PRS Velleity & Daphne (PJO/HOO]

"Tack", sa My och tog tacksamt emot ambrosian och vattnet och log tacksamt mot Lana. Hennes energi började fort komma tillbaka och yrseln och huvudvärken krympte till en mer hanterlig nivå.
"Nu känns det lite bättre", sa hon sedan.

"Vad bra," sade Lana och log. Hon såg sig omkring.
"Vi är i New York, men vi vet inte vad vi ska leta efter. Vad sa profetian nu igen?" frågade hon och rynkade på ögonbrynen. "en månskenssten av något slag...och något mer"
_________
Anastasia
Anas fötter värkte när hon kom fram till närmsta staden. Klockan måste vara någonstans strax efter klockan ett på natten. Det var inte mycket av en stad hon hade kommit till heller. Ett par hus, med det minsta centrumet hon någonsin hade sett. Staden var omgiven av stora, bruna fällt av torkat gräs och skogar. Hon kunde höra syrsor. Uppe på himlen kunde hon se stjärnorna. Med bestämda kliv gick hon mot det enda stället som var nattöppet; bensinmacken.
Ana slet upp dörren till den och klev in. Det var ett litet ställe, upplyst av gula lysrör. Bakom kassan stod en ung tonårskille och halvsov lutandes mot sin hand. Han verkade knappt registrera att någon kommit in. Ana försvann in bakom en hylla med massa proteinbarer. Hon lassade på sig ett par, gömde dem i fickan på ryggsäcken. Hon stal en liter vatten, en deodorant, tvål och en tändare. Killen i kassan gjorde det ju nästan för enkelt, han registrerade ju ingenting av vad som hände. Ana suckade, hon gillade utmaningen av att stjäla när det var svårt. Hon tog en burk multivitamin och smög ned den i sin hoodieficka innan hon gick fram till kassan.
"Ursäkta?" frågade hon. Killen i kassan ryckte till och stäckte på sig.
"Huuhh?" frågade han sömndrucket.
"Går det någon buss härifrån?" frågade Ana irriterat.
"Buss. va, öh, nej.." killen verkade inte veta vad han pratade om.
Ana suckade. "Okej, tack ändå," hon gick ut ur bensinmacken. Precis när hon kom ut i nattmörkret igen så svängde en bil in på parkeringen. En gammal vit Volvo. En man i medelåldern med flottigt blont hår kom ut och började tanka. Han gav henne riktiga creep-vibbar. Mannen stirrade på Ana med ett sliskigt léende.
"Vad gör en liten tjej som du ensam här mitt i natten?" frågade han med en stark sydstatsbrytning.
Ana iaktog honom. Sedan fick hon en idé.
"Ursäkta mig, mister," sade hon och gick fram till honom. Han tittade upp och log sådär sliskigt igen.
"Jag undrar ifall jag skulle kunna lifta med dig," frågade hon och log så sött hon kunde. Hoppades att han inte var en seriemördare.

"Profetian berättade ju inte direkt vart vi skulle leta. Så detta lär inte bli lätt. Det enda vi vet är väl att det är någons sorts månskenssten ja", sa My.
Hon såg sig omkring i staden och funderade. Vart kunde de få information om en månskenssten? Det fanns väl knappast några böcker om sånt, eller?

"Ja.. just det.." suckade Lana. "Och någonting om.. en dotter till Hermes, eller hur?" fortsatte hon. Kanske var det ett spår värt at följa upp på. Att hitta en specifik person kändes enklare än att hitta någon sten som ingen visste hur den såg ut.

"Juste, det var med också", sa My.
"Det är kanske lättare, men hur ska vi hitta en dotter till Hermes här? New York är stort." sa hon.
_____

Fanny
Timmarna på dagen tickade iväg och snart var klockan efter 12 på natten. Fanny hade fortfarande inte hittat tillbaka till hotellet. Hon hade fått x-antal missade samtal och sms, men hennes mobil hade dött efter bara någon timme i parken. Visserligen var hon nu ute ur parken, men istället virrade hon runt på New Yorks gator. Hon vågade inte fråga någon om vägen heller, för alla såg ut att vara höga på något eller vela kidnappa henne. Vid flera tillfällen hade äldre män och kvinnor kommit fram och frågat vad ett barn som hon gjorde ute vid den här tiden med ett obehagligt tonfall på rösten. Fanny sprang därifrån varenda gång.

"Vi borde kanske äta något.." sade Lana, mest för att hon inte hade så många fler idéer och det var ett bra tidsfördriv att äta. "Det finns en pizzaresturang, en Mcdonalds.." Lana såg sig omkring, funderade på om de här resturangerna hade veganska alternativ. "Eller så kan vi gå runt lite. Se om vi kan hitta något av intresse."

My
"Vi kan börja med att gå runt lite", sa My.
"Men kan vi äta och kanske försöka hitta något ställe att sova på?", frågade My och gäspade. Tröttheten efter resan satt kvar plus att klockan var över 1 på natten nu.

Fanny
Fanny halvt sprang halvt gick snabbt längs en gata. Hon kände sig hela tiden förföljd, och tyckte sig se typiska sagobok monster i ögonvrån. Vid något stadie i tiden hade hon även börjat gråta och med tårarna rinnande nerför kinderna och dunjackan uppdragen till hackan fortsatte hon längs gatorna i mörkret. Hon hade nu helt ångrat att hon bara inte följt med till badhuset, vad skulle en liten 13 åring som hon göra i USAs största stad egentligen?

Lana och My började gå runt för att leta efter någonstans att sova. Lana räknade sina dollar, hon hade knappt tvåhundra. Hon stannade till på vägen och köpte en vegansk macka som hon åt gåendes. När de svängde runt ett hörn kom de in på en smal bakgata. Lana stannade plötsligt, tog tag i Mys arm.
"Ser du det där?" frågade hon bestört. Hon pekade in i gränden. Där stod en stor cyclops stå och leta efter något, eller någon.

När de gick runt passade My på att köpa en ost baguette som hon åt under tiden. Plötsligt kände hon hur Lana tog tag i hennes arm och hon kollade åt det hållet Lana pekade. Och mycket riktigt så var det något där, en stor cyklop som letade runt bland en massa skit, som tex gamla cyklar.
"Vad ska vi göra?" , viskade My.
"Tänk om den försöker hitta någon och skada denna?", fortsatte hon.

"Den ser ut att leta efter någonting.." sade Lana tvekande. Hon drog i hårsnodden runt armen och den förvandlades till en pil och båge. Hon vågade inte attackera än, det kanske skulle vara som att hälla gasolin på en eld. Det var ett dåligt tecken att det var en cyklop här. Cykloper brukade känna av halvgudars närvaro väldigt väl, och Lana hoppades att den här cyklopen (som såg ut att vara bra mycket större än andra cykloper) hade känt doften av någon annan än dem.