solade för fullt. De slog sig ner vid ett stort träd vid sjön. James blick for direkt mot tjejgruppen som stod vid sjön. Hans blick fastnade som vanligt på den rödhåriga tjejen, Lily Evans. Cannel lutade sitt huvud mot Sirius axel och suckade lättat. ”Äntligen så var det över!” Sa hon med ett stort leende. Som försvann lite när hon såg Severus kom gåendes lite längre bort. Han gick ganska nära Den Förbjudna Skogen, hennes blick for sedan mot James och Sirius. Sirius klagade just om att han hade tråkigt och ville ha något att göra – något roligt. Cannel spände sig direkt och visste exakt vad de skulle göra. James och Sirius reste sig upp och gick mot Severus som stelnade när han såg killarna komma närmare. Cannel reste sig också upp och såg lite mot Remus. Han var ju för sjutton Prefekt! Han borde stoppa dem. Men som vanligt satt Remus kvar och läste ur sin bok, fast hans kastade sin blick mot James och Sirius många gånger. Peter stod bara kvar och stirra på dem, som vanligt… James drog fram sin trollstav direkt och viftade med den. Severus hängde upp och ner direkt, hans klädnad for ner över hans huvud och visade ett par smala, vita och beniga ben. Samt hans gråa kalsonger.. Något som James och Sirius hade väldigt roligt för. Cannel var på väg att ropa åt dem att lägga av när en annan tjej röst hördes bakom henne. Hon vände sig om och såg Lily komma gåendes. Hennes blick var både mörk och kall när den landade på James. Hon skällde ut dem rejält och fick James att släppa ner Severus. Severus kunde inte se mer än förbannad ut än tacksam mot Lily. ”Jag behöver inte din hjälp smutsskalle!” Röt han mot henne. James stelnade direkt och vände sig mot Severus. ”BE HENNE OM URSÄKT!” Fräste James till Lilys försvar. Man såg på Severus hur han ångrade det han sa till Lily direkt, men hans hat mot James började visa sig ännu mera. ”Men kan ni GE ER!” Röt Cannel högt. Hon gick förbi Sirius och James. ”Kan ni bara lämna honom i fred för än gångs skull! James, lyssna på Lily. Hon är mycket smartare än du” Fräste hon samtidigt som hennes blick vart svartare än svart nästan. Sirius skrattade svagt, ”Cannel. Kom hit nu, skäm inte ut dig. Du kan inte medge att du faktiskt står på hans sida?!” frågade han med ett tomt leende. ”Det gör jag faktiskt. Jag är så sjukt less på att ni hela tiden hackar på honom! Vem har gett er rätten att göra det egentligen? Bara för du har tråkigt” Sa hon och såg på Sirius ”Ger det inte er rätten att skada någon annan! Jag är Severus vän och det står jag för. Kan du inte hantera det, så hanterar du inte mig” Sa hon och vände sin rygg mot Sirius. Hon gick fram mot Severus. ”Kom” Viskade hon vänligt och drog med sig honom mot slottet. Sirius stod stumt kvar och kände en viss ilska stiga mot Severus. Något han aldrig har känt förut. ”Jag kommer aldrig att glömma dig Cannel” Viskade han tyst för sig själv…

mer!!!!!!!!

