Lovely brothers [PRS Skorpa & Beben]

Utan att riktigt tänka på det går Jimin snabbare än vanligt eftersom han vill komma in från det hårt piskande vattnet så fort som möjligt. De två eleverna går till sina skåp som inte är så långt ifrån varandra, och den yngre slår en snabb blick på klockan som hänger på väggen över ingången för att se hur lång tid det är kvar tills skolan börjar. Dock är det mest för att han vill veta om Taehyung har kommit hit eller inte, eftersom de hade lovat varandra att träffas vid skåpen innan lektionerna börjar. Den blonda öppnar sitt skåp och hänger in sin blöta jacka innan han vänder blicken till den äldre eleven som pratade.
"Jimin", säger sextonåringen när den mörkhåriga frågar om hans namn. "Park Jimin." Han ler lätt och biter smått i läppen, han vet inte riktigt om han borde fråga om den äldre elevens namn. Han vet ju redan det, Taehyung sa det ju igår och han hörde killarna i caféet säga det också. Men det vet ju inte Yoongi, så för att vara vänlig borde ju Jimin fråga om hans namn. "... Ditt?" Han stänger skåpet och biter sig i underläppen igen medan han vänder blicken mot den mörkhåriga killen som står vid sitt eget skåp och försöker att diskret kolla på honom.

För att dröja lite på sitt svar, precis som den yngre gjort så drar Yoongi ut en engelska mapp som ligger långt inne i det ruttna skåpet. Han lägger ner mobilen i bakfickan på sina jeans medan han vänder blicken mot den blonda, som ännu en gång biter sig i underläppen. Varför? Visst är det attraktivt, men han förstår bara inte varför den yngre gör det så ofta som han gör det.
"Yoongi, Min Yoongi." berättar han och stänger skåpet efter sig innan han går mot en bänk för att lägga ner mappen på bordet och sätta sig ner. "Ditt första intryck av mig kan inte ha varit det bästa, eller hur?"

Jimin ser på när den äldre tar ut en mapp från sitt skåp, som sedan svarar på vad han heter. Den yngre eleven följer efter den mörkhårige till bänken och blir lite nervös eftersom han kanske inte ville att Jimin skulle det. Han har ju inte sagt något om det, men han kanske bara är vanlig mot Jimin av någon anledning och egentligen vill att han ska gå iväg. Sextonåringen står nervöst upp i bara någon sekund innan den äldre ställer en fråga till honom, vilket får den blondhåriga att sätta sig ner med händerna på bordet framför bänken.
"Det var lite konstigt ... kanske", svarar Jimin och ser lätt ner på sina händer, och tänker snabbt på att det kanske inte var ett så bra ord att använda vilket får honom att försöka hitta en normal fortsättning så att den äldre eleven inte tror att Jimin menar att han är konstig. "Alltså ... händelsen," fortsätter han lågt, och hoppas att den äldre eleven inte blir arg på honom, typ som han blev på musiken igår efter att Jimin hade sagt att han spelade bra.

Yoongi granskar den yngre, från topp till tå. Händelsen hade varit minst sagt konstig, men han antar att den blonda bara försöker vara vänlig mot honom. Den äldre ut av dem drar handen genom sin svarta lugg medan han ser ut ur fönstret, regnet ösar fortfarande ner som det gjort förut.
"Det är lugnt, det var rätt konstigt," skrattar han och drar bort blicken från vädret och låter den landa på den yngre återigen. "Jag stirrade bara på dig för att du stirrat på mig.."
Ännu en gång vill Yoongi slå huvudet hårt i fönsterglaset, varför i helvete säger han såna töntiga saker för? Han lutar bak huvudet mot ryggen på bänken och andas ut, han vill inte verka som en idiot för den yngre. Den stora svarta tröjan som gör hans nyckelben synligt, har åkt ner ännu mer vilket gör att han drar upp den på nytt. Han kanske råkade ta Hoseok eller Namjoons tröja i alla fall. Fan. Den äldre killen halar upp en vattenflaska och tar en klunk, för att försöka att lugna ner sig själv från irritationen som bubblar inom honom.

Jimin märker att den äldre kollar på honom, och kan inte riktigt hjälpa att rodna. Han försöker att inte göra en så stor big deal av det, men det är ändå irriterande att den mörkhåriga eleven får honom att bli så nervös för allting. Den yngre brukar vara ganska nervös hela tiden, men han har aldrig rodnat så mycket som han gjort idag och igår, och dagen är inte ens slut än.
"Jag vet inte riktigt varför jag kollade på dig ... eh", säger Jimin lågt och rodnaden sprider sig från kinderna till näsan och upp i pannan, vilket får honom att se ner på bordet igen. Det känns lite konstigt att prata om gårdagen, eftersom bara hela händelsen var konstig. Den yngre ser snabbt upp i någon sekund, men ser snabbt ner igen när han ser den äldre dra upp sin tröja. Han hade dock sett den mörkhårigas nyckelben, och lite nedanför också, vilket absolut inte hjälper mot rodnaden utan gör den värre men den blonda hoppas att den äldre inte kan se allt för mycket av den. Speciellt inte eftersom han inte vill få någon fråga om det, han kommer inte att kunna förklara varför han blir så nervös av att prata om det här.

