Cirkus PRS Medi och Emma07

Philip lyssnade.
"Jag beklagar", sade han, försökte tänka sig hur jobbigt det måste vara att veta att dem oroade sig så. Han var tyst lite.
"Hur är det egentligen, att bo vanligt så?", frågade han tyst, på ett sätt nästan avundsjuk på henne. Han hade aldrig bott på ett och samma ställe mer än maximalt nån månad, han hade aldrig gått på nån vanlig skola. Och då inte heller haft så många vänner, för han flyttade hela tiden och på cirkusen fanns inte många jämnåriga.

Flore log.
"Det är fantastiskt. Jag kunde känna mig säker och hade en trygg uppväxt." Hon kände på svansen och suckade.
"Tills han kom"

Philip nickade lite.
"Jag älskar cirkusen och att få leva och jobba med det jag älskar. Men man saknar att ha ett fast hem, en trygghet. Och att faktiskt lära känna folk utan att behöva flytta några dagar senare. Här var det inte särskilt tryggt i början, vilket var en av anledningarna till att mamma stack", sade han ärligt, såg undan lite - det märktes att där hade hänt något. Det hade varit många som ville cirkusen illa i början och som litet barn på fel plats vid fel tidpunkt hade han fått sota för det.

Flore nickade tyst och åt upp innan hon reste sig. Vred bort ansiktet och började gå mot en vagn.
"Så vart ska jag sova?"

Philip var klar ungefär samtidigt som henne och reste sig upp också han, följde med henne.
"Jag vet inte riktigt, jag får nog fråga pappa om det först", sade han, hade inte riktigt så bra koll på sånt.

"Säkert i en bur." Muttrade hon och lade armarna i kors.
"Vet han om att jag är kidnappad?"

Philip höjde lite på ögonbrynen åt henne.
"Jag vet inte vad du tror men här håller vi iallafall inte folk i burar. Vi är som en familj", sade han envist, ryckte sen lite på axlarna.
"Jag vet inte riktigt", sade han ärligt, var sällan inblandad i faderns affärer. Han kom till faderns vagn, knackade bara lätt en gång innan han gick in för att fråga vart hon skulle sova.

"Det hade jag inte tänkt på. Jag hörde att hon försökte fly. bur kanske? Nä I din vagn" Han såg upp och nickade.
"Du är ju hennes vårdare eller vad man ska säga." Han såg på honom.
"Så hon har hittat sin nich?"

Philip suckade lite, inte vad han hade väntat sig men log retsamt åt sin far.
"Försöker du egentligen ha koll på henne eller hoppas du bara på att hitta en brud till mig?", retades han, trodde inte alls att det var faderns avsikter men han passade ofta på att skämta och retas. Han nickade lite.
"Verkar så", sade han.

"Varför inte båda?" Han såg upp och nickade.
"Men det är bara vissa nätter. Andra ska hon ha ett eget tält där det ska stå Den fantastiska kattflickan Flore!" han gjorde en regnbåge med händerna.