PRS botillia1 & Lupple

Theodor skrattade lågt åt sin son och satte sig bredvid Amelia och såg på deras son innan han mjukt la sig ner så han låg på mage i vattnet. Han började göra bubblor med munnen i vattnet och såg hur Noah började skratta glatt.
- herregud vad han verkar gilla vatten sa Theodor och log brett innan han skvätte lite vatten på Amelia med ett retsamt leende.

Amelia såg på sin fästman och bara tanken på det ordet fick henne att få fjärilar i magen.
Nästan en explosion av lycka inom henne.
Hon skrattade lite och nickade.
"Verkligen." Instämde hon och kände sedan vattnet och såg på Theo.
Det var roligt, och hon älskade när han retades men hon försökte se arg ut men lyckades inte särskilt länge utan sprack snart upp i ett leende och skvätte tillbaka på honom.
" Jag har Noah, tänk på det. " Flinade hon och skopade sin hand och tog upp lite vatten och lät det sedan sakta falla ned på Noah som en dusch.
Han var överlycklig av allt som hade med vattnet och göra.

Han himlade lätt med ögonen.
- jag tror Noah klarar sig med vatten faktiskt sa han och såg på sin son och hur lycklig han var.
- men vi kanske borde ta upp och klä på honom, så han inte börjar frysa sa Theodor med ett litet leende och reste sig upp. Visste att Noah inte skulle bli särskilt glad.

Amelia såg på honom, suckade lite av hans ord och pussade Noahs kind sakta.
" Dags och gå upp älskling. Vi kanske kan gå hit imorgon också." Viskade hon och reste sig upp och tog med sig Noah upp på stranden.
Han grät och skrek, han var så arg.
Hon vaggade honom sakta och såg sig omkring.
Gick fram till vagnen och tog fram en liten handduk för att torka av honom.
Han sparkade och slog.
Men han var rätt torr.
" Kläderna." Sa hon och försökte trösta Noah.

Theodor gick och hämtade Noahs kläder innan han försiktigt tog Noah från Amelia.
- Noah, var snäll mot din mamma, hon älskar dig och vi kan komma tillbaka hit igen sa han lätt och smekte Noah på ryggen för att han skulle lugna sig.

Amelia lät Theodor ta honom och suckade lågt.
Han var fortfarande arg men betydligt lugnare.
Hon gick fram till sina kläder och drog på sig dem innan hon tog Noahs kläder och började klä på honom.
När strumporna skulle på så pussade hon hans fötter och blåste lite på dem, så det skulle kittlas och istället för gråt så kom skratt.

Theodor log svagt när han hörde Noah skratta.
- du är visst på väldigt blandat humör idag unge man sa han och pussade lätt Noahs huvud. Han älskade verkligen sin lilla familj och trots att han haft en rädsla att allt skulle gå fel när de fick barn så var han lycklig.

"Jag tror någon är väldigt trött. " Viskade hon och smekte hans kind, torkade bort tårarna.
Såg upp mot Theo och log brett.
" Dags och gå hem." Sa hon och höll ut armarna mot Theo för att kunna ta Noah.
" Dags och klä dig, jag menar jag älskar när du ja. " Flinade hon och gestikulerade mot honom.
"Men låt mig vara den enda som ser. " Log hon och kysste hans kind lätt.

Han himlade lätt med ögonen och drog på sig sina kläder.
- men jag kan faktiskt klä på mig själv i alla fall sa han och kysste snabbt hennes läppar.
- men jag kanske ska ha kläder på hela tiden, även när jag sover sa han.

Hon besvarade kyssen och fnissade.
"Jag hoppas det, du är supergammal." Flinade hon och la Noah i vagnen och bäddade ned honom med en filt så han skulle få upp värmen.
Hon stirrade mot honom med sammanbitna käkar.
" Det sa jag aldrig." Sa hon och tittade mot honom, spelad besvikelse.