När blir mitt liv vanligt egentlien?

Titel: När blir mitt liv vanligt egentligen?
Kapitel:1
Rantings: Vet inte riktigt kanske G
Färdig skriven?: Nej!


Kapitel:1


Jag lutade mig mot det kalla fönstret, strök handen genom mitt hår som aldrig gick att kamma ut . Jag hade på mig min nya Hogwarts uniform som var alldeles för stor. Men mamma hade såklart sagt att man måste köpa två numror större än vad man hade så man inte behövde köpa en ny varje år. Jag skulle börja mitt tredje år på Hogwarts och fortfarande hade jag inga kompisar, okej, några men de var inga riktiga vänner. De var inte dumma mot mig men inte särskilt snälla heller. Det fanns bara en som jag tyckte lite om men hon var med i det dumma gänget. Hon var alltid dum mot mig när de var med. Men när det var bara vi två var hon hur snäll som helst.


Jag gick upp för den långa smala grusgången som ledde upp till slottet. Jag sparkade på en sten samtidigt jag gick. Jag hörde några andraårs elever prata om att det kanske skulle börja en ny lärare.
- Hej Alina har du på dig din pappas gamla uniform, sa Linn.
- Nej, svarade jag.
- Det kan det ju inte vara din pappa är ju mugglare (Hon var ren blodig) ,sa Linn och gick iväg upp för grus gången. Jag sprang nästan när jag gick in genom porten. Jag skulle aldrig någonsin få några riktiga vänner. Vad var det för fel på mig? Den frågan hade jag ställt mig själv säkert hundra gånger men jag hade aldrig riktigt haft något svar. Jag gick i genom stora salen och satte mig ner vid Hufflepuff bordet. Jag längtade tillbaka till min mugglar skola för där hade jag massor med vänner jag var typ populärast i klassen. Jag hade till och med en pojkvän. Men vi hade gjort slut när jag skulle börja här. Dumma skit skola, tänkte jag. Mina tankar avbröts av att Dumbledore harklade sig högt och tydligt.
-Välkomna till Hogwarts, en skola för häxkonster och trolldom,sa dumbledore.


Hinner inte skriva mer nu
Vad tyckte ni ska jag fortsätta?