Kanske var kärlek i första ögonkastet. Innan Yoongi hindrar sig själv, så slinker just de orden ur hans mun. Chockad av sina egna ord, känner han ur hans kinder blir alldeles varma och han låter vattenflaskan lämna sin mun för att landa på träbordet framför honom. "F..förlåt" generat ser han bort från den yngre som också rodnar något hysteriskt. Han har aldrig låtit något så förbannat cheesy lämna sin mun någonsin, hur fan tänkte han nu?
Yoongi ser ner på sina veniga händer, alldeles för generad för att se upp på den yngre.
Fan. Fan. FAN.

Så fort den yngre hör vad den äldre säger ser han upp på honom, utan att bry sig om sina röda kinder. Han granskar den äldre, försöker se om han inte var seriös men med tanke på hur mycket han också rodnar nu är den yngre ganska säker på att han menade det som kom ut ur hans mun. Den blondhåriga öppnar sin mun för att säga något, men hans hals känns alldeles för torr för att få ut även det minsta ordet.
"V-va?" tillslut får den yngre ut något, men han måste fortfarande tänka över vad den äldre sa och ifall den äldre faktiskt hade rätt. Men Jimin ska inte bli kär, så egentligen spelar det ingen roll ... Det kan inte vara kärlek vid första ögonkastet för Jimin, han ska inte känna kärlek. Nej, Yoongi skojade bara ... Han kan inte ha varit seriös. Dessutom hade han väl en pojkvän, så han kan verkligen inte ha varit seriös. Han skojade bara. Jimin är säker på det, intalar han sig själv iallafall.

Reaktionen från den yngre får Yoongi att bli ännu mer generad, han borde bara ha hållit käften. Den äldre ser skamset ut genom fönstret innan han tvingar i sig ännu mer vatten.
"Det är nog bara tröttheten som pratar..." mumlar han för sig själv medan han hoppas innerligt att en yngre inte ska höra honom. "Jag borde gå." hans röst är skakig medan han ställer sig upp från bänken, det mörka håret åker sakta över hans ögon. Han ser mot Jimin en sista gång innan han snor åt sig sin mapp för att gå därifrån. Han får inte bli kär, han får inte bli för fäst vid någon. Förra gången det hända slutade det med att personen begick självmord. Hans mamma lämnade honom. Och han vill fan inte bli lämnad igen. Yoongi går in mot toa båsen och lutar sig mot handfatet medan han försöker att andas in och ut, in och ut.

Jimin ser på den äldre som mumlar något den yngre inte riktigt kan uppfatta innan han säger att han borde gå. Den blonda följer den äldre med blicken men vågar inte följa efter den mörkhåriga, men nu mest för att hela hans kropp känns som gelé. Han har fortfarande inte förstått vad den äldre sa även om det spelar på repeat i hans huvud. Den blonda är så rädd att den äldre var seriös ... Det är omöjligt, de har bara känt varandra i några timmar. Han kan bara inte ha varit seriös men ändå betedde sig Yoongi så konstigt efter att han hade sagt det. Han hade nästan blivit lika röd som Jimin, vilket ändå borde vara ganska svårt. Den yngre tar ett djupt andetag, ser upp mot klockan och sedan mot platsen som den äldre hade suttit på innan. Han biter i sin läpp, andas tungt genom näsan och väntar på hans klasskompis som han skulle möta här innan skolan börjar. Jimin tycker faktiskt synd om den andra killen som måste försöka ha konversationer med Jimin när den blonda är såhär men förhoppningsvis försvinner den här känslan senare, och han kan bli mer normal ju fler timmar som det går på dagen.

Yoongi vet inte mycket väl att han inte ska svälja några fler tabletter än två av varje, varje kväll. Eftersom att en ut a biverkningarna är att han blir trött så trycker han i sig dem på kvällen.. men de hjälper honom också att bli lugn, han behöver inte överreagera. Han tvingar sig själv att inte gå till sitt skåp för att hämta tabletterna som han har med sig överallt, i fall att. Om han gör det måste han gå förbi Jimin ännu en gång, och ta chansen att skämma ut sig ännu mer.
Han skvätter lite vatten i ansiktet på sig och tar ett djupt andetag, innan han går ut från sitt gömställe för att slippa bli sen till sin första lektion.