PRS (Lupple & TildeW)

Det fanns inte mycket att fokusera på i sällskapsrummet, mer än den musik som Anthony just bytt till. Margot antog att majoriteten av patienterna fortfarande befann sig på sina rum, såhär på morgonkvisten. Personalen nästan flockades i sällskapsrummet. Ingen dealning skulle kunna föregå här.
Margot slängde en snabb blick över på Anthony. Som verkade njuta av musiken.

Han lät sina fingrar slå med i takten och sprack upp i ett leende.
Detta var underbart. Men det varade inte länge. Snart byttes musiken och Anthony knöt sina nävar hårt.
Det fanns ju flera anledningar till att personalen var här men han hade inget speciell lust att bry sig om dem nu.
Han slog upp sina ögon och stirrade på personen vid högtalaren.
"Jag kan inte tro det. " Sa han lågt kanske mot Margot kanske till sig själv eller bara för att säga något.

Margot lade märket till att musiken i högtalarna byttes av samma personen som sprungit fram till Anthony när han gjort samma sak. Förhoppningsvis skulle det inte bli bråk, men helt ärligt visste hon inte. Försiktigt drog hon upp benen i soffan och lutade sin haka när knäna. En lite del av henne för fortfarande trött. Första natten var inte lätt på rehab

Anthony tog några djupa andetag för att tvinga sig att lugna ned sig och befinna sig kvar i soffan.
Han hade inte tid att starta något. Han valde att fokusera på henne hon verkade trött.
" Trött?" Frågade han och såg på henne innan han tittade mot klockan och sen tillbaka till henne.
"Vad har du efter detta?" Sa han lugnt men nyfiket.

Margot nickade sakta.
”Knepig natt”, sade hon med en snabb nickning innan hon återgick till att studera det som fanns omkring henne.

Han nickade tillbaka och reste sig upp och tog fram en bok för att sedan sätta sig igen och började läsa den.
Hon var inte på humör för att tala det förstod han och han kände inte heller något specifikt behov av det.