Civil War [PRIVAT Zora & Emma07]

Allison tänkte
-vad gör ni om han nu lyckask omma undan?
frågade hon försiktigto hc theo såg på Andrew
-det har jag inte tänkt på
sahn

Andrew såg på henne.
"Vi får försöka jaga tag på honom direkt efter, för om vi misslyckas idag lär vi aldrig få en till chans att kunna döda honom", sade han. Om dem misslyckades, så skulle dem i bästa fall ändå komma undan och Magnusson skulle antagligen skydda sig så mycket att det aldrig skulle gå att komma åt honom igen.

Allison nickar tyst
-okej då fattarj ga
sa hon ärlgit och gick tyst med honom och såg på theo so tänkte
-bara sktot i benet så e han sänkt
sa han

Andrew log snabbt till mot henne som svar, tänkte sedan lite.
"Vi försöker förresten att inte skjuta - förutom med pilbåge då - förrän Magnusson, så kanske vi får lite mer tid på oss om vi är mer ljudlösa. Men om ni får skottchans på honom, så skjut. Och vi går in för att döda honom, men ett vådaskott är bättre än inget", förklarade han sedan

theo såg på Adnewt kosntig
-vad var det där? du det rykte i din mungipa
sa han envist direkt och flinar rtlgit till och Allison såg på sin bror konstigt, han log mycket om han var på gott uhmör

Andrew skrattade till.
"Jag vet, jag får konstiga kramper ibland", retades han med ett flin mot honom. Han var glad att humöret ändå var bra, trots uppgiften de hade framför sig. Det fanns inte mycket tråkigare än män som gick och gnällde innan ett anfall.

theo flianr lite grnan
-hmm dags söka läkarvård
retas han nu och Allisno såg på theo
-då borde du göra det med för du har konstig ryk med så
sa ohn kort och theo såg på henen

Andrew skrattade till, skakade lite retsamt på huvudet åt honom. Han såg runt lite innan han såg på dem igen.
"Vi får hålla oss lite tystare nu, vi har inte långt kvar", sade han, samtidigt som han svängde in på en mindre gata så att de skulle komma in bakvägen.

Theo såg på Adnrew bara och gick tyst med andrww och Allison var kort efter dem, hon höll sig nära men hon ville inte direkt komma i problem heller
-Ge bara signal till oss
sa han envist och menar mest på allsinon

Andrew såg på honom och nickade lite.
"Jadå", sade han, samtidigt som han fortsatte framåt. De var ganska snart framme vid baksidan av huset, där det inte fanns mer än en dörr så Andrew gick försiktigt fram till den och kände om den var öppen, vilket den var.