I huvudet på Luna Lovegood[SV]

Titel: I huvudet på Luna Lovegood
Språk: Svenska
Kapitel hitills: 4
Färdigskriven: Nej
Rating: PG/G- vet ej än
Beskrivning: -
Det kommer ett kapitel nu med samma, läs gärna!


Kapitel 1
I ett annorlunda hus lite utanför byn Ottery St Catchpole vaknade Luna Lovegod upp morgonen den andra maj. Hon kände inte direkt för att öppna ögonen. Hon hade drömt en underbar dröm om humlor…

Luna kunde känna hur solen värmde hennes ansikte och hon sög in den fantastiska känslan av att vakna. Hon älskade att börja en ny dag där nya saker kunde hända. Luna satte sig på sängkanten och där blev hon sittande. Efter någon minut eller så kom hon på sig själ med att frånvarande stirra upp i taket. Där upp log Harry, Hermione, Ron, Neville och Ginnys ansikten ner mot henne. Hon log tillbaka. När hon såg sina vänner fick hon en känsla av att det var något viktigt som hon glömt. Att det var något speciellt som hon skulle göra idag…

Luna reste sig upp för att kolla om hon skrivit upp något i sin kalender. Hon brukade vanligtvis inte skriva upp saker; hon kom för det mesta ihåg allt hon skulle göra ändå, men idag var hon alldeles dimmig i huvudet. Det kanske berodde på narglar? När hon kom fram till väggkalendern såg hon att det faktiskt stod något skrivet i en utav de små rutorna. Och plötsligt var Luna alldeles klar i huvudet. Hon kom ihåg att det var den andra maj, ett år efter slutstriden och att hon hade fått ett brev från Ron att hon var välkommen till hans hem Kråkboet. Brevet hade kommit några dagar tidigare med Rons mycket söta uggla som Luna trodde hette Piggelin.
I kalendern stod det:
KRÅKBOET
♥
Plötsligt kände sig Luna mycket ledsen.


Om du läste allt: tack! Skriv gärna vad du tyckte

Jättebra, syrran!

Den var faktiskt riktigt bra! *BEVAKAR*

Åh, tack

Naaajs!! ♥

Jättebra, skriv mer! Älskar Luna och det är så roligt att läsa ut hennes perspektiv ♥

Kapitel 2
Luna gick ner till köket där hennes pappa höll på att koka te till frukosten.
"God morgon pappa!" hälsade Luna.
"Åh, god morgon min Luna!" svarade hennes pappa och log strålande mot henne.
När de hade satt sig till bords frågade Luna:
"Eh, pappa?"
"Ja?" sa hennes pappa drömmande.
"Vet du vad det är för dag idag?"
"Ja, det är väl klart jag vet, jag väntade bara på att du skulle komma ihåg det. Och nu när du gjort det kan vi börja festa!" Han såg mycket glad ut och Luna blev förvirrad.
"Det är ju den Skrynkelhornade snorkackens dag! Har du glömt? Jag har planerat massor med saker som vi måste göra!"
"Åh, men..."
"Vi kanske till och med åker och hälsar på min gamle vän Nick Mandorian! Han var alltid så facinerad av snorkacken, eller Nick kanske är död nu när jag tänker efter, men aja och sedan..."
"Snälla pappa, vänta!! skrek Luna.
Xenophilius stannade upp och tittade på sin dotter. Han höll smörkniven i sin vänstra hand och höll just på att smöra sig själv i håret.
"Pappa, idag är det ett år sedan slutstriden på Hogwarts! Den andra maj! Hur kan du glömma det? Hur kan du bara tänka på den skrynkelhornade snorkacken?"
Hennes pappa såg först ut som om det inte alls var konstigt att prioritera snorkacken framför ettårsdagen av besegrandet av den ondaste trollkarlen genom alla tider. Och det var också ett år sedan så många människor hade mist sina liv.
"Jag ska iallafall åka till Ron idag."
"Ron, vem?"
Men åh! Kom han inte ihåg någonting?
"Ron Weasley, vi var på bröllop där förra året. Jag har blivit inbjuden till Kråkboet av hans familj."
"Varför det?"
Luna började koka av ilska. Vad var det för konstigt med henne? Hon och hennes pappa hade ju alltid förstått varandra så bra, men nu var hon till och med arg på honom.
Hon försökte hålla sig lugn när hon svarade:
"För att jag vill träffa mina vänner idag."
"Jaha." Xenophilius såg lite snopen ut. "Då för du väl göra det då..." Och när han trodde att Luna inte lyssnade tillade han:"Vad har hänt med min vackra Luna?"

Bra syrran!

Kapitel 3
Luna gav sig av inom en timme och var framme i Kråkboet vid elvatiden. Hon knackade på dörren som snabbt öppnades av mrs. Weasley. Hon så lite förvirrad ut när hon först såg Luna, hon stirrade på hennes rädiseörhängen och hennes solgula klänning. Luna kom på att hon bara träffat mrs. Weasley ett fåtal gånger så hon skyndade med att presentera sig:
"Åh, jag heter Luna Lovegood. Kommer du ihåg mig?"
Mrs. Weasleys ansikte sprack upp i ett ansträngt leende.
"Ja, naturligtvis! sa hon lite för glättigt.
Luna kollade lite noggrannare på henne och såg att hennes ögon var rödkantade och att tår rann nerför hennes kind.
Men Luna blev snabbt distraherad av familjen Weasleys hus. Luna hade aldrig varit inne i huset, eftersom bröllopet som hon och hennes pappa hade varit på hade hållts i trädgården.
Köket var litet och Luna misstänkte att det antagligen var fullt med narglar. Hon påpekade dock inte detta för mrs. Weasley eftersom hon såg så trött och ledsen ut. Mrs. Weasley visade in henne i vardagsrummet som var överfullt med folk. I ett hörn stod en radio som spelade någon långsam låt. Det var en häxa som sjöng men Luna visste inte vem det var eftersom hon inte var så intresserad av den sortens musik.
"Hej Luna!"
Luna hade tittat så noga på själva rummet att hon helt gått miste om vilka det var som satt därinne.
När hon vände sig om såg hon Ginny komma mot henne. Ginny såg precis som sin mamma mycket trött ut men log ändå helhjärtat mot Luna. Luna blev varm i kroppen när hon såg sin vän och hälsade tillbaka. Hon hälsade också på de andra i rummet: Harry, Ron, Hermione, Neville och hans farmor, George som satt hand i hand med Angelina Johnson. En kvinna som hette Andromeda Tonks satt med en liten pojke vid namn Ted i knät. Ur Weasleyfamiljen var också Charlie, mr. Weasley och Percy där. Luna fick reda på att den äldste sonen Bill var på St. Mungos. Hans fru Fleur Delacour som Luna träffat en gång var gravid och skulle föda närsomhelst, så de hade åkt ditt tidigt på morgonen.
Luna hade precis hälsat på alla och satt sig ner på armstödet till en fåtölj när musiken tystnade och en mansröst hördes från radion:
"Nu kommer vi att hålla en tyst minut för de älskade häxor och trollkarlar som dog för ett år sedan i besegrendet av Den-som.. eh, förlåt. Lord Voldemort."
Alla i rummet tystnade och så gjorde även hela trollkarlsvärlden.

Jätte bra, BEVAKAR!