[PRS] Theida & yehet

När Anthony bestämmer sig för att vända på sig igen, får han nästan en hjärtklappning. Ray hade flyttat närmre och nu när han vänt sig igen är deras näsor bara någon centimeter ifrån. Sjuttonåringen drar återigen upp täcket en aning så att han kan gömma de röda kinderna och skakar enkelt på huvudet.
"Vem är det som ligger på vem nu då?" mumlar han. "Jag är bara trött.. du sa inget fel."

Ray är inte alls beredd på att Anthony ska vända sig om och ler smått när han inser att de är närmare varandra än vad han trodde de skulle vara. "Men förlåt då, jag visste väl inte att du skulle vända på dig igen" svarar han. "Och varför drar du upp täcket sådär hela tiden, luktar jag så illa?" skämtar han.

Anthony öppnar munnen bara för att stänga den tvärt igen, han vet inte riktigt vad han ska svara på den frågan.
"Jag fryser.." börjar han och rynkar lite på ögonbrynen, det är ju inte en riktig lögn egentligen. "Och din lukt bidrar lite, faktiskt," påpekar han med ett flin och blåser sin vän i ansiktet.

"Låna min hoodie då, om du fryser så jävla mycket" Säger han. "Men vafan, jag duschade ju nyss. Så illa kan jag väl inte lukta ändå?" Frågar han med en smått irriterad ton.

Anthony sträcker ut sina armar mot Ray.
"Vill du kasta hit den?" frågar han i syfte på hoodien. Ärligt talat så får tanken att han sa ha på sig sin väns kläder honom ännu mer generad. "Jag skämtar bara med dig, du luktar inte illa alls."

Ray sträcker sig efter hoodien på golvet och kastar den på Anthony "Varsågod. Och jag fattade att du skämtade, det är chill" säger han och ler smått.
"Men vi kanske borde sova, jag är i alla fall skittrött" konstaterar han och gäspar stort.

Hoodien som Ray kastat på honom landar över hans huvud, vilket får Anthony att le till, innan han drar på sig den över sin t-shirt. Dumt blinkar han mot sin vän och nickar lite på huvudet.
"Visst, sov du," säger han och drar en hand genom sina bruna lockar som ligger lite hur som över hans huvud. "Jag är inte särskilt trött." Egentligen är han trött, men han har ingen aning hur han kommer kunna somna när de ligger så här nära varandra.

"Men du sa ju nyss att du var trött?" frågar han förvirrat. "Jaja, stanna vaken hela natten då. Men klaga inte på mig om du är trött som fan imorgon".
"Godnatt" säger han kort för att sedan stänga ögonen och somna.

Generat tittar Anthony bort, juste, det hade han sagt.
"Godnatt.." muttrar han och vänder inte tillbaka blicken förrän han märkt att Ray antagligen redan somnat. Han måste ha varit skittrött, stackarn. Tillslut tittar han på den andre igen, och kan inte undgå att känna en känsla av saknad, varför i helvete måste han känna så här?

Solens starka strålar hade letat in sig igenom persiennerna i Anthonys rum och fick Ray att vakna. Han kollar mot Anthony för att se om han är vaken ännu, men han verkar sova nöjt. Ray ler smått och tar sig sedan upp ur sängen och går ut i köket för att dricka något. Även om frukost inte var Rays grej så var han alltid sjukt törstig så fort han vaknade på morgonen. Eftersom ingen annan ändå var vaken orkade han inte bry sig om att ta fram ett glas att dricka ur, utan stoppade bara in huvudet under kranen.