Almost PRS

Yaosu hade inte förväntat sig ett svar som ens liknade det hon gav honom. Var de båda två i trubbel? Betydde det att hon kände till utpressningen? Som på beställning började han genast gnaga sig själv i underläppen. Fan, han visste att han borde ha berättat om det för henne i samma sekund som det börjat. Att hålla det hemligt gjorde ingen av dem någon tjänst. Däremot visade det sig ju snabbt att det inte alls var det sjuttonåringen talade om och well, det hon sa istället fick tjugoåringens ansikte att bli vitt som ett lakan. Gravid, Hayley vad gravid.
”Du är gravid”, konstaterade den äldre och satte sig upp, så att han kunde se henne ordentligt i ögonen. Han förblev tyst en ganska bra stund därefter, utan att ha den blekaste om vad han skulle säga. Skulle han bli glad? Skärrad? Ledsen? De båda två visste nog mer än väl att ingen av dem hade varken tid eller ork att ta hand om en liten bebis, och inte heller hade de ekonomin för det. Och ännu värre - tänk om barnet ärvde Yaosus pälsproblem? Nu fanns det förvisso inga dokumenterade fall på att varulvsgenen kunde passeras till kommande generationer rent genetiskt, men både Yaosu och Zihao led av ett sånt udda fall av förbannelsen att de inte kunde vara säkra.
”Vänta lite nu här, varför tror du att jag inte gillar dig längre? Hayley, jag älskar dig, och kommer alltid älska dig”, sade den äldre och rynkade på ögonbrynen. Han hasade sig lite närmare flickvännen och svepte armarna om henne. ”Jag älskar dig så förfärligt mycket..men vi kan inte låta det här barnet födas in i den här världen. Våra liv är inte tillräckligt stabila och jag tror ingen av oss vill riskera att det ska ta efter mig..”, fortsatte han tyst och snyftade till. Usch, det kändes väldigt tungt att säga, men de skulle ändå bli tvungna att prata om det förr eller senare.

Hayley nickar långsamt till den andres konstaterande. Det är svårt att läsa av hans ansiktsuttryck, vad han tänker om det hela. Han är lite blek om nosen, precis som förväntat. Däremot verkar det inte som att han tänker fortsätta på det spåret, istället snappar han upp den där osäkerheten kring deras förhållande. Hon vet att hon inte borde vara osäker, de har ett stadigt förhållande, men ändå börjar hon undra. Men hon blev bara mer och mer orolig desto mindre de sågs, och det verkade alltid som att han var stressad eller hade annat att tänka på. Hon gömmer ansiktet i händerna ett slag innan hon tveksamt höjde blicken för att möta Yaosus ögon.
"Jag vet inte Yaosu, du har bara bettet dig annorlunda och jag trodde det var pågrund av mig.. jag vill bara att du ska veta att du får prata om allt med mig, jag vill gärna lyssna oavsett vad det är." Hayley ler in mot kramen och gömmer ansiktet vid hans nacke ett slag, innan hon lämnar en kyss på hans kind. Han älskar henne fortfarande, och jösses vad det gör henne glad. "Du har rätt, vi kan inte låta det. Jag ska be Joshua hjälpa mig boka en tid för abort. Du.. jag tror verkligen inte att det skulle få några liknande problem, varken den här eller om du skulle vilja ha dem i framtiden." Usch, Hayley hade inte tänkt på det där, men det kan väl ändå inte vara ärftligt?

