Lovely brothers [PRS Skorpa & Beben]

Skorpa
yayayay
kommer ta ett tag att skriva min mall men lägger hit den seeen yayayay
Och om det är någon som läser detta så sure go for it men snälla kommentera inte
Jimins mall:

Jimin ser upp på den stora skolbyggnaden och biter sig lätt i läppen medan han långsamt går fram emot ingången. Det är blonda killens första dag i skolan, och innan han går in genom ingången tar han ett djupt andetag genom munnen. Han går emot rektorns rum, vilket han har varit i tidigare så han vet vägen dit. Han knackar lätt på dörren innan han sätter sig i väntrummet för att kunna prata med rektorn och få hans schema och för att veta vilka klassrum han ska vara i. Det slår honom, medan han sitter där, att han i princip inte vet någonting om den här skolan. Han vet att den är stor, men mer än så vet han inte. Han har bara varit vid rektorsexpeditionen, och han har inte ens försökt googla fakta om skolan. Han tar ett till djupt andetag precis innan dörren öppnas och rektorns assistens ber honom att gå in till rummet.
"Park Jimin, har jag rätt?" Är det första den sextonåriga killen får höra när han går in i rummet. Jimin nickar och bugar för rektorn. "God morgon", säger han nervöst och reser sig upp. Utan att kolla för mycket märker Jimin av en annan kille, i glasögon, som ser ut att vara i hans egen ålder. Den andra killen i rummet bugar och hälsar, vilket får Jimin att göra samma sak.
"Det här är Kim Taehyung", säger rektorn och nickar mot killen i glasögon. "Ni kommer att gå i samma klass, så han kommer att hjälpa dig att hitta rätt under dina första veckor här." Jimin nickar och de får stanna i rektorns rum i ett tag till, Jimin får sitt schema och får reda på lite mer information om skolan innan han och glasögonskillen leds ut ur rummet.
"Så, Jimin, visst?" Killen i glasögon, Taehyung om han kommer ihåg helt rätt, ser på Jimin som nickar. "Välkommen till vår lilla, men stora skola!"

Yoongis morgon hade inte börjat bra alls. Den artonåriga killen hade behövt skynda sig till studion som ligger över det mest besökta caféet i stan för att hämta att pars pappersarbeten som han glömt kvällen där på. Nu på morgonkvisten var det stängt, bara han och hans vänner pluss chefen över caféet har nycklarna. Och det lilla fiket öppnar inte förrän vid tolv på dagen. Han hade haft sina svarta hörlurar över sina öron dekorerade med massvis av örhängen, så han hade inte hört några tecken på att hans best buddy sovit där med sällskap. Så, han hade sett ännu en ny del av Namjoon och kommer ångra sig i resten av sitt liv. Den äldre fick nästan en panikattack, nästan.
Det är därför det är så tyst i bilen som sakta tar sin väg mot skolan. Namjoon stirrar framför sig på vägen medan han trummar lite med fingrarna på ratten som är fylld med klistermärken av Ryan the bear.
"Så ehm.. det där var Jin. Jag tänkte presentera honom för dig och Hobi förr eller senare, men ja.." börjar han och den äldre ut av dem lyfter vaksamt blicken från fönstret, han borde nog inte göra Namjoon mer obekväm än vad han redan är, men vad fan.
"Behövde du hans stön till en ny låt eller vad fan?" frågar han och den längre mannen rodnar enkelt medan han parkerar bilen utanför skolan. "Förlåt Hyung, men Jin är faktiskt något helt extra."
"Jag kan se det." säger Yoongi med ett leende som han inte kan bestämma sig är genuin eller inte. I vilket fall som helst så pratar de inte mer om situationen, eftersom att de båda fortfarande är ärrade av det. Killarna har känt varandra i ungefär ett år, och de pratar om i princip allt med varandra, men Yoongi var inte alls redo för det där. Vinden drar i deras kläder medan små vattendroppar dalar ner över deras ansikten och gör deras kläder våta. De börjar genast att springa mot skolans portar och slår tillslut andfått upp dem. Båda två går mot sina skåp, som är precis bredvid varandra, men det är då Yoongi får syn på ett nytt ansikte, som han aldrig sett förut. Och där står han dyngsur.

Jimin ler stelt mot Taehyung som skämtade, men Jimin är både för stel och nervös för att kunna tycka att det var kul. Taehyung harklar sig nervöst, och Jimin antar att hans stelhet gjorde det jobbigt för den brunhåriga killen.
"Du går i min klass, som rektorn sa", säger den glasögonprydda killen som går vid min högra sida ut till hallen. "Och, för din tur, har skåpet bredvid mig blivit ledigt. Så det är ditt nu." Han ler mot den blonda killen medan de går mot skåpen som är på första våningen. Taehyung visar Jimin vart deras skåp är när två blöta killar springer mot dem, andfått. Efter några sekunder förstår Jimin att de inte sprang mot honom utan mot sina egna skåp men då är det redan försent då han har stirrat skrämt på dem enda sedan de kom in på skolan.

