Hagrids halvbror [sv]

Jättebra kapitel! Och osis asså med eran dator, :[

Kapitel 11
Hager ledde Graup över bron dom kommit från och följde en liten grus väg som Graup inte sett när dom kom, efter tre fyra hundra meter kom dom fram till en glänta. Där såg Graup ett avlångt hus och ett nät som gick runt huset ca fyra meter från väggen. Det gick små vita fåglar och pikade och några lite större rödbruna och gröna fåglar pikade också samma frön som dom mindre.
Till höger om det lilla avlånga huset med fåglar stod en låda som var ca två meter lång och en meter bred, i lådan låg... ja rutten mat helt enkelt.
-Där kan du lägga soporna, Hager kastade en blick på lådan med oätlig mat i och Graup gick för att tömma hinken han hade haft med sig.
-Kommer du hit när du är klar? Graup lufsade genast fram till Hager som stod vid en bäck, samma bäck som förmodligen rann ut i ån och så vidare till den lilla dammen bakom Dummels stuga.
-Ja, sa Graup. -Vad ska jag göra?
-Ge mig hinken är du snäll. Graup gav hinken till Hager utan ett ord. Hager böjde sig ner och sköljde slarvigt ur hinken och gav den sedan till Graup som tittade oförstående på den.
-Ö, vad ska jag göra nu? Frågade han Hager.
-Jo jag täckte att vi kunde se ifall hönorna hade några ägg åt oss.
Graup förstog att fåglarna i inhägnaden varit ”hönorna” och han började genast gå efter Hager med slöa steg för att inte gå om honom. Hager öppnade en grind in i den lilla hagen och Graup följde med möda efter.
-Kan inte fåglarna flyga ut? Undrade han.
-Nej höns och tuppar kan inte flyga, svarade Hager och Graup förstog att antingen höns var dom vita eller dom färgglada fåglarna kunde dom och tupparna inte rymma.
-Gör såhär. Det var Hager, Graup vände sig om för att fästa blicken på honom i skymningen.
-Jo om du lyfter under en höna såhär. Han lyfte på en vit fågel och visade ett bo med två ägg i under den.
-Sedan klappar du bara hönan på huvudet och säger något snällt till den medans du tar äggen. Han sträckte fram ena handen mot hönan för att klappa den på huvudet men den angrep genast hans hand och burade upp sig som ett litet moln, som inte kunde flyga påminde Graup sig själv.
-Aje, inte pikas så där va. Hager lät som om han försökte lära ett barn att inte suga på tummen.
-Kan jag testa?
-Oja det kan du, men var försiktig dom pikas och rivs. Graup lämnade Hager och den envisa hönan och gav sig på en som var närmre hinken som Hager ställt ifrån sig när han skulle leta på en bra höna. Graup tog den första han såg; en brun fågel som han förstog var en höna, eller i alla fall värpte ägg för den satt i ett bo halvt sovande. Graup tog ett stadigt tag om den lilla fågeln och lyfte så varsamt han kunde upp den en halvmeter över marken, hönan tog ingen notis om honom utan fortsate bara glo på honom med trött blick. I boet låg fyra ägg, han tog dom försiktigt och skulle lägga i hinken men la sedan ner hönan först och tog lite av den smutsiga halmen och la som ett bo i hinken inan han la ner sina ägg som med lätthet fick plats i hans hand.


¤
När dom återvände till huset hade Graup fått ihop tolv ägg och hade letat i fem bon varav ett redan var tomt, Hager hade letat i tre bon och fått ihop fyra ägg varav ett av äggen hade krossats under Hagers fot när han skulle fly från en höna som attackerat honom, inte bara med näbben utan den hade kommit springande med vingarna utsträckta medans den tjöt otroligt högt för att vara så liten.
-Å titta Olympe nu slipper vi hämta ägg i morgon bitti till en special omelett av självaste Albus Dumbledore. Utbrast Dummel när dom kommit innanför dörren. Han log brett mot Hager och Graup och förkunnade på samma högtidliga sätt att middagen skulle bestå av stekta kött bitar med paprika och majs fyllning, kokt potatis, kokta morötter och en sås på grädde, tomat och vitlök.
------------------------------------------------------------
Ledsen att det dröjde så länge, men nu har vi flyttat in i den nya datorn