Kapitel Två
En snabb blick mot klockan som tickade på bakom läraren som vandrade fram och tillbaka framför sina elever. Severus blundade en snabb stund och tänkte på vad han hade läst om kvällen innan. Han hade snabb pluggat lite och försökt få det att fastna. Hans hand med fjäderpennan for över pappret och skrev ner svaren. Han hade hunnit skriva tre rullar och var på sin fjärde. Severus såg en vänlig person i ögonvrån. Hans enda och äkta vän – Cannel McGartney. Fast ingen visste riktigt om det. De umgicks inte så folk såg det, bara i skuggorna där de hörde hemma. Enligt Severus. Han hade känt Cannel i sex år nu och de visste allt om varandra. Men hon hade valt den där idiotiska killen Sirius Black till sin pojkvän. Även om han gjorde henne lycklig var hon värd någon mycket bättre! Severus såg snabbt på en rödhårig tjej som satt några platser ifrån henne. Han kände hur hans hjärta dunkade ännu fortare, hon var så perfekt. Smart, söt och vänligt. *Men henne kommer jag aldrig kunna få..* Tänkte han med en tung men tyst suck. Severus skrev klart sin fjärde rulle och precis då ropade läraren att de skulle packa ihop och gå. Allas rullar flög upp i luften och flög fram till henne. Severus packade ner alla sina grejer och gick snabbt ut. Han kastade en blick mot Cannel och blängde mörkt mot Sirius som rörde henne. Han gick ner mot Slytherins sällskapsrum och lämnade sin väska. Han tog sin trolldryckskonstbok och gick upp mot hallen. Han gick ut på stentrappan och kände solens varma strålar träffa honom. Han gick sakta men säkert mot sin favorit plats vid skuggan från träden från Den Förbjudna Skogen. Severus såg att Cannel, Sirius, Remus, Peter och James satt under trädet vid vattnet. Där brukar han och Cannel vara på nätterna och bara prata. När han var i närheten av Cannel kändes det som om han kunde prata om vad som helst, han behövde inte vara rädd att det skulle användas emot honom och han kunde vara sig själv med henne. Han slog upp sin bok och läste lite ur den. Han hörde steg och röster som närmade sig. *Åh nej* Tänkte han och såg upp. Hans blick mötte James gröna ögon som lyste smått. James viftade med sin trollstav och Severus tappade boken. Han for upp och ner, hans flottiga hårtoppar nuddade just så pass marken. Han kände hur hans klädnad for neråt och for över hans ansikte. Han kände hur hans kinder började hetta och hörde skratten som steg. Sedan hörde han hennes röst, hennes underbara och vackra röst. Severus föll ner mot marken och såg upp mot Lily. Hon verkade hata James. Severus ställde sig upp och tog sin bok. Han hörde hur hon tog han i försvar men hans hat mot James bubblade över. ”Jag behöver inte ditt skydd smutsskalle” Röt Severus förbannat mot Lily. Som vände sig om och gick tillbaka till sin tjejgrupp. James hade stelnat upp och vände sig mot Severus. En annans röst hördes – en bekant och vänlig röst som bröt allt. Cannel kom fram mot Severus och han log smått mot henne. Sirius försökte prata med Cannel om att hon bara skämde ut sig själv och att hon inte kunde mena att ta Severus sida.”Det gör jag faktiskt. Jag är så sjukt less på att ni hela tiden hackar på honom! Vem har gett er rätten att göra det egentligen? Bara för du har tråkigt” Sa hon och såg på Sirius ”Ger det inte er rätten att skada någon annan! Jag är Severus vän och det står jag för. Kan du inte hantera det, så hanterar du inte mig” Sa hon. Hon vände sig om och gick mot Severus. Hon viskade ”Kom” och drog med sig honom. De gick snabbt upp mot slottet igen och nerför trappan till fängelsehålan. De var snart inne i Slytherins sällskapsrum och satte sig ner i en stor soffa där. Cannel suckade. ”Ja, så var man väl singel igen” Sa hon och såg lite deppigt på honom. ”Men jag stod inte ut med honom. Han behandlade dig så sjukt illa” Sa hon med ett litet vänligt leende. ”Och vänner kommer som sagt före pojkvänner” Sa Cannel. Severus satte bara stilla och tyst. Han hade förstört sin chans med Lily och det gjorde så ont. Cannel la en vänlig hand på hans axel och försökte trösta honom.”Om du verkligen älskar henne och hon gillar dig så borde det där inte stoppa det. Som folk säger. Älskar du någon, släpp henne fri och om hon älskar dig. Så kommer hon tillbaka till dig” Sa Cannel och räckte Severus papper från bordet framför dem. Severus såg på Cannel en liten stund och la en hand runt nacken. Han drog Cannel till sig och kysste henne…