Ett nytt liv PRS Vidomina & Medi

"Om jag torkar av tallrikarna kan pappa sätta på kaffe." Alexander såg på sin far och log mot honom.
"Snart är det dags, Jag hoppas ni håller hårt i varandra." Han var röd i ansiktet.
"Oh jag är så nervös.."

"Det är helt okej att vara nervös.", sa Mary efter att hon räckt över tallrikarna till Alex. Caspian gjorde ordning kaffet.
Lisa kom ner från övervåningen, klädd i en åtsittande svart klänning. Hon hade stylat håret så att det tjocka håret föll lockigt mot hennes axlar. Om sig, hade hon lagt en tunn sjal i matchande svart. Hon gick in i köket och snörde runt när Jules hade fått syn på henne. Han skrattade. "Fint, Lisa.", sa han och Lisa gick fram till Alex för att krama honom bakifrån. Hon lade armarna runt honom och andades in hans doft. "Mmmm.", sa hon och borrade ansiktet i hans nacke.
"Lisa, vad fin du är!", sa Mary när hon fick syn på henne. Lisa släppte taget om Alex. "De är påväg nu, är vi redo?", sa hon och tittade upp mot Mary. Mary nickade och log. "Visst, jag ska bara byta om. Sen är vi redo."

Han torkade disken och la dem i en hög och kände Lisas omfamning och vände sig om och log.
"Hej min vackra dam." Han kysste henne över håret och lade armen om henne.
"Du är så vacker att jag inte vill släppa dig nu." Han skrattade och hörde en knackning och snart hördes en röst.

"Hallå? Mamma pappa?" Alice kom snart in i köket och hon log stort.
"Hej brorsan." Hon sträckte ut händerna.

Lisa sträckte sig för att pussa Alex på hans kind. När han släppte taget om hennes såg hon åt hans håll. Hon hörde röster från hallen och hon sken upp i ett leende. "Alice!", sa hon lyckligt och gick fram för att få krama om henne efter Alex.
Caspian vände på sig för att se åt hennes håll. "Alice. Vad bra du kom.", sa han lugnt och gick fram för att hälsa på henne.
Mary och Jules blev också glada och såg på henne. "Kom in, Alice. Vi har precis gjort kaffe, vill du ha?", sa Mary och hällde upp kaffe i en kopp.

Hon skrattade och kramade om Lisa.
"Hej gumman." Hon kramade om Lisa och såg på Caspian.
"Hej pappa." Hon kramade om honom och nickade.
"Ja tack. Rion kunde inte komma och Leo hälsar." Hon viftade med handen.
"Ni vet hur vampyrer är." Hon suckade.
"Jag har jobbat hela dagen med att fixa i ordning ert hus så det tog lite tid."

Lisa kramade henne tillbaka. "Åh, du får hälsa Rion. Så snällt att ni hjälper oss med flytten...!". Lisa lät tacksam. Hon såg ont Alex och sedan tillbaka mot Alice. "Leo också, det var längesedan jag träffade honom.", sa hon och backade för att söka sig till bordet.
Mary satte ner en kaffekopp på bordet åt Alice. "Här.". Mary gick tillbaka till kannan för att hälla upp åt sig själv och Caspian, men innan hon hunnit fram knackade det återigen på dörren.
Dörren öppnades och in klev en hel familj. "Hej grannar!". Ropade de från hallen. Det var en kvinna, man och deras son. De verkade glada och visade sig snart i köket. "Grattis på födelsedagen Elisabeth och Alexander.", sa kvinnan. Hon sträckte en hand mot Caspian för att hälsa. "Hej. Juliet heter jag.", sa hon och skakade Caspians hand. Jules gick fram till mannen och gav honom en tafatt kram. "Så kul att se dig igen, Lee.". Mannen kramade Jules tillbaka. Det framgick att de kände varandra.
Killen, som var i samma ålder som Lisa och Alex, log mot de och verkade först blyg. Jules sträckte fram en hand för att hälsa på honom. Killen presenterade sig som Charlie.
Lisa gick fram till honom. "Så kul att du också kunde komma, Charlie. Välkommen!". Hon skrattade och kramade om honom.

Hon kramade Lisa och skrattade-
"Jag minns när jag fick mata dig. Ibland satt jag till och med barnvakt åt er tvvå." Hon log och vände sig om och log.
"Hej jag heter Alice och ja..:" Hon rodnade. Det var alltid svårt att förklara vem hon var.
"Jag är Shermans expriment och jag har liksom fastnat såhär." Hon visade med handen.
"Men oroa er inte. jag har inte samma temperament som honom." Hon log lite.
"Jag saknar honom faktiskt." Hon såg på sin mor.
"Eller vad säger ni?"

Mary gick fram för att krama om de båda vuxna som kommit in i köket. Hon hälsade i hand med Charlie och erbjöd även de kaffe. "Hörni, vi ryms mer i matsalen, det blir för trångt härinne.", sa Mary och visade med händerna att de kunde gå mot matsalen. Jules tog täten eftersom de tidigare inte varit där och verkade känna sig osäkra var de skulle någonstans.
Lisa greppade några koppar från ett skåp och gick efter de in i matsalen där hon placerade porslinet på bordet. Kvinnan, som presenterat sig som Juliet, skrattade när Jules berättade något skämtsamt och såg glad ut när Lisa visade sig i matsalen. "Vad fint ni bor.", sa hon och familjen instämde. Lisa skrattade och tänkte på flytten hon och Alex snart skulle göra. "Men vad menade den där..Alice, hette hon?", frågade pappan, Lee. Lisa kollade frågade mot honom. "Ja, altså Sherman har experimenterat på henne. Hon är familj.", sa Lisa lugnt och satte sig tillrätta på en stol vid bordet.

Alice hjälpte till och såg på Ruby.
"Mamma sätt dig." Hon log mjukt och ställde ner kopparna och sträckte på sig och tog ner ett kakfat och lade huvudet på sned.
"Ska vi ha det här?" Hon log mjukt och såg på Mary.

"Ja, här inne blir bra.".
Lisa kollade åt Ruby. "Var är Alex?", frågade hon och svepte med blicken i rummet, men hans frånvaro lyste klart. Han fanns inte vid bordet. Hon ryckte på axlarna och förstod att han varit kvar i köket.
"Så kul att ni kunde komma.", sa Jules och lät glad. Han hällde kaffe åt de och hjälpte Mary att dela ut faten för att äta mer tårta. "Tack, Jules.", sa Mary och placerade skedar vid faten.
"Vi har en present till er. Charlie?". Mamma, Juliet kollade åt killen. Charlie log och nickade. "Ja, men vi väntar på Alex så de båda får den.", sa han och Juliet nickade till svar.