Privat Rollspel: Medi & Dionysus

"Okej, gå själv, jag ska ändå möta de Scintillam meam tidigare än er", sa han då innan han flög iväg med Brimstone upp mot målnen och försvann.
Men innan han flög vad han Vex att ge halsbandet tillbaka till henne. Och specificera att det var bra att hon hade den. Men att Vex absolut inte fick prata om den politiska faran som hon möjligt vis stöd mellan.

Han suckade och stoppade ner halsbandet och började att gå och kom snart fram till huset och rynkade på näsan. Något kändes fel. Han gick och knackade på och Willow öppnade dörren och såg på honom.
"Hej du får ursäkta Harrow. Han kan vara en knöl ibland." Han log mot henne och drog fram halsbandet.
"Snälla ha det här på dig. Jag känner av mer än spöken." Han såg oroad ut.

Harrow kände av medan han flög hur halsbandet hade känt av några andra saker än spöken. Och han antog att Vex var på plats, men något i honom tvingade honom att flyga tillbaka.
Han landade senare vid Willow hus och kollade runt.
Han bad Brimstone att flyga till Scintillam mean för att säga att han har andra saker han måste utföra, så han kommer senare.

Hon stod i dörröppningen och såg trött ut och hon gned sig i ansiktet.
"Jag har ingen lust att ta på mig det halsbandet okej?" Hon såg upp på Vex med en blandning av trötthet och en sorgsenhet.
"Jag måste gå.." Hon började stänga dörren men Vex stoppade foten imellan.
"Inte så fort tösen."

Harrow skyndade sig genom gården och slet upp dörren och stormade in i Willes hus. De tatueringar som var fynda under hans kläder lös upp samma som Hans ögon. Han tog tag i Willows arm och kastade henne mot Vex.
"Håll koll på henne, och ta på är Halsbandet!" Ropade han och tryckte sin andra hand framåt. Han fångade den räven som hade förföljt Willow den senaste dagen. Och Harrow med gnistrande ögon sa sedan en formell som tvingade den att förvandla tillbaka till sin orginal form.

Hon ramlade in i Vexs famn och han lade sin hand över hennes ögon och sa en kort formel som fick henne att somna. Han placerade halsbandet runt hennes hals och lyfte upp henne i famnen och såg på räven.
Räven fräste och viftade med de många svansarna.
"släpp mig magiker!" Fräste den och försökte klösa Harrow och spottade efter honom.

Harrow fräste tillbaka och skrattade mörkt. Han sa ett par ord baklänges och en kniv blev formad i hans hand.
"Jag har letat efter en sån som du", sa han och tryckte ner kitsunen ner i golvet.
Med ett hugg till hjärtat hoppades Harrow att den var död.
Det var inte ofta som han hade handskats med såna, men han hoppades att det räckte.

Vex hade Willow i famnen och Felic kom fram och strök sig om hans ben. Han gick in i hennes hus oc placerade henne på soffan och stoppade om henne och Felic hoppade upp och lade sig på hennes mage och såg på sin mästare.
"Och nu vakar du över henne."
Han såg över axeln.
"var det en demon?"

Harrow nickade och kollade på det kolsvart blodet på kniven innan han kastade både kniven och kroppen ner i golvet där båda försvann in till en pocket dimension.
Han torkade av sina händer och kollade mot Vex.
"Du kan gå, jag ska göra huset säkert, så att inget mer händer", så han och klappade Vex på axeln.
Han gick runt i huset tills han hittade det största rum med sån stor golv yta som möjligt och tog ut lite säker som salt, kritor och örter. Han började rita runor och formler med kritan medan han viskade formler.

Han nickade och såg en sista gång på Wilow som sov tungt på soffan och lämnade rummet och såg på huset. Det var ett vackert hus och Vex gick runt och inspekterade det innan han ställde sig vid ytterdörren igen.