Forbidden love PRS Lupple och Emma07

"Exemplariskt för att vara barn i den åldern åtminstone." skrattade hon, de var ju barn och då fick man vänta sig en hel del bus och påhitt - men när hon nu var van vid det vore livet alldeles för tråkigt utan dem. Men å andra sidan verkade Edvard bli mer och mer på busigt humör, om än på ett annat sätt, så kanske han skulle lyckas väga upp det.
"Jag älskar dig med." viskade hon, drog händerna ner mot hans axlar för att kyssa honom igen.

Det tog inte lång tid innan han hade fått av hennes nattlinne och även sina egna kläder och fått ner dem båda i sängen med armarna tätt omkring henne.
Läpparna hårt pressande emot hennes och bara njöt över att få vara nära henne.

Sienna visste att de antagligen betedde sig som mycket yngre än de egentligen var med att hålla på såhär hela tiden, men lite roligt fick man väl ha - de hade ju trots allt "förlorat" en del av sina yngre år tack vare att de fått barn så pass tidigt. Hon klagade då inte det minsta, men å andra sidan hade ju de båda alltid bara gått sin egna väg och struntat helt i vad alla andra tyckte - bara barnen var ju ett perfekt exempel på det. De hade ju aldrig ens blivit till om dem brytt sig något om vad folk tyckte och tänkte om såna här aktiviteter.

Kvällen övergick till natt och det alla hade varit perfekta stunder.
Han låg med armarna omkring henne och smekte hennes arm sakta.
"Jag har tänkt, att vi kanske borde åka på någon resa med alla barnen." Sa han tyst, tänkt och tänkt var väl inte riktigt rätt det hade slagit honom nu.
"Låta dem se lite annat. "Sa han tyst och såg på henne med ett svagt leende på läpparna.
Han hade ingen aning om hur realistiskt det egentligen var men nog borde de göra något som familj. Ta sig bort från detta hus ett tag.

Sienna låg tätt intill honom med huvudet mot hans axel, där hon bara njöt av hans värme och närhet men vred upp huvudet då han talade.
Hans idé förvånade henne lite, och hon svarade inte med första gång. Åka iväg med alla barnen? Det kunde sannerligen bli ett äventyr, fyra småbarn iväg... Men samtidigt något som kunde bli riktigt roligt både för dem och barnen.
"Vart tänkte du?" frågade hon nyfiket och med ett litet leende, han hade ju rätt i att det skulle vara bra för dem att komma härifrån och bra för dem alla att bara ägna sig åt att vara en familj ett tag.

Han ryckte lite på axlarna åt hennes fråga, suckade lågt.
"Jag vet inte riktigt vart ännu, men någonstans. Ta tåget och åka iväg. Bo i nån stuga vid nån fin camping?" Föreslog han med ett snett leende.
"Det är ingen färdig tanke älskling, bara en idé. De skulle nog uppskatta det och vi skulle kanske behöva lite familjetid ifrån allt detta?" Frågade han och gestikulerade ut mot huset generellt.

Tydligen hade han inte tänkt riktigt så långt, men hon gillade ändå idén.
På ett vis var hon väl också glad att han inte visste ännu - det gav dem istället en chans att gemensamt kunna planera det och komma fram till något.
"Det låter jättebra. Dem lär nog älska det, och jag med." log hon, trodde de alla skulle ha nytta utav det - och även om det riskerade att bli kaotiskt, så hur fel kunde det bli när de ändå var tillsammans med dem de älskade?

Han log brett och såg på henne.
" Skönt att du gillar det. "Viskade han och smekte hennes rygg sakta.
Pussade hennes kind.
"Vi får planera vidare, men nu älskling- sova." Log han och la sig tillrätta för att sedan sluta sina ögon.

Sienna log och nickade lite, kunde ju inte låta bli att tycka gott om idén. Den var ju strålande, även om det skulle bli en utmaning som sagt - men vad vore livet utan lite utmaningar och äventyr. Det kunde ju alltid behövas.
"Jag sade ju att du skulle slita ut dig." log hon retsamt, sträckte på huvudet för att kyssa honom lätt.
"Godnatt." viskade hon, för att lägga sig tillrätta intill honom.

Han såg på henne och skrattade lågt.
"Åh sluta retas." Muttrade han flinande och kysste henne hårt på läpparna.
"Jag är inte utsliten, bara realistisk. Vi har en dag imorgon också." Viskade han för att sedan lägga armarna ännu bättre omkring henne.
Och ganska snart, utan att han riktigt själv märkte det så föll han in i en djup sömn.