PRS Medi & Vidomina

Hon drog täcket om dem och pressade sig mot honom och log mjukt.
"Jasså det gör du? Jag vill vara med att starta den och du kan fråga runt bland människor som vet om vampyrernas existens att bli givare." Hon såg in i hans ögon.
"Och personliga givare kanske kan få bo med sin vampyr?"

Rion nickade långsamt då han hört hennes ord och drog henne intill sig för att sedan kyssa henne. "Du får bo med mig..", sa han och såg mot henne. Han ville så gärna ha henne i sin närhet. Tanken att dela henne med någon annan gav hon avsmak.
"Du ger mig blod.", sa han sedan som för att övertyga sig själv. Rion sökte sig ur den bekväma sängen och satte sig krångligt upp. Han letade med blicken efter rena kläder. "Jag..", började han. "Jag går och duschar.". Rion ställde sig upp och gick till samma dusch som Alice kommit från bara kvällen innan.

Hon borrade in näsan i halsgrop och nickade.
"Ja jag ger dig mitt bod. Du kan få det." Hon drog sig upp och så på honom.
"Måste du verkligen duscha? Det har inte gått fem minuter ens." Hon så lite ledsen ut men tog fram en lätt klänning och tog på sig den och gick ner till matsalen där frukosten stod serverad.

Iron hade inte hört hennes ord utan vred igång vattnet som sköljde över hans kropp.
Efter att Rion hade duschat gick han ut ur rummet och fram till en byrå för att plocka på sig rena kläder. Han drog de över sig och lät det röda håret hänga blött över hans rygg. Sedan lämnade han rummet för att gå ner till Alice och de andra som väntade i matsalen. Just nu kände han ingen hunger, men han ville prata med Leo.

Hon satt redan nere och läste en bok och såg upp.
"Rion." Hon log och lade undan boken och reste sig.
"Hur gick det?"

Rion stannade upp lite tafatt då Alice talade till honom. "Ehm..", började han och såg sig om efter Leo i rummet, men såg honom inte. "Bra.", sa han sedan och stannade och såg åt hennes håll. "Var är Leo och Leah?". Han höjde handen för att harkla sig. Var det första gången han kände sig osäker framför Alice? Han lät sig inte känna så utan svalde och ryckte i skjortärmarna för att på så sätt släta ut de. "Är du hungrig? Har de inte börjat med frukosten ännu?"

Hon log mjukt och reste sig och skakade på huvudet.
"jag är sisådär hungrig. Jag vill hällre vara med dig."
Hon såg in i hans
Hon log och smekte hans kind innan hon sjönk ner på stolen.
"De borde komma snart. De kommer jag lovar."

Direkt vid hennes vidröring blev han påmind om hur mycket han kände för Alice. Han böjde sig framåt för att möta hennes läppar med sina och såg på då hon satte sig ner på stolen. Det var som att de delade något, en hemlighet, inget märkligt eller så, men han gillade tanken att de hade något tillsammans. "Jag är gärna med dig med.", sa han och pustade ut, lättad att osäkerheten var som bortblåst.
"Det där med blodgivare.", sa han sedan som att han blivit påmind om idén. "Berätta mer. Är det något jag kan göra nu för att sätta det i rullning?". Han drog ut stolen framför Alice vid bordet och satte sig mitt emot henne.

"Du tar kontakt med människor som vet om er hemlighet. Frågar om de kan tänka ge blod för behövande vampyrer. De städar säkert redan upp för er." Hon log.
"Så det är mer för att ni ska få det lättare. Att komma åt blod utan att jaga."

"Hmm..", började Rion. Han såg ut att tänka efter. "Det där är Leo och Leahs expertis. Var är de någonstans?". Han lät en aning besvärad. Just då visade sig tjänarna från köket och började duka med maten de hade med sig på bordet framför de. Rion såg på Alice igen. "Det var längesedan jag umgicks så med människor. Jag är mer hemma än Leo och de andra vampyrerna. Men jag vet någon jag kan fråga."