Hugo Weasleys femte år

Jaaaaaaa!

Det kommer om en halvtimme

Varför måste en halvtimme vara så lång tid!?

Änu mer JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!

Ja precis!

HAR DET GÅTT EN HALVTIMME NU?

Nopp

Varför måste tiden sega sig fram just nu!? Varför grymma jord, VARFÖR!?

När har det gått en halvtimme??

Hejsan jag har jobbat på detta kap i över en och en halvtimme nu och hoppas ni gillar det!

Titel: Näst sista kapeet!
Språk: Sv
Kapitel: 10
Färdig: Nääästan

Hugo fattade ingeting han kysste Olivia, OLIVIA. Han öppnade försiktigt ögonen för att försäkra sig att detta inte var någon underbar Olivia dröm. Han såg bara Olivia som hade dragit sig ur kyssen och stirrade chockat på honom. Hugo förberede sig på att be om ursäkt när hon log. Hugo kände sig lättad. Olivia gillade honom. Susade runt i hans huvud. Honom, Hugo. Hugo tittade sig omkring och såg Oliver och Kevin busvissla. Hugo brydde sig faktiskt inte. En ny låt studsade i rummet och Hugo snurrade Olivia leende. Olivia skrattade.
- Det är så här det ska vara.. mummlade Hugo.
- Vad sa du? frågade Olivia leende. Hugo log mot henne.
- Inget, bara att du är otroligt vacker i den klänningen! Det var ingen lögn, hon var underbar i den klänningen. Olivia skrattade.
- Det säger du bara! fnittrade hon. Hugo skakade på huvudet.
- Du är vacker i klänningen , frisyren, dina skor och allt annnat du kan ha på dig eller ha som frisyr!
Olivia skrattade och tog ur sin knut så hennes hår vilade fritt.
- Du är vacker i det också, kankse ännu mer vacker! log Hugo mot henne och Olivia rodnade.
- Du ser inte så dålig ut heller... svarar hon. Hon rodnade sedan och mumlade.
- Perfekt faktiskt... Hon rodnade snabbt när Hugo skrattade.
- Ingen kan vara vackrare än du... mummlade han och Olivia fnittrade. De dansade länge innan Olivia skrattade.
- Vad? frågade Hugo chockat.
- Vi är de enda som dansar... svarade hon med en nick mot stolarna där alla satt och stirrade.
- Varför stirrar dem? frågade Olivia buttert. Hugo skrattade och började dansa igen.
- De har nog inte sett några så här bra dansare... viskade han som svar och Olivia skrattade.
- Eller, så undrar de kanske varför vi aldrig slutar dansa och äta...? frågade Olivia leende. Hugo stannade dansen.
- Du har rätt jag är hungrig... svarar han efter några sekunders funderan. Olivia skrattade.
- Men det här är mer underhållande! skrattar Hugo och börjar dansa igen.