De bara står och stirrar på varandra i tystnad. En minut passerar. Två minuter. Yoongi själv vet inte varför han stirrar, är det för att den andra killen stirrar? Är det för att han är för trött för att slita bort blicken? Eller är det för att han är förvirrad och inte vet vart han ska placera det nya ansiktet? Herregud, han låter som en rädd tioåring. Det är som att tiden stannar mellan de två, ärligt talat. Vilken jävla förstaintryck den nya killen måste ha fått ut av honom nu.
"Hyung, Hyung," säger Namjoon och knäpper lite med fingrarna framför den äldre killens förvirrade ansikte. "Våra lektioner börjar om bara fem minuter." det är tyst innan Yoongi slår upp sitt skåp med en enkel handrörelse och tar ut sia noter, hans piano lärare kommer hata honom. När han tagit sina saker slår han igen skåpet, för att sedan börja gå mot den nya främmande killen, få en enkelt ögonkontakt med honom för att sedan vända i korridoren.

Jimin slutar inte att se på de andra killen fören han och hans kompis går iväg. Den blonda killen ruskar lätt på huvudet och ser på Taehyung som antagligen har tyckt att detta var lika konstigt som Jimin.
"Vem var det?" Jimin nickar i riktningen som de två killarna hade gått i innan han snabbt öppnar sitt skåp med koden som rektorn hade skrivit ner på en lapp och hänger in sin jacka i det.
"Jag tror att det var Min Yoongi", svarar den brunhåriga killen. "De är äldre än oss, han med svart hår tror jag har gått klart här snart."
Jimin nickar lätt och biter i sin läpp innan han stänger skåpet och ser på Taehyung igen, som börjar visa vägen mot deras första lektion.

"Så hur var det, kärlek i första ögonkastet?" frågar Namjoon och slänger sin långa arm över den äldres tunna axlar. Yoongi själv vet inte vad han ska säga, han hade betett sig som en stum påfågel på grund av synen av den nya killen.
"Jag är inte kär Namjoon, han verkade skräckslagen över att se mig, vilket fick mig att stirra tillbaka på honom." berättar han och drar handen genom sitt redan okammade hår. "Jag vettefan vad som hände"
Den längre killen bara skrattar åt honom, och säger att han aldrig kommer låta den äldre glömma bort det pinsamma momentet. Men Yoongi skjuter iväg ett hot om att han ska berätta för Hoseok om händelsen (vilket kommer leda till att hela skolan vet förr eller senare), och med ens blir den yngre killen tyst. Yoongi borde egentligen ha tagit en bild på Namjoon och den där Jin, för blackmailning, men sen kom han på att han aldrig skulle vilja ha en naken bild på sin vän på sin mobil. Efter några enkla skämt, knuffningar och benkrok så säger de två vännerna hejdå till varandra, för att gå på olika lektioner. Den mörkhåriga mannen öppnar dörren till musiksalen och ser ingen pianolärare väntandes, vilket får honom att pusta ut.

Jimin följer slaviskt efter killen i glasögon, och sätter sig sedan bredvid honom i klassrummet. Den blonda killen gör sitt bästa för att inte tänka på killen han mötte för bara några minuter sen men lyckas ändå misslyckas totalt. Han vet inte ens varför han stirrade så mycket på den äldre eleven utan hela situationen var bara konstig, speciellt eftersom den andra eleven hade stirrat tillbaka på honom.
Läraren kommer in i klassrummet den exakta sekunden som lektionen börjar, och hennes blick går till Jimin som hon ger ett varmt leende till.
"Godmorgon, elever", säger hon och ställer sig längst fram i klassrummet. "Idag har vi en ny elev, Park Jimin." Hon nickar mot den blonda killen som nervöst ställer sig upp från sin stol.
"Eh ... Hej, jag heter Park Jimin och har flyttat hit från Busan", säger han och bugar innan han sätter sig ner igen.
Läraren nickar mot honom igen. "Tack, jag är Mrs. Kim och är lärare i det här ämnet. Jag hoppas att du kommer att trivas här." Jimin nickar lätt men ser sen ner i sin bänk medan Mrs. Kim börjar lektionen på riktigt.

Det borde inte ha kommit som en överraskning för Yoongi att hans lärare inte kommit till lektionen. Hon hade varit sjuk hela förra veckan också, utan att ens säga till honom. Den korta mannen skakar på huvudet åt någon som inte ens kan se honom, innan han sätter sig ner på pallen vid det ståtliga vackra pianot. Solens strålar glider in genom de stora fönsterna och pianot glittrar av solljuset. Kunde inte den ha kommit tidigare? Så att han inte behövt bli alldeles blöt och kall precis innan skodagen börjat?
Han svär åt världen, även om han gått igenom värre saker så har han ingen lust att fortsätta med den redan förstörda morgonen. Yoongi ställer fram noterna han själv fixat till river flows in you och sträcker på ryggen. Hans långa fingrar flyger över tangenterna och utgör ett vackert läte som lyckas lugna ner den mörkhåriga.