Medeltiden PRS rollspelargärna och Emma07

Caspian log mjukt emot henne.
"Vi får hoppas på det", svarade han mjukt och nickade genast som svar på hennes fråga.
"Gärna. Jag har inte varit där på evigheter", sade han uppriktigt.

Hon tog hans hand lätt och gick ut från sitt stora rum och stängde dörren efter dem. Hon såg sig runt, det fanns bara några tjänare som höll på att damma eller på annat sätt städa.
- Ni kan väl säga till pappa att vi går ut till marknaden? Sa Lily med ett leende och en av kvinnorna nickade.
- självklart miss sa hon mjukt. Lily gick ut från slottet och såg sig runt, det var en solig och fin dag. Hon gick ner på torget där det fanns en stor marknad full med människor. De flesta såg på Lily, var medvetna om att hon kom från slottet. Lily log svagt och vände blicken till en ung kvinna som satt på gatan, fattig. Hon gick mjukt fram till kvinnan och tog fram pengar, förmodligen mer pengar än den kvinnan haft i hela sitt liv. Hon sträckte fram pengarna mot kvinnan med ett leende medan kvinnan stirrade på henne som om hon trodde att allt var en dröm.

Caspian log mjukt emot henne, kramade lätt hennes hand. Då de närmade sig tjänarna såg han dock till att hålla undan blicken, han kände svagt igen dem så misstänkte att de kunde ha jobbat där innan. Och det brukade vara hans ögon som förråde honom, för de hade väl lite speciell färg. Han såg runt på torget och kunde inte låta bli att le över hur generös Lily var, själv hade han dessvärre inte direkt något att ge. Efter morden så hade han ju gett sig iväg utan nånting, och han hade heller inte särskilt gott om pengar eller så.

Spolar då

Lily drog för gardinerna för sina fönster innan hon drog av sin morgonrock och hängde på en krok. Hon la sig ner på sin säng i ett enkelt nattlinne. Hon tog en bok hon höll på att läsa och kröp ihop under täcket och började läsa boken. Något hon alltid gjorde innan hon gick och la sig.

Taack

Caspian hade ju blivit tilldelad en kammare, hade dock inte lyckats komma till ro riktigt. Istället kunde han inte sluta tänka på Lily, och det slutade med att han till sist begav sig emot hennes kammare. Men han gick mellan tjänarkorridorerna - det var knappast särskilt uppskattat ifall han syntes ute i korridorerna såhär sent och särskilt inte påväg till en dam. Men snart stod han utanför hennes kammare och knackade lätt på dörren.

Lily hörde hur det knackade och hon höjde ögonbrynet. Ingen tjänare skulle våga störa henne på kvällen om det inte var något väldigt allvarligt och hennes pappa sov säkert vid denna tiden. Hon la boken på sitt nattduksbord och reste sig lätt upp, hade inte ens en tanke på att dra morgonrocken om sig. Hon öppnade dörren lätt och såg Caspian stå där.
- vad gör du här? Sover inte du? mumlade hon och såg på honom med ett leende.

Caspian såg på henne och log, kunde inte låta bli att faktiskt rodna lite lätt av att hon var så pass lättklädd. Han kliade sig lätt i nacken.
"Öhm, nej jag kunde inte sova. Kan jag komma in?", frågade han, ville åtminstone hellre vara här och prata med henne än något annat.

Hon såg på honom och nickade sakta innan hon öppnade dörren och släppte in honom. Hon stängde dörren efter honom och låste även bara för säkerhetsskull. Hon satte sig på sängen och lutade huvudet mot sängramen och klappade lätt bredvid sig att han kunde sätta sig där.
- någon speciell anledning till att du inte kan sova? sa hon mjukt och såg på honom.

Caspian log emot henne och klev in, såg snabbt runt i hennes rum innan han drog blicken till henne igen. Eller ja, det var snarare svårt att slita blicken ifrån henne så vacker som hon var. Han var tyst lite innan han svarade på hennes fråga, satte sig ner bredvid henne.
"Av någon anledning kan jag inte sluta tänka på dig", sade han till sist tyst, bara att sitta så nära henne fick varenda cell i hela kroppen att pirra.

Hon såg upp på honom och skrattade lätt till.
- jo jag vet att jag kan vara rätt charmig skojade hon och tog mjukt hans hand och lekte med hans fingrar. Hon lutade huvudet mjukt mot hans axel. Hon visste hur mycket hennes pappa hade hatat att se henne sitta såhär nära en man hon inte var gift med men av någon anledning så kändes allt helt rätt.