[PRS] Dragon Fantasy & Scorpius-Hyperion-Malfoy

Vildvittra

Namn: Graham Moore
Ålder: 18
Utseende: Axel långt blondt hår, oftast uppsatt. Mörk gröna ögon , ganska ljus hud. Ganska smal.
Längd: 178cm
Övrigt: Han är en lärling hos sin fars skomakarbutik i atan. Dom bor ovanför affären och har en liten plätt på baksidan att odla på.

Graham rider sakta in til staden för att skaffa mat. Det är en fin dag, varm och solig så det är skönt att slippa vara på jobbet , det blir löjligt varmt i lokalerna. Hans blonda hår är uppsatt och han har på sig några av dom enda kläderna som inte är för slitna.

Namn: Wilhelmina, kallas för Will
Ålder: 17 år
Utseende:

Övrigt: Född och uppvuxen på gatan, hennes mor var en glädjeflicka på en krog och fadern okänd. Modern dog då Wilhelmina var runt 11 år och hon har sedan dess levt på gatan.
Hon gör allt för att undvika samma öde som sin mor, för tillfället delar hon ut tidningar och tjänar några ören på det som så många andra barn och unga i hennes situation.

Wilhelmina höll i sin stora bunt med nytryckta tidningar.
"Nyheter, vår konung skall besöka staden. Förstasides nytt, läs gott folk." skriker hon ut. En man i fin kostym fångar hennes blick och ger henne några mynt i utbyte mot tidning. Gatorna var fulla, hästskjutsar och folk sprang om varandra och poliser skymtade längst gatan. Som det gatubarn hon var uppfattade hon allt detta, samt flyktvägar om det skulle behövas. Även om hon hade arbete nu så visste man inte vad polisen kunde ställa till med. Det var mot lagen att vara utan arbete och hon hade varit på uppfostringsanstalt flera gånger.

Graham forsätter sin rytt mot torget, en lugn gång , han har ingen brådska. Fint folk i sina droskor sneglar på honom, eller det känns så, med lätt slitna kläder och en äldre häst, han har inte ens en liten droska eller vagn. Barn springer runt och över gatan, folk står och säljer tidningar och olika småsaker längst gatan. En äldre man säljer små musikinstrument och snidade leksaker. "Bra att vi inte behöver aå mycket mat" tänker han med en suck

"Will" hörs ett rop från en liten flicka på 6 år. Wilhelmina vänder sig snabbt om och ser Anna springa tvärs över gatan för att komma henne till mötes.
"Stanna." skriker hon, då flickan inte märker hästdroskan och hästen som kommer från olika håll och är nära på att kollidera med flickan. Tidningarna stoppar Wilhelmina snabbt ner i sin tygväska och springer flickan till mötes.
Hon hinner knuffa undan henne, men hamnar själv med den bara foten under ett av droskans hjul. Wilhelmina skriker till av smärta men drar sig från gatan och droskan som fortsätter utan att bry sig om vad som hände de som höll sig på gatan.
Wilhelmina svor till, då hon försökte dra sig upp men den skadade foten gjorde att hon haltade.

Graham hade sett allt och rider fram till Wilhelmina. "Fröken, behöver ni hjälp?" frågar han och hoppar av hästen, erbjuder henne sin arm. "Låt mig ta dig till en läkare för att se till foten." Han verkar vara genuint beskymrad.

Wilhelminas svordomar avbryts då någon kallar henne fröken. Fröken var inte ett ord hon hade hört kopplat till sig själv förr.
Hon ser upp på mannen som kommit till häst, men ändå inte tillhörde någon finare familj.
Hon nickar och ger de sista tidningarna och de intjänade mynten till Anna.
”Hälsa herr Stone vad som hänt, sälj så mycket du kan jag betalar sen.” sa hon och Anna nickade. Herr Stone skulle inte visa henne nåd om hon gjorde att han minskade i försäljning.
Hon vänder sig sedan åt mannen och nickar då hon tar hans arm.
”Ja, tack herrn.” svarar hon artigt. Ville han henne något ont så skulle hon nog kunna försvara sig, men han såg ärlig ut.

Han erbjuder sin hjälp med att få upp henne på hästen. "Det går nog snabbare så här" Han ler lite lätt, verkar vara en vanligt arbetarklass kille, inte så mycket äldre än henne, med mörka ögon. "Sitter ni bekvämt nog?" frågar han och sätter sig i sadeln. "Någonting kan vara brutet och det vore ju inte bra"

Wilhelmina bleknar märkbart då han lyfter upp henne på hästen. Foten gjorde mer ont än vad hon ville erkänna och hon andas tungt och biter ihop.
”Ni får ta mig till fattigläkarn, han bor längre bort i tredje Tvärgränd från huvudgatan.” introducerar hon då hon inte visste hur väl mannen kände till staden.
Hon hoppades inte att foten skulle vara bruten, det skulle beställa till ordentliga problem särskilt med tanke på arbetet hon hade.
”Mitt namn är Wilhelmina.” sa hon sen som en eftertanke då de började rida. Hon kom på att hon inte presenterat sig.
”Men de kallar mig Will.”

"Det är inga problem" Han ler lätt och vänder sig för att se på henne. "Trevligt att träffas , Will. Mitt namn är Graham" han bugar huvudet lätt och ler innan han rider mot läkaren, sakta nog för att inte skada henne mer. Folk ser på dom , vissa ger dom några miner och blänger argt. "Man får inte bry sig" han svänger och ser sig omkring

Will ser på honom, han var inte alls som gatans pojkar och männen. Dem man fick käfta med, slåss, springa ifrån och försvara. Han var artig och väluppfostrad, något hon aldrig lärt sig.
”De undrar väl vad du ska göra med en som lever på gatan.” skrattar hon lätt. Men hon var som alla som levde där, smutsig, lusig och i trasiga kläder. Hon försökte hålla sig ren och laga sina kläder, men möjligheten var liten. Hon såg ner på sina bara smutsiga fötter, en av dem hade svullnat rejält nu. Snart är de framme utanför läkarens dörr och Will glider ner från hästen och tar emot sig med den inte skadade foten. Läkaren öppnar sin dörr och tar emot dem.