Medi och SagaG

Medi 

Elias väntade på att solen skulle gå ner han hade inte varit på jakt så det sved i halsen.
Han gillade inte att dricka från människor men det fans inte mycket han kunde göra.
Efter ungefär en timme försvann dom sista sol strålarna ner för horisonten och steg ut från sitt ståtliga hus.
Han vädrade lite han kände inte någon doft av någon människa i närheten så han satte kursen till en närliggande by.

Violet hade sitt sovrumsfönster öppet och satt i sängen med ett handarbete. Hon nynnade sakta i ljuset från ett vaxljus och log när hon såg hur vackert det blev. Hennes blick höjdes när hon hörde steg eka på kullerstensgatorna och hon såg ut och såg en ung man med ståtliga kläder bandra längst gatans belysning. Snabbt stack hon in huvudet och hörde hur hjärtat började slå allt fortare.
Skärp dig Violet det var bara någon som var på promenad inget att oroa sig för.

Elias var nu framme i byn och letade efter någon som var ute och gick denna sena timme.
Efter ha gått längs gatorna hittade han en berusad kvinna.
- hur är det med er då, frågade han och tog hennes hand för hon gick väldigt vingligt.
Efter att ha flörtat med henne en lång stund drog han henne närmare och kysste hennes halls och sedan bett han till och drack sig mätt.

Hon hade hörd ljud utanför sitt fönster och hon kollade ut igen och såg en man och en berusad kvinna. Men mannen verkade ha sin mu mo hennes hals och hon såg i smyg ifall vad som skulle hända härnäst. Violet hostade till och satte handen mot munnen i förskräckelse. Skulle han höra?
Vad skulle hända o han hörde?"

Elias hörde ett ljud som kom hörde upp ifrån han kollade upp och han såg en kvinna som hade sett vad han gjort.
Han visste att han inte kunde låta vittnen leva det var för farligt.
Han satte ner kvinnan på en bänk så att det såg ut som hon hade somnat sedan tog han sats och hoppade up så att han kunde ta tag i fönster karmen till det fönstret där den där flickan var som hade sett det han gjort.
- goddag, sa han.

Hon hajade till och såg skrämd ut när manen hoppade upp och svalde hårt. Hon tappade handarbetet hon hade och svalde hårt.
"Vem är du?" Viskade hon och kände efter korset som skulle vara runt hennes hals, men hon hittade det inte.


(Bättre om man skriver i "" än -)

” jag är någon som ska se till att du håller tyst om det du sett denna kväll, så vad såg du då” frågade han med en otäck stämma.
Han gjorde sig beredd att hoppa på henne om det skulle behövas.
Han visste hur man kunde döda människor snappat och utan några bevis.
Det viktigaste av allt var att se till att ingen såg något.

"Jag såg bara en man på en nattpromenad." Hon såg bort och skakade. Tog sitt handarbete och hostade till igen och kännde svetten rinna.
" Kan du gå?" Frågade hon och försökte resa sig upp ur sängen men föll trött ner och slöt ögonen.

Elias tittade på henne hon började inte må bra han visste inte vad han skulle göra.
” hur mår du?” Frågade han fast det kändes konstigt att fråga för han brukade oftast inte bry sig om sådana saker men den här tjejen kändes på något sätt annorlunda från dom han brukade dricka av.

"Jag är sjuk." Hon höll för munnen och hostade igen och såg sedan bort.
"Så jag skulle uppskatta om du gick." Mumlade hon och slöt ögonen.
"Far skulle bli rasande om han fortfarande fanns kvar." Hon tog ett rosslade andetag och lade undan handarbetet.