PRS Medi & Vidomina

Hon såg på honom och nickade och lutade sig tillbaka mot kuddarna och tog glaset med vatten och drack några klunkar innan hon ställde tillbaka det och suckade. Hon reste sig och tog sig ur sängen och började gå mot dörren. Hon tog sig ut och gick ner längst trappan och hoppades ingen skulle se henne.

Leo hade gått in till ett annat rum och syntes inte till i korridoren utanför Alices rum.
Rion hade däremot hört Alice i trappan och ställde sig upp från stolen vid matbordet och gick fram till henne. Var hon påväg att rymma..? "Alice?", sa Rion och rynkade pannan lite. Han höll avstånd, ville inte komma för nära för skrämma henne eller göra henne osäker. "Är du påväg någonstans? Leo berättade att Sherman är påväg hit. Det blir bättre om du får träffa honom.", lade han till och svalde. Han tystade, men granskade henne med sina isblåa ögon.

Alice hajade till och vände sig om och såg på honom och tryckte sig mot väggen igen och lade handen mot plåstret.
"Jo jag tänkte bara..." Hon svalde och skakade på huvudet.
"Jag skulle bara till köket och kolla om de har läsk. Jag ville inte låta de springa i trapporna." Hon lade huvudet på sned.
"Jag har en bara läkare på sjukhuset. Så varför ska du ringa hit en läkare?" Hon svalde hårt och lade armen om sig och försökte ta sig runt Rion.

Rion skrattade kort. "Det finns läsk. Kom, jag ger dig en.". Han vinkade åt henne att följa efter. Han ville se att hon gick åt samma håll. "Alice, du vet varför vi inte kan ringa en vanlig läkare. Du har inte ett vanligt sår."

Strax därpå öppnades porten till herrgården och tjänaren klev in. I sitt grepp hade hon med sig en väska, något som skvallrade om att en dator fanns i den. Dessutom en tygväska, fylld med de saker Alice hade frågat om. "Miss, jag lägger din nyckel och din packning i ditt rum", ropade hon från hallen. Hon hade hört bara en bit ifrån henne.

Hon började gå efter och sänkte handen och såg på honom och nickade.
"Ja jag vet men det skulle inte ha hänt om du inte hade bitit mig." Hon såg över axeln och log.
"Tack så mycket." Hon vände sig mot Rion igen och såg hans långa röda hår och svalde och sträckte fram handen för att röra vid det. Det verkade vara så lent.

Rion nickade. "Du har helt rätt. Det är därför jag försöker ordna det nu. Leo har ringt efter hjälp.". När Alice sträckte sig efter Rions hår stod han stilla och lät henne känna på det. Men efter en sekund tog han försiktigt ner hennes hand. "Kom.", sa han igen. "Jag hämtar en läsk åt dig.". Han gick före henne mot köket där personal stod och verkade planera för middagen. Med Sherman skulle de bli en till i sällskapet. Rion kollade inte på de, utan gick fram till kylskåpet och plockade fram en läsk. Han vände sig om och gick tillbaka till Alice. "Här."

Leo kom ner för trappan. Han hade hållit borta i sitt rum. Han betraktade de båda och förstod att inget bråk eller liknande hade hänt, vilket gjorde honom nöjd för tillfället. "Jules hälsar.", sa han. Rion nickade.

Hon suckade bara och ryckte på axlarna och drog handen genom hans mjuka hår och lade huvudet på sned och gick efter honom, in till köket och såg när de gjorde iordning mat och hon tog sedan emot läsken och började att dricka små klunkar. Såg sig om och kliade lite på sin hals.
"Så Sherman är en läkare?"

"Ja, precis.", svarade Rion och tittade på Leo. Deras blickar möttes.
Plötsligt knackade det på dörren.
Leo tittade oförstående på Rion först. Väntade han besök? Rion såg lite förvirrad ut, men gick fram för att öppna porten i hallen.
"Hm, så tråkigt att få vänta i regnet.", sa en skäggig gammal man och uppenbarade sig på Rions trappuppgång. "Sherman.", sa Rion och log ett litet leende. Det var längesedan de hade träffats. "Nå? Tänker du släppa in mig? Var är flickan?". Rion flyttade på sig för att låta mannen stiga in i byggnaden. En tjänare om raskt fram och hjälpte honom av med ytterkläder och var påväg att plocka upp hans väska då Sherman med handen visade att den inte skulle röras. Tjänaren backade undan och Sherman såg sig om i rummet. "Nå?", sa han igen. "Var är hon?".
"Kom, sa Rion och ledde vägen till matsalen där både Leo och Alice hade stått kvar.
"Sherman, du minns väl Leo?". "Hm.", svarade Sherman och Rion tolkade det som att det gjorde han visst. Leo log också litet. Även om Sherman kunde låta lite barsk och irriterad, hade han en väldigt respektingivande effekt, vilket varken Leo eller Rion hade upplevt hos så många andra i deras omgivning. "Hej, Sherman.", sa Leo.
Sherman grymtade lite. Rion tittade på Alice. "Här är Alice.". Sherman fick syn på henne och tog ett steg åt hennes håll. "Mhm.", sa han och granskade henne uppifrån och ner, stod alldeles för nära för att vara första mötet mellan de. Leo förstod att Sherman redan börjat undersöka henne. Hos honom gick ingen onödig tid.

Hon såg på Leo med ett leende och drack lite läsk och lade huvudet på sned.
"SÅ vad hände egentligen igår?" Hon pekade mot hans mage och såg sedan mot dörren där Rion och en äldre man hade uppenbarat sig och hon svalde. Mannen gav henne någon obehaglig känsla, hur hans blick granskade henne. Hon tog ett steg bakåt när han tog ett steg närmare och hon svalde hårt.
"Ehm kan du vara snäll att inte stå så nära? Jag gillar inte det." Hon såg bort och satte ner läsken och drog en hand genom håret.

"Jag blev attackerad", svarade han Alice innan Rion med Sherman i släp kom kom in i matsalen där Leo och Alice väntade.
När Alice frågade Sherman om att flytta på sig, verkade han inte lyssna och fortsatte undersöka henne på sådant nära håll. "Var kan jag undersökare henne?", frågade han. Frågan var riktad till Rion. "Jag har ett rum på övervåningen åt henne.". Sherman grymtade och körde ner handen i fickan från koftan. Han fiskade upp ett förstoringsglad som han höll nära sitt öga och tittade på Alice genom det. "Mhm.", sa han sedan. "Ser inte rätt ut.", konstaterade han och vände sig om.
"Nå?", han tittade på Rion. "Tänker du visa rummet eller?".
Leo kvävde ett skratt. Det var roligt att se hur han körde med de, tyckte han. Rion blängde kort på Leo och kollade sedan tillbaka på Sherman. "Givetvis. Kom. Alice, följ med. Nu ska Sherman få fixa ditt sår.".
Han började leda de mot trapporna upp till Alices sovrum.