[PRS] Electria

"Det har jag redan gjort!" säger Shiri och tar sin mobil för att gå mot sitt rum. Hon tar långsamt av sina tofflor som hon har på fötterna och lägger sina glasögon på deras skrivbord. Shiri sträcker på sina armar innan hon kryper ner under sitt täcke.

"Godnatt!" ropar Sowon efter Shiri som går och lägger sig, medan den äldre medlemmen tar sig till badrummet för att gå på toa och borsta sina tänder, innan hon går över till sitt eget rum och lägger sig under täcket. Hon tar ett djupt andetag och släcker lampan bredvid hennes säng, och hela rummet faller i mörker.

Shiri gäspar tyst medan hon försöker att somna, men av någon anledning fungerar det inte. Hon vrider på sig i evigheter innan hon sätter sig upp för att gå och ta lite vatten. Av någon anledning skär det i halsen på henne, och när hon äntligen druckit lite så ser hon mot Sowons rum. Hon smyger tyst dit och öppnar försiktigt dörren till den äldres rum. Shiri kan inte direkt se om den äldre sover eller inte, men bestämmer sig för att tyst stänga dörren efter sig och smyga fram till hennes säng. Hon vet att den äldre gjort likadant förut, när hon inte kan sova. Shiri lägger sig sakta ner bredvid den äldre, som har sin rygg mot henne.

Sowon ligger tyst och sover i sitt rum, ända tills hon mitt i natten känner hur hennes säng tyngs ner. Hon känner någon andas i hennes nacke och blir direkt klarvaken. Brunetten vänder sig långsamt om, och andas ut när hon ser bandets maknae ligga bakom henne. Hon kan inte låta bli att långsamt le när hon ser hur den yngre tjejen har slutna ögon. Hon sluter sina ögon så att de ligger ansikte mot ansikte och känner, hon verkligen känner, hur det sprids fjärilar i magen på henne. Tänk att Shiri kom in till henne, det brukar alltid vara tvärtom. Hon hade aldrig trott att det skulle vara den blonda tjejen som kom in till henne, men någon har hört alla hennes böner för nu ligger hon där, framför henne. Och hon är nog för lycklig för att kunna sova igen nu, under natten, men det gör inget. Sowon känner på sig att hon kommer att vara pigg imorgon iallafall.

Med ens känner Shiri hur sömnen på nytt börjar ta över henne. Hon har slutna ögon, men hon märker hur den äldre vänder sig om mot henne i sängen. Hon känner hennes blick på sig, men tvingar sig själv att hålla ögonen stängda. Även om det av någon anledning pirrar till inom henne, så känner hon sig förvånansvärt lugn. Hon sväljer lite tyst, hoppandes på att Sowon inte ska se att hon nästan är nervös. Hon försöker därefter att somna om.

Sowon somnar dock efter ett tag, men den bubbliga känslan i magen försvinner inte. När hon väl vaknar på morgonen efteråt, så har hennes arm lagt sig runt den yngre medlemmens midja. De ligger också nära varandra, farligt nära. De borde inte ligga såhär nära varandra egentligen, men hon ligger ändå kvar i sängen. Mycket, mycket nära Shiri. Bara några minuter till, tänker hon. Sen måste jag flytta på mig.

Lustigt nog så kan Shiri så småningom somna, och hon vaknar rätt sent på morgonen. Hon öppnar sakta sina ögon och får syn på Sowons ansikte, så väldigt nära sitt egna. Hon känner hur hennes kinder börjar hetta till när hon ser in i hennes ögon. Och det blir bara ännu värre när hon märker hur den äldres arm är runt sin midja. Hon är rätt van vid att krama medlemmarna, men av någon anledning kändes det här så mycket mer, seriöst?
"Godmorgon.." säger hon tyst när hon ser på den äldre.

Sowon hoppar lätt till när hon ser att Shiri börjar vakna, och hennes hjärta dunkar hårt i bröstet men hon vill inte röra sig.
"Godmorgon.." säger Shiri tyst, och när hon ser den yngre medlemmens röda kinder börjar Sowon också att rodna.
"Godmorgon", säger Sowon, och kan inte riktigt hålla sig från att ett tyst fnitter kommer ut ur hennes mun.

Shiri ser på henne och slår henne lite löst på armen.
"Förlåt, jag kunde inte sova..." förklarar hon när hon ser på den äldre. Hon bryr sig inte om någon av de andra medlemmarna skulle komma in och se dem såhär, de skulle inte ta det seriöst. De var vana vid skinships, så det här skulle nog inte förvåna dem.

När den yngre medlemmen slår henne på armen blir hon direkt tyst igen.
"Det är lungt", säger hon lugnt. "Jag brukar ju göra likadant." Hon håller sig från att skratta medan hennes rodnad sprider sig ner till början av nacken och hon är säker på att Shiri kan se det, men bara hon inte nämner det så kommer hon att klara sig utan att börja stamma iallafall.