Forbidden love PRS Lupple och Emma07

Inte heller Sienna hade väntat sig att få se Edvards farmor där, men kanske hade det varit planerat bara att hon inte vetat om det. Trots allt brukade hon ha rätt dålig koll på Edvards möten och planer såvida dem inte involverade henne eller barnen, hon brukade försöka intressera sig men kunde ju inte hålla hur mycket som helst i huvudet samtidigt.
Hon blev dock halvt förvånad då hon också på håll såg hur ilsken hon verkade tills hon kom på vad den antagliga anledningen var - hon hade väl också hört ryktena. Det var ju ändå inte så konstigt, det hade ju gått runt en del särskilt bland kvinnorna i byn.
Då hon blev ditkallad log hon svagt och nickade lite, manade barnen att sköta sig medans hon gick och pratade med deras far och gav dem ett sista vakande öga innan hon gick bort till dem istället.
"Vad är det?" frågade hon, hade mer och mer misstankar om vad det handlade om - kom inte på något annat hon skulle vara irriterad på - och lät armen slingra sig om Edvards rygg.

Hans farmor såg ytterst irriterad ut över att ha blivit tillsagd och när Sienna kommit dit så försökte hon låtsas som ingenting.
" Då säger vi så." Sa hon i ett försök att få det att låta som om det handlade om något helt annat och Edvard suckade, himlade med ögonen och la en arm om Siennas midja och greppade tag om hennes vänstra hand och nästan pressade upp den i sin farmors ansikte.
"Jag köpte en ring till min fru. För att förnya våra löften. " Sa han sammanbitet och hans farmor verkade ytterst förvånad över detta.
"Så du kan ju hälsa det till alla du träffar som pratar om mig om mina påhittade älskarinnor. Jag har bara Sienna, min fru. Jag är väldigt lycklig med min fru- Sienna. Mamman till mina barn. " Sa han och försökte verkligen trycka in informationen i sin farmors huvud.
" Edvard, detta är ytterst opassande. " Sa hon snörpte på munnen.
Hon sänkte rösten ytterligare.
"Du har haft älskarinnor tidigare. " Sa hon och nickade menande mot Sienna och Edvard kände hur irritationen bara växte.
Han förstod inte hur alla kunde ha så svårt att bara acceptera sanningen som han sa.
" Jag har bara haft Sienna, min fru. Snälla förstå." Bad han och ville nästan skaka vett i sin farmor och alla andra. Detta började bli löjligt. Han hade inte ens tänkt på en annan kvinna på ett sådant sätt än Sienna.

Sienna förstod mycket riktigt snabbt vad det hela handlade om, vilket var precis det hon misstänkt.
På ett sätt var det ju nästan skrattretande hur envist hon trodde på ryktena. Men på ett vis så var det väl ändå lite förståeligt att hon försökte få Edvard att sköta sig, och Sienna fick ändå säga att hon uppskattade just det.
Trots allt hade hon ju bara dagar tidigare själv gett Edvard en ganska rejäl utskällning för det för att vara henne, hon blev väldigt sällan så uppretad som hon blivit då. Att hon ens blev särskilt upprörd var väl ganska sällsynt.
"Jag kan garantera att han bara hållit sig till mig. Jag trodde som dig också innan, men var lyckligtvis bevisad fel." sade hon, fick hindra ett litet leende då hon påpekade det där med älskarinnor - hon hade ju en poäng där, men det kändes lite opassande att le.

Edvard stirrade mot Sienna, förstod att hon bara ville hjälpa till och det lugnade hans farmor men han kände sig ytterst utpekad.
Hur kunde det ens vara rimligt att någon ens valde att prata om hans påhittade älskarinnor- hans personliga liv. Som ingen ens hade en anledning att prata om.
" Så det är vad ni kvinnor gör? På era inte vet jag- träffar pratar om. Jag tänker inte ens säga det. Lyssna på min fru, hon är vittne eller nått. " Sa han utmattat och hans farmor stirrade på honom.
"Men Edvard, detta är väldigt opassande." Sa hans farmor och han stirrade på henne.
"Jag ger upp. Vill du ha fika?" Frågade han trött och hans farmor log.
"Ja tack gärna. " Sa hon innan hon krokade i sin arm i Siennas.
"Män. " Sa hon och skakade på huvudet och tittade menade mot Sienna med ett leende på läpparna.