HAHA^ GRAUP ÄR JU HELT SERIÖS DEN BÄSTE. ♥

Det är det som är meningen
Jag lägger upp på måndag igen om jag hinner

JA! Me ♥ Graup

Jag kanske kan göra ett litet extra kapitel som handlar om dig och Graup

Åh! Gör gärna det. JAG ÄÄÄÄÄLSKKKAAAAAR GRRRRAAAAUUUP ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Kapitel 12
-Å, Graup stönade av välbehag. Maten hade varit så god att han kunnat äta upp talriken.
Han la sig så gott han kunde på den lilla soffan bredvid Hager som redan sov djupt.
-Graup... Graup är du där inne?
-Ja, jag är här, vad vill du. Viskade han tillbaks genom dörren.
-Kom ut är du snäll, viskade Olumpes röst genom dörren.
Graup reste sig upp från den obekväma soffan och gick ut i köket.
-Skulle inte du sova i källaren? Frågade Olumpe med högre röst än förut.
-Jo, jag glömde det. Sa Graup sanningsenligt, han såg att hon höll ett vaxljus i ena handen och en bunt med minst fem likadana ljus i andra. Ljus staken var märkligt guldglittrande och en aning svartaktig.
-Och Albus bad mig ge dig dom här, hon sträckte fram bege händerna och lät Graup ta föremålen ur hennes händer.
-Tack, sa Graup och gick mot dörren men kom på en sak och vände sig om.
-Tacka honom också, sa han till Olumpe innan han gick ser i källaren.

¤
Graup skruvade på sig, det var för varmt. Han makade sig närmre den kalla sten väggen och längre från den nödvändiga brasan. Han hade velat bara ha ett av ljusen tända men vågade inte, tänk om det brann ut medans han sov.
Han sparkade av sig filten, hur kunde det vara så varmt?... Hur mycket kunde klockan vara? Skulle han gå upp? Till slut bestämde han sig att i alla fall att se om det var någon som var vaken. Om det var mörkt skulle han gå och lägga sig igen, om det var just men ingen var vaken så skulle han gå ut och utforska området lite bättre och om någon var vaken skulle han försöka vara social.
Han tog med sig ljus staken och tände eld på ljuset som satt i den på vägen mot dörren, ifall det nu skulle vara mitt i natten.
När Graup försiktigt stängde dörren efter sig hörde han genast Hagers dova snarkningar.
Han log och såg sig omkring, köket var svagt upplyst och han förstog att det var morgon.
Han släckte ljuset och la det i sin ficka och gick sedan till bakdörren för att gå ut till den lilla trädgården.
När han otroligt försiktigt stänkt den dörren efter sig så upptäckte han att Dummel satt vid dammkanten med en lång pinne i handen framför sig. Graup förstog genast att han fiskade, även fast jättarna använde nät för att fiska.
Han släntrade fram till platsen där Dummel satt.
-Godmorgon Graup, sa Dummel utan att vända sig om för att se vem det egentligen var.
-Godmorgon, sa Graup och satte sig bredvid Dummel.
-Är det mycket fisk här? Undrade han sedan.
-Jo vars, det finns så jag klarar mig. Och om inte kan jag handla i en mugglarbyn i närheten.
-Mugglar vad?
-Vi kallar våra icke magiska vänner i världen för det. Svarade Dummel utan att vika blicken från sitt fiskespö.
Graup förstog inte riktigt vad han menade mer än att mugglar vad det nu var inte kunde magi.
-Vill du hjälpa till med fiskandet.
-Jag hjälper till med det som behövs hjälp med, svarade Graup utan att tveka.
-Accio, sa Dummel och viftade med sin andra kortare pinne, en sådan som Olumpe hade men Hager inte hade.
-Det krävs tålamod och koncentration för att få napp men det smakar fantastiskt.
En likadan pinne som Dummel hade kom svävande och landade i Graups knä.
Jag är ledsen att det tog så lång tid
Pixie: Ditt extra kapitel kommer så snart så möjligt

Jättebra!!!!!!!

Tack
Jag ska försöka att lägga upp mer på söndag eller måndag. (Jag kommer inte vara hemma så mycket i morgon).