Pirates! PRS Medi & Vidomina

"Hans tidiga död." Muttrade hon och hon slog sig ner och lade huvudet på sned.
"Kan jag få något att äta kapten?" Hon såg på honom och vred på huvudet.

"Kapten, var har du varit? Männen har frågat efter dig.", det var Ethan som pratade. "Ethan, ni behöver inte veta allt jag gör, och om du undrar..". Han kikade på Kiliah. "...så var jag med Kiliah, hon behövde nya läder, som du ser.". Ethan ögnade Kiliah och såg irriterad för Kapten John verkade inte förstå. "Men du förstår inte, de tog Sam", sa han och sänkte rösten. "Han attackerade en man i baren, nu är han inlåst någonstans, vi hittar honom inte.".
Kapten John suckade högt. På den korta tiden han varit borta hade de alltså lyckats klanta till det. Han såg ut att tänka efter och blickade mot Kiliah. "Okej, Kiliah, är du redo för ditt första uppdrag?"

Hon drack upp ölen och suckade.
"Man ska inte slå någon på en bar. Tro mig." Hon såg upp på kaptenen.
"Ja kapten." sa hon och reste sig upp. Såg sen på Ethan men vände sig sedan om

Kapten John ställde sig lugnt upp och såg mot Kiiah. "Okej, såhär är det.". Han andades in. "jag vet var de har Sam. Jag har varit här tusen gånger, dessa män som jobbar här, de är inte att leka med, de gillar att bråka kan en säga.". Han pausade igen. "Jag vill att du distraherar de medan jag går och hämtar Sam. Han är säkert under uppsyn.". Han tog ett steg närmare Kiliah så att det bara skiljde några centimeter ifrån de. "Här, ta den här, den kan behövas.". Han räckte över en kniv som han placerade i hennes hand. "Är du redo?"

Hon nickade och såg på honom och lade huvudet på sned och log.
"Om jag får lite mer tid kan jag göra lite bättre. " Hon tog klänningen och smekte kaptenens ansikte.
"Tak för resan kapten men jag måste hitta ett jobb." Hon blinkade med ena ögat och såg sig om.
"Kan jag byta om?" kvinnan bakom disken gjorde en huvudknyckning och Kiliah smet in. Snart kom hon u med kläderna i famn och gav dem till Ethan och gick mot männen.
"Hej jag är ny och jag vet inte vart jag ska ta vägen." Hon log förföriskt och såg på dem och lekte med sitt hår.
"Jag är dansare, vill ni se?" Hon tog sig upp på schenen och började att röra sina höfter.

Kiliah hade totalt förfört männen därinne. Besättningen fick hålla de borta för att inte de skulle ge sig på henne när hon rörde sig över scenen. Ethan kunde inte låta bli att själv snegla på Kiliah. Han valde att ge in för sina inpulser och visslade och jublade högljutt tillsammans med de andra när de såg på henne.

Kapten John kastade ett litet leende till Kiliah innan de hade skiljts åt och såg efter henne kort för att se att kusten var klar för att gå mot övervåningen. Det var lugnt, blicken var fäst på henne, precis som han förutspått. När han kommit till övervåningen klev han in i rummet där han fann Sam, men en annan man verkade vakts honom. Kapten John drog sitt svärd och fann sig plötsligt i en svärdsfight med mannen.

Musik hade börjat spela av någon och Kiliah dansade fortare och till sist tagit si ner och gick mot männen och satte sig vid dem.
"Så kan jag jobba?" Hon log och smekte mannen över kinden och hon hörde rop från de andra och log.
"Ursäkta jag ska bara roa de andra." Hon log och återvände till Ethans grupp och satte sig nära dem och log mot dem.

När Kiliah hade sökt sig till Ethans grupp var han snabb att dra henne nära sig. "Du gillar att leka med oss va?", sa han och drog in luft genom näsan för att dra in doften av hennes hår. De andra männen jublade och verkade vilja också ha en bit av Kiliah, men de satte besättningen stopp för. Det var tydligt att hon var en av dem nu, de skulle skydda henne till varje pris.

Kapten John hade vunnit svärdfighten med mannen och befriat Sam. Han ledde honom ner till de andra och fann besättningen med Kiliah. Han log när han insett att uppdraget funkat bra för de båda. "Kom, jag tror inte vi är välkomna här, de kommer märka att Sam fattas.", viskade Kapten John till de andra.

"Jag leker inte med er. Jag hade ett uppdrag." Hon såg mynten fått och log.
"Och jobbat." Hon reste sig och tog kläderna medan hon smet ut och gick mot skeppet.
"Klarade jag det?" Hon kastade med håret och såg kniven ligga överst på högen.

Kapten John tillsammans med de andra hade smidigt och kvickt följt efter Kiliah ut i skymningen och den svala luften. Kapten John kom ikapp henne. "Ja, du skötte det bra.". Han iakttog henne och kände en stolthet över henne. Hon var en av de nu. Det gladde honom. Ethan och de andra skyndade efter. "De märker att vi har tagit Sam, vi ger oss av direkt, Kapten.", sa Ethan och Kapten John nickade och skyndade på skeppet för att kort därefter se besättningen lätta ankar och lämna hamnen.