Hugo vaknade några dagar efter av Oliver som kastade en sko i huvudet på honom.
- Aow! skrattade Hugo och tittade surt på skons kastare. Oliver log bara stort.
- Hogsmead!!! ropade han och Hugo flög upp. Det var idag han skulle på sin första dejt med Olivia. Oliver log belåtet.
- DET var den reaktion jag ville åstakomma! flinade han. Hugo brydde sig inte om Kevins kommentar utan klädde snabbt på sig. Han tog på sig en stickad tröja i grått och ett par mörkblåa jeans.
- Kråkboet! påpekade Oliver med ett brett flin från sig säng.
- Håll tyst! muttrade Hugo och letade efter en kam. Han hittade en och ställde sig framför spegeln och försökte kamma ner "kråkboet".
- Bättre! ropade Kevin som kom ut från badrummet. Han hade en svart stickad tröja och ett par vita jeans.
- Tack muttrade Hugo innan han gick ut från rummet. Han trallade på en liten sång när han gick igenom Hogwarts mot Ravenclaws-sällskapsrum.
Han stannade framför dörren och knackade. Dörren öppnades snabbt av Wilma och Alice.
( Glömde nämna att Alice OCKSÅ var Ravenc.)
- Åh, det är du... suckade Alice med en trumpen min. Wilma skrattade bara.
- Förlåt vi väntade på några andra... förklarade hon leende.
- De är på väg, Kevin och Oliver har bara pratat om er! flinade Hugo. Det var sant till 100%. Kevin hade bara pratat om hur snygg och musikbegåvad Wilma var. Hur underbart hon sjöng ochsåvidare. Oliver hade bara pratat om Alice underbara teckningar och hur hennes hår var underbart i hennes nyans. Det var väldigt irriterande.
- Äsch, du pratar väl alltid om Olivia? Det var också sant. Han undvek att titta på dem och de skrattade. Han tittade in genom dörren.
- Oj, javisst! skrattade Alice med ett leende.
- OLIVIA! DIN POJKVÄN ÄR HÄR! skrek Alice över hela Ravenclaw-"huset". Många stirrade på dem och Hugo rodnade. Han hörde nätta fötter som hoppade ner från en trappa och kände genast igen ljudet.
Olivia.
Han såg Olivia komma och shasa bort sina vänninor. Hon hade en grå tunika med en svart text skriven på;
" I can always make you smile". Hugo log av texten. Det var något som passade perfekt på henne. Hon hade ett par svarta tajts och ett par vita stövlar som räkte upp till knäna. Hon var underbar.
- Du ser... började Olivia men Hugo avbröt henne.
- Du ser underbar ut! log han mot henne och hon skrattade.
- Precis! log hon mot honom.
- Ska vi gå? frågade hon och tog hans hand. Hugo kunde inte låta bli att le.
- Japp, kom, Tre Kvastar väntar inte hela dagen! skrattade han och sprang med henne.
- Vadå? Vänta? Nej! ropar hon med en fnissning.
- Jo! svarar han skrattande när de stannade framför Tre Kvastar som hade ne liten skylt där det stod;
Kareoke-dag.
Hugo öppnade dörren där en stor scen var uppe.
- Hejsan, välkomna till vår kareoke-dag, mr Hugo förmodar jag? frågade en lång man som kommit fram till dem.
- Japp, vilket är vårt bord, Simon? frågade Hugo med ett leende. Mannen vid namnet Simon visade dem till ett bord närmast scenen.
- Hugo, du får inte glömma att vi ska till sista tävlningen sedan! viskade Olivia till Hugo. Hugo skrattade.
- Vi hinner, jag skulle inte missa att se min syrra vinna en stor pokal! flinade han. Olivia suckade. Scenen lystes upp.
- Välkomna till vår lilla kareoke-dag! ropade Simon ut över Tre Kvastar som var fullt med folk.
- Vem är frivillig att börja sjunga? Hela Tre Kvastar var knäpp tyst.
- Då plockar jag upp någon då! ropade Simon och gick runt i salen. Han stannade vid Kevins och Wilmas bord.
- Ni passar perfekt! utropade han och släpade upp båda på scenen. Wilma stod säkert bakom micen medans Kevin såg osäkert på Hugo. Hugo skrattade och Kevin räckte ut tungan.
- Ni ska få sjunga... Simon tittade ner på ett papper och skrockade.
- Queen of rain av Roxette? Simon tittade oförstående på pappret.
- Någon mugglarlåt.. viskade Wilma till Simon. Simon skakade på huvudet och gav dem papperna till sången. Wilma började sjunga och många drog för andan när hon började sjunga. Kevin hade rätt hon sjöng som en riktig ängel. Men ja, Hugo tyckte fortfarande att Olivia sjöng bäst. Sedan var det Kevins tur. Han var lika bra och många tjejer i publiken blinkade åt honom. De fick många dödande blicckar från Wilma.
- Ha, ha, tack så mycket! Okej, Hugo och din förtjusande flickvän kanske? frågade Simon och både Hugo och Olivia rodnade svagt. De var inte vana av att visa sig som ett par.
- Visst, Simon! svarade Hugo och drog upp Olivia på scenen.
- Ni ska sjunga... My heart will go on? Simon såg lika oförstående och Olivia skrattade.
- Mugglarsång från mugglarfilm... log hon. Simon skakade på huvudet precis som innan.
- Mugglare... muttrade han och gav dem papprerna men ingen tog dem, de kunde den utantill.
- Vår sång.. viskade både Hugo och Olivia samtidigt.



