PRS Velleity & Daphne (PJO/HOO]

Här är tråden Daphne!

Mall:


Velleity 's mallar


Daphne 's mallar

Okej! Här är mina mallar

Namn: Lana Faulkner
Ålder: 16
Godly parent: Apollo
Utseende:
Bakgrund: Föddes i South Carolina, hennes mamma var en sångare och hade en romans med Apollo under ca tre månader. Bodde i South Carolina tills hon vid 14 års ålder av misstag hamnade i Labyrinten och var fast där i sex månader innan en satyr hittade henne och tog med henne till Camp Half-Blood.
Familj: Hon och hennes mamma har en mycket bra relation.Hennes mamma är hippie och Lana växte upp som vegan.
Styrkor: Lana sjunger väldigt vackert och kan har photokinesis, alltså solskenskrafter
Svagheter: Kort temperament, impulsiv och för stolt för sitt eget bästa.
Övrigt: Lana är bisexuell, och är lika hippie som sin mamma.



Namn: Anastasia "Ana" Petrova
Ålder: 15
Godly parent: Hermes
Utseende:
Bakgrund: Föddes i Ryssland, och flyttade till Amerika efter att hennes mamam dog och hon fick reda på att hon var en halvgud
Familj: Hennes mamma dog i en brand när Ana var 8. Hon är lite bitter på sin pappa för att alla kampare hamnar i Hermes-stugan, och denna bitterhet blandat med sorgen över sin mor har drivit henne att gå med i Titanernas armé tillsammans med sin halvbror Luke. (edit: ändrade Anas backstory)

Styrkor: Kan dyrka upp vilket lås som helst, är en väldigt skicklig tjuv
Svagheter: Slug, kan vara misstänksam mot andra.
Övrigt: Ana älskar att resa.




tredje mall!

Namn: Theodore ”Theo” Avery
Ålder: 15
Godly parent: Hypnos
Utseende:
Bakgrund: Är ifrån Brooklyn, och har bott där med sin mamma hela sitt liv. Vet inte om att han är halvgud. Familj: sin mamma, som han har en bra relation med. Hon är konstnär.
Styrkor: Theo kan kontrollera och besöka folks drömmar. Han kan också få folk att somna med sina krafter.
Svagheter: Kort temperament, pessimistiskt och inte särskilt motiverad
Övrigt: Theo har alltid varit lite av en troublemaker, gillar att skolka och smygröka bakom skolan. Allmänt ganska busig och följer sällan regler

Diamond
Solen stod högt på himlen när My lämnade Hecates stuga. Morgonen var verkligen inte hennes tid på dygnet vilket var anledningen till att hon gärna sov till efter 11. Hon styrde stegen ner mot skogen. En liten promenad var aldrig fel. Trots att det var mitten av juli var värmen inte så fruktansvärd, iallafall inte så jobbigt tryckande som den kan vara ibland. Träden slängde långa skuggor över stigen pch hon fortsatte traska framåt. Alla hennes dagar på lägret bestod av nästintill exakt samma innehåll, vakna, promenad, äta, sova, repeat. Aldrig hände något annorlunda. Tillsist kom hon ner till havet och satte sig i den vita sanden. Ibland önskade hon faktiskt att hon hade fått åka på uppdrag, att sitta fast på lägret varje sommar var ju inte särskilt roligt direkt.

Lana
Lana satt vid frukostbordet och åt sin havreyoghurt. Solen sken, det var mitten av Juli och lägret var fullt av sommarkampare. Lana själv bodde där året runt, hennes krafter var starka nog att monster kunde känna hennes närvaro så fort hon lämnade lägret. Hon ville inte sätta sin mamma i fara. Dessutom så gillade hon lägret. Tillsammans med sin halvbror, Michael Yew så var hon counsellor (vet inte vad det heter på svenska) för Apollostugan. Ibland var det långtråkigt på lägret, och hon längtade ut i världen, önskade att hon skulle bli skickad på ett uppdrag och få chansen att vara en hjälte, som Percy Jackson eller Annabeth Chase.