Sienna tyckte det som ännu mer skrattretande av hur Edvard verkade ogilla situationen. Men lite roligt fick man väl ändå ha, hon hade trots allt fått stå ut med hur det varit emellan dem det sista.
"Vi får väl ha något att prata om, och ni män är ju det roliga vi har." kunde hon inte låta bli att retsamt säga, nu leendes och skrattet lockades till sist fram utav damens ord.
"Jag kunde inte ha sagt det bättre själv." log hon, vände roat blicken emot Edvard och gav honom en kyss på kinden.
"Du kan få äran att berätta om fikat för barnen."

Edvard tittade på dem, skakade på huvudet.
"Jag förstår mig inte på er." Sa han, stirrade på Sienna, fattade inte hur hon kunde reta honom- nu.
Det om nått var väl opassande? Varför fick dem vara så opassande men inte han? Ganska snart gav han upp även i sina tankar och log mot dem.
" Älskar dig." Sa han och gick mot barnen för att berätta om fikat.
Hans farmor ledde Sienna mot huset.
"Mitt bästa tips för ett lyckat äktenskap- låt dem aldrig någonsin lista ut dig. Behåll din mystik, det kommer vi långt på." Sa hon vist och klappade henne på armen medan hon klev in genom dörren.

Edvards ord fick henne att skratta lätt än en gång, men också självklart svara att hon älskade också honom - kunde ju inte låta bli. Särskilt inte när han var så gullig, för det var ju rätt gulligt hur han inte verkade förstå ett dugg utav dem.
Hon följde med henne emot huset, kunde inte låta bli att le av orden. Hon tvivlade inte en sekund på att hon kunde ha en poäng där.
"Det skadar knappast iallafall, kanske han lägger märke till mer sådant då iallafall." skrattade hon lätt, en sak med honom var ju att han jobbade en del och hennes lilla tips kunde ju definitivt hjälpa till att få honom lite mer intresserad - även om det inte direkt var brist på just det för tillfället.

Hans farmor skrattade lågt och klev in och satte sig på en av stolarna i den fina matsalen där det fanns fler platser.
"Med min man, han var likadan. Nyfiken och ville förstå men jag lät honom aldrig förstå. Jag låtsades till och med att jag var svårare att förstå än vad jag var. Han hade då inte en endaste älskarinna." Sa hon allvarligt och med ett leende.
Ganska snart kom Edvard in med barnen som genast tog sig fram till gammelfarmor och kramade om henne och berättade precis allting mellan himmel och jord.

Sienna log och lyssnade nyfiket, tyckte alltid det var roligt att få höra lite av hennes historier - hur det var annorlunda förr, men ändå likt på sina sätt. Vissa saker, som det här, ändrades ju aldrig.
"Ibland tror jag nästan Edvard jobbar för mycket för att ens hinna ha några älskarinnor." suckade hon med ett svagt leende, även om det antagligen sken igenom att hon tyckte det var tråkigt att han jobbade så. Men det var ju ändå något som hade förbättrats nu det sista. Då han och barnen dök upp riktade hon strax uppmärksamheten åt dem istället.

Hans farmor skrattade lågt och nickade.
"Låt honom, hitta din sak." Sa hon uppmuntrande och log för att sedan ge barnen uppmärksamhet och Edvard gick fram till Sienna och kysste henne mjukt.
"Allt bra?" Frågade han leendes för att sedan se personalen, de som jobbade i köket komma upp med fika åt dem och han log svagt.
De hade till och med plockat fram finporslinet, vilket verkligen tydde på att de hade full koll på vad som behövdes när.