Fångad i dina ögon - SV

Titel: Fångad i dina ögon
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Antal kapitel hittills: Inledning + 0 kapitel
Färdigskriven: Nup
Rating: PG
Beskrivning: Jamie Grafts, som precis skulle öva det sista på grunderna inför Hogwarts bortkommer sig i skogen. En mycket sällsynt situation händer. En varulv, med ungar som dött innan de fötts har plötsligt fått vittring på henne. När Jamie blir biten händer något märkligt. Hon blir delvis som en animagus, delvis kontrollerad av sin inre Varulv. Och ibland när hon exempelvis känner kärlek och ilska, framträder hon mer som varulv. Jag har ganska många idéer och om ni är intresserade kan jag gärna dela med mig.

Inledning

Jag vaknade upp. Jag låg i en pöl, mitt ute i en tallskog. Jag frös så in i bomben, och mitt hjärta bankade hårt. Jag kände en oändlig smärta i halsen, jag kände mig så svag. Plötsligt, när smärtan var som värst kände jag något konstigt vid huvudet, något rufsigt 'växte ut'. Jag kände lite svagt i mitt kolsvarta hår, kände ett par öron. Jag rös när jag rörde vid de, och förstod att de var mina. Men den rörelsen gav mig så mycket mer, plötsligt kände jag mig kontrollerad. Allt blev liksom svart. Jag trodde i ett ögonblick att det var en Imperius förbannelse. Men i sista sekund förstod jag allt,

I nästa sekund, timme vecka kände jag äntligen doften av lotusblommor. Jag tittade svagt upp, och sedan blev jag på gott humör igen. Hemma, Jag kunde svagt skymta den prydliga klockaffären, som i detta fall var mitt hem. Jag sprang på grusstigen, förbi den rostiga lekplatsen och mrs Mosby aom alltid spatserade med sin hund, Daxter. När jag äntligen kunde urskilja skylten där det stod att klockorna kostade 100 000 00 spänn, rörde jag vid den mögliga lilla trädockan som satt på en hylla. Trädockan, som igentligen var en flyttnyckel fick mig att snurra runt runt runt, i en annan slags dimension med cirklar och ljussken som nästan förblindade mig. Men när jag väl var framme, gapade jag stort. Istället för dörren som ledde till huset, stod jag nu inför ett stort, orörligt skåp. Med någonting alldeles förträffligt inuti, som du inte får veta..

.. Förens du kommenterat berättelsen!

Tråkig del jag vet, och jag vet också att ingen kommer läsa men hade inget bättre för mig xP

//Igelkottehn