PRS Medi och Emma07 Vampire

Matthew log mot henne, det var väl nästan lite komiskt. Man kunde väl lugnt säga att skräck var en genre för honom på många vis.
"Skräck blir bra", sade han, tänkte lite.
"Jag vet ett mysigt ställe rätt nära bion", sade han.

"Underbart" Hon slog ihop sina händer och log upp mot honom.

2Matthew!" En mans röst hördes bakom dom och en man med långt svart hår kom ifatt dem. En annan vampyr.

Matthew log snällt mot henne.
"Men ska vi ta mat eller bio först nu då?", frågade han mjukt, vände sig om då han hörde en annan man komma närmare.
"Jordan. Vad gör du här?", frågade han, gav mannen ett varnande ögonkast i hopp om att han skulle fatta och inte säga något misstänksamt eller avslöjande om vad de båda var. Han hade verkligen börjat gilla henne och ville inte förlora henne direkt, han räknade med att hon skulle bli rädd så fort hon fick reda på vad han var.

Jordan log och såg ner på Alice.
"ah vilken söt liten varelse vi har här." Han sträckte fram en hand och rörde vid hennes kind.
"Är hon din?" Han log.
"Kan vi inte dela? Jag orkar inte hitta någon själv."

Alice såg skrämd ut och tryckte sig mot Matthew och darrade intill honom. Skulle hon ge sig av? Hade hon sprayen med sig?
"Matthew jag borde gå.."

Matthew slog undan Jordans hand ifrån hennes kind, såg till att hålla sig mellan honom och Alice nu. Han tålde inte alls det sätt han pratade om henne på. Han var lite annorlunda så, han såg människorna som jämlikar, medans de flesta andra vampyrerna bara såg dem som mat och nöjen.
"Ge dig", sade han kort.
"Ge dig av. Vi har annat för oss", sade han kort.

"Aww är Matthew sur? Du har alltid varit svag för unga flickor. Ska jag säga till far?" Han vände sig om och började att gå.
"Vi syns min sköna."

Hon stod och såg efter mannen och försökte ta sig loss.
"Du gör mig illa." Hon försökte lossa hans hand.

Matthew fnös åt honom.
"Käften", sade han bara kort, såg kort efter honom och såg sen på Alice och tog snabbt undan sin hand.
"Förlåt", sade han genast.

Hon masserade sin handled och såg skrämd ut.
"Vem var han?" Hon backade undan och såg efter mannen.

Matthew såg på henne, hade knappt ens varit medveten om att han hållit hennes handled.
"Min bror. En riktig skitstövel är han", sade han uppriktigt.
"Förlåt", sade han återigen, uppriktigt riktigt ledsen.

"Ni liknar inte varandra." Hon såg rädd ut och skakade i hela kroppen.
"Jag vet inte om jag kan gå på bio nu. Jag ber om ursäkt." Hon började gå därifrån dom kommit.