i en mördares spår

Dexter stannar och sa" Ja men det får ni avgöra lovar att inte göra om det det var inte meningen att bryta sig in trodde det skulle vara öppet men tydligen inte" sa han och ser oskyldig ner i golvet nu såg man att var skamsen ut och ynklig nästan rädd.

Han skakade på huvudet.
"Du verkar inte höra på. Har du konsumerat alkohol?" Han luktade och skakade på huvudet.
"Nejinte vad jag känner. Om dörren var låst hur fick du upp den? Om en dörr är Låst valsar man inte bara efter nyckeln."

Dexter skrockar och sa" nej jag dricker inte jo jag hör på är på bra på att få upp lås men du har rätt det är fel att göra det ." sa han

Just då kom det två uniformerade poliser och såg på Dexter.
"Vad i hela friden har du gjort?" Den ena polisen tog fram handklovar och fässte dem på Dexters handleder.
"Vifick ett samtal av en kvinna. Att du försökte göra inbrott. kan du förklara dig?"

Detta kunde ju bara sluta på ett sett men han kan ju låta sig bli fångad det kan han ju göra han sa" jag vet att det är fel trodde att det skulle vara olåst men tydligen inte ni får göra vad ni vill."! sa han och man såg att han skämdes det var inte så här han hade tänkt sig.

"Det är ett hotell. Klart att alla rum är låsta ovavsätt om någon bor där." De knuffade ut honom mot bilen.
"kom med här!" Beordrade dem.
Dana såg efter honom och hon var rödgråten och torkade bort tårarna från kinderna. Mannen som räddade henne strök henne över ryggen.
Hon kunde inte vara kvar nu. Hon kände sig inte säker.

Dexter suckar och följer med dem även om han inte ville det men det kändes nog bäst bara för denna gång de vet ju inte vad han är inte om han inte säger det.Han kan ju bli räddad det vet man aldrig .. Han sneglar mot Danas håll men sa inget mera.