Diamond
Solen stack My i ögonen så hon reste sig upp och gick och satte sig under ett träd istället. Egentligen hade Kerion och de andra velat att hon skulle stanna på lägret året runt, vilket hon tvärvägrat. Fine, hon kanske utsatte folk för fara genom att inte göra det, men hennes själviska sida hade kommit fram till att lägret inte var rätt plats för henne. Hon reste sig upp igen och började promenera tillbaka för att äta frukost. Gäspande tog hon för sig av frukosten innan hon satte sig ner. Frukosten bestod av vaniljyoughurt och en smörgås. Samma som alltid. Hon satt ute och åt, vilket hon gjorde så gott som varje dag. I stugan hade hon 4 halvsyskon, ingen av del bodde där året runt dock. My kom bra överens med dem även ol de inte var särskilt nära, dock var hon inte särskilt nära någon på lägret.

Lana kollade sig omkting. Fler kampare hade börjat komma till matpaviljongen för att äta frukost. Vid Hecate-bordet satt några och åt i tystnad, och borta vid Hermesbordet såg Connor och Travis ut som att de planerade ett hyss. Klassisk halvblodsfrukost, med andra ord.
"Lana," sade någon plötsligt. Lana tittade upp. Lee Fletcher, hennes halvbror, hade precis satt sig framför henne. Han hade en allvarlig min. Lee hade förmågan att se in i framtiden, någonting väldigt få barn av Apollo hade. Apollo-stugan var en av dem med flest kampare, eftersom Apollo.. tja, Apollo var ganska förtjust i att dejta dödliga människor.
"Jag hade en fruktansvärd dröm. Du var med i den," fortsatte Lee.
"Jaha?" svarade hon och höjde på ögonbrynen.Lee nickade allvarligt.
"Du skulle slåss mot en Titan"
Lana log snett.
"Vann jag?" frågade hon med ett skratt
Lee suckade. "Det här kan vara ett dåligt tecken, Lana!" sade han. Hon suckade. Visst, Lee kunde se framtiden ibland. Men att hon skulle slåss mot en titan kändes overkligt, och det var ju inte direkt så att alla Lees drömmar var profetior. Hon tittade upp och fick i en kort sekund ögonkontakt med en tjej från Hecate-stugan som hon inte visste namnet på.

My satt och åt sin frukost i tystnad och pratade knappt med sina syskon. Men o andra sidan så visste hon att de alla föredrog att ha det så.
Under en kort millisekund får hon ögonkontakt med en brunhårig tjej ifrån Apollos stuga, vars namn My inte visste.
Hon fortsatte med sin frukost och när den var slut så städade hon undan efter sig.
På vägen ut ifrån frukosten så snubblar hon på något, närmare bestämt ett svärd, varför plockar folk inte upp efter sig?
Hon slår i marken med en smäll och dammet från jorden yr i luften. Sakta reser hon sig upp, det gjorde inte särskilt ont iallafall. Hon vänder sig om och ser att flera av halvgudarna runt frukostbordet tittar på henne. Hon ler försiktigt och skyndar sig sedan iväg. Typiskt henne att alltid lyckas skämma ut sig på de allra dummaste sätten.

- Vem lämnar ens ett svärd mitt i vägen där folk går? sade Lana och suckade. Kanske var det Hermes-ungarna som höll på att busa igen. Lana reste sig och gick för att kolla om tjejen som hade ramlat var okej, eftersom att Apollo-barnen var lägrets läkare. Hon gick ned mot stugorna, åt det hållet som tjejen hade gått.
____
(För den delen, jag ska ändra en sak i min andra karaktär (Anastasia) mall. Jag tror att jag gör så att hon jobbar för titanerna och Luke, i alla fall i början. Alltså är hon inte en kampare på lägret för tillfället, utan hon är och jobbar för Luke. Hoppas det är lugnt. )

My svor för sig själv medan hon gick bort mot stugorna. Varför skulle hon alltid skämma ut sig? Hur pinsam får man vara egentligen. Till sist satte hon sig på trappan till Hecates stuga och la huvudet i händerna. Hon hade inte särskilt ont eller så, visst hon hade ett jack i foten där svärdet träffat men hon ansåg att hon hade varit med om värre. My hör hur något kommer emot henne och tittar upp igen. Det är den där Apollon tjejen (som hon fick ögonkontakt med tidigare), som kommer gående mot henne.
___
(Helt lugnt. Blir säkert jättebra)

"Hej," sade Lana och log. "Jag tänkte bara kolla så att du inte skadade dig," sade hon och lade huvudet på sne. Hon visste inte vad tjejen framför henne hette, men hon var i alla fall ganska söt. Lana satte sig bredvid henne och tittade ned på hennes fot.
"Kan jag kolla på såret?" Lana gjorde en gest mot hennes fot