Olivia och Hugo gick skrattande ifrån Tre Kvastar. Den sista prövningen började om fem minuter.
- Vi måste skynda oss! skrattade Olivia hon kunde inte sluta skratta.
- Japp! Hugo skrattade också. De hade precis kommit ifrån Alice och Olivers sång. De tittade surt på dem.
- Så dåliga var vi väl inte Hugo? frågade Oliver Hugo ängslit.
- Nej d... började Hugo men bröt ut i skratt. Alice och Oliver blängde surt på dem. Igen.
- Nä, nu måste vi... skynda oss... sa Olivia mellan skratten. Wilm aoch Kevin kom också ut med skratt-tårar i ögonen.
- Det var inte kul! skrek Alice och Oliver med en mun innan de gick mot Hogwarts. Olivia och Hugo, Kevin och Wilma följde efter. De stannade vid sjön där dte skulle hållas idag.
- Undrar vad det är ida... Wilma avbröts av sina egna ord.
- JÄTTEBLÄCKFISKEN! utropade hon upprört. Hugo, Olivia och Kevin bara stirrade på den jättelika bläckfisken och de tre tävlande bredvid. De satte sig ner på gräset bland de andra eleverna.
- KÄRA ELEVER SOM SISTA TÄVLING SKA DE DYKA NER OCH TA EN TVÅ METERS STATY AV DE SJÄLV UPP TILL YTAN. STATYERNA LIGGER UNDER BLÄCKFISSKEN! VARSÅGOD DUMSTRANG! ropade McGonagall. Dumstrang-killen tog en bublos över huvudet och dök ner. Olivia höll hårt i Hugos hand vilket Hugo uppskattade. Efter ungifär en halvtimme kom Dumstrang-killen upp från sjön hållandes i en staty ungifär lika stor som han själv.
- SVERIGEHÄXORNA! ropade McGonagall och den lilla häxan tog också en Bublos och dök. Efter en timme exakt kom hon upp med en stor staty av henne. Hon pustade ut och la statyn på golvet med ett brak och den gick sönder. Vissa skrattade lite lågt.
- MISS.WEASLEY! ropade McGonagall och rose drog en Bublos över huvudet och dök. Nu var det Hugo som höll hårt i Olivias hand. Han såg bläckfiskens ena "arm" komma över vattnet som en piska fem gånger på bara tio minuter. Efter bara en kvart kom Rose upp. Hon slängde statyn på marken och den krossades. Hon hostade upp lite vatten och svimmade. Hugo reste sig snabbt upp samtidigt som Scorpius. De gav varrandra en blick innan de sprang fram till Rose.
- Rose, Rose, Rosie? Scorpius lät panikslagen när han försökte väcka henne.
- ROSE! skrek Hugo och skakade om henne.
- Försiktigt, hon är ingen leksam! utropade Scorpius. Scorpius lutade sig och kysste Rose. Hugo känndes sig väldigt spyfärdig. Rose svackade med ögonlocken och Scorpius gav upp ett litet glädjerop. Rose öppnade ögonen helt och hon kramade Scorpius.
- Hm... harklade sig Hugo och Rose kramade honom också.
- Rose... du är blöt... skrattade Hugo och Rose drog sig undan.
- POÄNGEN ! skrek McGongagall och Dumstarngkillens ansikte syntes och en ÅTTA visade sig.
- Okej, Rose du behöver bara få en sjua för att vinna Rosie! uttropade Scorpius glatt. Sedan visades Sverigehäxornas häxa upp och en SEXA visades. Sedan kom Roses ansikte och en... NIA! Scorpius och Rose skrattade och Hugo kramade sin syster innan han sprang mot Olivia med ett leende på läpparna.
- Hon vann! ropade Olivia glatt. Hugo stannade framför henne och skrattade.
- Det finns en annan vinnare idag... svarade Hugo med ett flin på läpparna.
- Vem? frågade Olivia oförstående. Hugo skrattade.
- Jag, för jag har dig... sa han och kysste henne.


Nästa kapitelkommer det bli ett 23:år sedan kapitel! Det blir det sista kapitlet!