Fallen ängel (prs)

Daniel såg på henne och nickade och sa.
- Okej, denna gång kan jag bjuda dig, det är bara rättvist.

Han såg en av de andra som hade flugit på honom tidigare stirra på dem och han sa surt mot hoom.
- Har inte du lärt dig att hålla dina ögon för dig själv?

- Det ska inte behövas..
Hon vände sig om och log mot honom.
- Jag kan betala min mat.
Hon ställde sig i kö och såg på menyn.

Han såg den andra vända sig bort och han såg på henne och sa.
- Okej, som du vill.

Han ställde sig efter henne och såg inte fram emot natten.

Hon tog emot maten och såg på honom.
- Du verkar vara spänd. Har det hänt något?
Hon väntade på honom och nickade mot ett bord.
- Får jag fråga en sak?

Han ryckte till och såg på henne lugnt och sa.
- Ja naturligtvis får du det.

han gick till bordet och drog ut en stol för henne

Hon slog sig ned och såg på honom.
- Svara ärligt.
Hon tog en klunk vatten.
Har du varit i Paris någon gång?

Den frågan skulle han väl kunna svara på, för många människor kan väl ha rest till Paris och han såg på henne och sa.
- Ja jag har varit i Paris, men det var länge sedan.

En tår föll ner längst hennes kind igen.
- Förlåt. Jag vet inte vad som är fel.
Hon försökte att le men det gick inte.
- Hur var det?

Han såg på henne och kollade sig omkring och sedan tillbaka på henne och sa.
- Det var väl bra, Paris är ett ganska fint ställe.
Men alla där klär sig nästan för fint ibland.

Hon kunde inte låta bli att le oc torkade bort tårarna.
- Som inte vi gör det?
Hon tog en tugga av maten och suckade.
- Jag tror jag kanske kan trivas. Om jag är med rätt personer.