Privat roll mellan Ginerva2003 och Dionysus

han och resten av gänget satte sig tillsammans längst back.
han tänkte på Alex av någon anledning.

Alex på vägen ur skolan hade sitt huvud ner i telefonen över att han kollade vilka bussar han skulle ta till simhallen. Och klumpigt nog stötte han in i någon. Han tappade telefonen i backen, men som tur som hann skalet att rädda den.
"Förlåt!", sa han då och kollade upp mot personen med ett liten orolig min, han hade gått in i Henrik.
Alexs leende blev lite större över att se att det var Henrik och skyndade med att ta upp sin telefon.
"Ah, sorry, ja var lite distraherad", sa han och viftade med telefonen smått och puttade upp sina glasögon upp från näs tippen så att de låg på sin rätta plats.

- det är lugnt gick det bra med mobilen?, frågade han.
han tyckte verkligen att det var trevligt att vara med Alex fast det blir så här oväntat.

Alex skrattade lite och visade upp telefonen till Henrik.
"Jadå! Den klarar sig", sa han då och la den tillbaka in i fickan.
Han ville fortsätta att prata med Henrik, men han visste inte direkt hur. Då som om en glödlampa tändes i hans huvud log han igen mot hans vän.
"Du bodde väl nära här eller? För att er familj flyttade närmare från lägenheterna som vi bodde grannar i eller?", frågade Alex spontant, "kan du kanske vilken linje av bussar som gick till sport centret? Mitt nya simlag skulle mötas där idag du vet, och jag har ju inte varit tillbaka i Sverige och stan, så de har säkert ändra tror jag", ljög han lite då, han visste att det var samma, men han ville verkligen bara vara med Henrik en liten stund till.
Alex kände hur hans hjärtslag skyndade sig, men han valde att ignorera dem. Varför hände det nu? Det var ju bara Henrik.

- ja jag bor nära skolan, du kan ta buss 4 eller buss 56, om du vill kan jag följa med till busshållplatsen.

"Sweet, låter bra", sa han då med ett litet flin innan han började styra sina steg, men stoppade sedan och kollade tillbaka mot Henrik.
"Förresten, hur blir det med dina vänner?", frågade han och kollade tillbaka mot gruppen lite halvt generad.

- dom går nog hem eller till någon fest men du och jag har ju inte varit med varandra ordetlig en så vi kan väll prata sa han.

Alex kollade på honom och nickade svagt medan han gav ett lätt "Aha" ljud ur sina läppar. Han kunde hur hans öron blev varmare och säker lite röda.
Just då blåste den kalla vinden till och Alex kände hur han lugna sig.
"Vi borde skynda oss", sa han då och la händerna i fickan igen och gav Henrik ett varm leende, som visade lite för mycket tänder.

Henrik log tillbaka.
- ska det bli kul att simma? frågade han.

"Ja! Absolut! Jag har inte simmat den senaste månaden sedan vi flyttade tillbaka, men jag tror att kommer bli rätt bra", sa han då och sträckte smått på sig.