[PRS] Theida & yehet

När solen trängt sig igenom Anthonys ögonlock vet han att det inte finns någon mening med att försöka somna om. Det kommer ändå inte gå. Han gäspar tungt och sträcker på sina smala armar, bara för att märka att platsen bredvid honom är tom. Anthony ser ner mot golvet och får syn på de bekanta jeansen, så Ray har inte stuckit iallafall. Han drar benen över sängkanten och börjar trött röra sig mot köket där ljud kan höras.
"Godmorgon.." mumlar han.

Ray stänger av kranen, torkar snabbt av munnen på tröjärmen och tar ett steg bak ifrån diskbänken. Han kollar upp mot Anthony. "Hey" Säger han och ler smått "Sorry att jag stack, skulle bara dricka lite vatten" Ursäktar han sig. "Sovit gott?"

Anthony skakar en aning oberört på huvudet och rycker på axlarna.
"Det är lugnt.. det är inte som att jag äger dig eller något," skämtar han och tar ett glas för att hälla upp lite mjölk åt sig själv. "Jodå, rätt så bra ändå. Du sparkade mig nästan hela natten, visste du det?" ännu en gång skämtar sjuttonåringen, han hade blivit störd några gånger, men det var för att de legat så nära varandra. "Har du?"

"Oh shit, sorry" säger han lite generat, utan att fatta att Anthony skämtar. Han sätter sig ner på en utav köksstolarna och drar upp fötterna. Han kollar på Anthony som häller upp ett glas mjölk åt sig själv och hoppas innerligt att han inte kommer tvinga Ray att trycka i sig något mer. Vatten räckte gott och väl som frukost enligt han själv.
"Ja, jag har väl sovit helt okej för att inte ha varit ensam i min egen säng antar jag"

"Jag skämtar bara med dig," skrattar Anthony och sträcker på sin rygg, ett belåtet leende kan synas på hans ansikte när den knäcker till en aning. "Och det brukar inte hända ofta, eller vad?" undrar han och letar runt i skafferiet och kylskåpet efter något att äta till sig själv. Han vet inte riktigt om han borde fråga Ray om han vill ha något eller inte.

Ray suckar åt Anthony "Kul skämt" säger han ironiskt.
"Vad brukar inte hända ofta?" undrar han trött och förvirrad. Ray var alltid extremt seg på morgonen och fattade ofta bara ungefär hälften av vad någon sa, om de försökte prata med honom.

Anthony himlar med ögonen innan han sätter sig på en ut av stolarna med en djup gäspning.
"Att du sover bra hos andra," förklarar han och höjer lite på ögonbrynen mot sin vän.

"Oh, nej det händer inte speciellt ofta. Men sen så sover jag ju i princip aldrig hos andra heller" Säger han och rycker lite på axlarna. Han sätter sina armar i kors för att försöka värma sig så gott det går. Hemma hos Ray själv var det mycket varmare än här hos Anthony. Det fick honom att frysa mer än vanligt, även om han alltid var extra frusen av sig på morgonen.

Anthony tar ett par klunkar av mjölken innan han ställer ner glaset på bordet. Sjuttonåringen bestämmer sig för att ta av sig hoodien, och kastar den tillbaka till Ray.
"Du ser ut att frysa, tack för lånet," säger han med ett svagt leende på läpparna.

Ray tar emot hoodien "Ingen orsak" svarar han och drar på sig den.
Han kollar på Anthonys mjölkglas som står på bordet ett tag innan han pekar på det och säger "Ska du inte äta något mer än det där?".