”Förlåt..” började Yaosu och strök händerna över ryggen på henne, långsamt och försäkrande. ”Jag vet att jag betett mig annorlunda på sistone”, fortsatte han tyst och höll henne ännu närmare intill sig när hon lämnade en liten kyss över kinden på honom. ”Och jag har funderat över om jag ska berätta för dig eller inte men..ville bara inte stressa dig i onödan”, försökte han förklara och vilade hakan mot en av de slanka axlarna. Skulle han berätta för henne om utpressningen? Jo, nu när hon varit modig och berättat om graviditeten, var han nog ändå tvungen att berätta för henne om utpressningen. Det enda han oroade sig över var att det skulle leda till en massa onödig stress, och det var ju det sista hon behövde för stunden. Slutproven var inte alltför långt borta och så var hon gravid på det, det var liksom jobbigt nog. Samtidigt var det fel att hålla sanningen ifrån sig, speciellt nu när hon till och med börjat märka hur han betedde sig annorlunda.
”Jag tror att Enzo har berättat för någon om vårt förhållande och..och personerna han berättat för försöker i sin tur utpressa mig för bra betyg”, avslutade tjugoåringen och slöt ögonlocken med en suck. ”Men snälla oroa dig inte över det, jag försöker komma på hur jag ska ta itu med dem”, skyndade han sig att säga därefter. Han lutade sig tillbaka ett slag i och blickade in i de där kristallblå ögonen. Varför skulle deras förhållande prövas på de allra svåraste sätten?
”Mhm, det blir nog bäst så, eller hur?” Yaosu kupade händerna om kinderna på Hayley och började stryka tummarna över den sköra, lena huden. ”Och jag vet inte, Hayley..vad jag vet ska det inte vara möjligt att ärva varulvsgenen, men då har jag mest läst om varulvsförbannelsen som grundar sig här i Storbritannien”, mumlade han och lämnade en kyss över pannan på henne. ”Vill du att jag ska vara med under aborten?”

För varje ord pojkvännen säger så blir Hayley mer och mer stel. Det är något som han inte velat stressa henne med. Så artonåringen hade haft rätt, det var för att skydda henne på ett eller ett annat sätt. Och så hade hon gått och trott att han inte hade sådana känslor för henne längre.
"Det är jag som ska be om ursäkt, borde inte ha tvivlat på dina känslor sådär," viskar hon och börjar göra små cirklar över ryggen på honom. Han har gått och varit stressad över någonting och hon har inte ens frågat om det. Ja, hon hade varit rädd för att handlade om deras förhållande, men ändå. Hon borde ha frågat oavsett. Det som kommer därnäst får Hayley däremot att glida bort från kramen så att hon kan stirra på Yaosu. Enzo hade gjort vadå? Den jämnåriga killen hade lovat att inte berätta för någon, och Hayley hade trott på honom. Under den tiden hon känt honom så har hon alltid sett honom som genuin.
"Skämtar du med mig?" Undrar sjuttonåringen med rynkade ögonbryn gömmer hon än en gång ansiktet I händerna. Yaosu har behövt hålla det här för sig själv. Eller ja, han hade inte behövt det, men hon förstår fullständigt varför han gjort så. Helt ärligt hade hon nog gjort likadant. Efter en stund med tanketid skiner hon genast upp. "Förlåt.. jag trodde verkligen att vi kunde lita på honom, men vi kanske kan göra samma sak mot dem som vi gjorde med Hunter och Jackson? Är säker på att de skulle bli lika rädda." Det är väl inte ett så dåligt förslag? Om de skulle få liknande bilder som de fått på de andra två, ja då skulle de nog hålla käften. När den äldre sedan placerar händerna om hennes kinder sluter hon ögonlocken en stund. Det är så skönt att vara där hos honom, hon trivs inte lika mycket någon annanstans. Hon gnager sig i underläppen och läpparna glider upp i ett leende när hon får en kyss på pannan.
"Skulle vara trevligt att ha dig där, men bara om du vill. Jag kommer ju vara medvetslös mest av tiden. Men att ha dig att vakna vid.. det är alltid ett plus."

I Yaosus ögon hade Hayley ingenting att be om ursäkt för, det var ju han som betett sig konstigt till synes utan anledning, inte konstigt att hon började få för sig saker. Därför skakade han genast på huvudet i protest. Nej, hon hade helt klart ingenting att be om ursäkt för. Det var han som skulle be om ursäkt för att han inte talat om sanningen. Nu hade han ju inte direkt ljugit för henne, men han borde ändå ha berättat. Då hade hon inte behövt fundera över det där om känslorna försvunnit, vilket de naturligtvis inte hade gjort. Och det visste hon i alla fall nu, så det var åtminstone någonting positivt.
”Alltså jag kan ju inte vara helt säker på att det var Enzo..men han var den enda som visste om det, så vitt jag vet. Är hundra procent säker på att det inte var Georgia, hon tycker att vårt förhållande är alldeles för bedårande för att säga någonting”, sade tjugoåringen och betraktade den yngre flickan när hon gömde ansiktet i händerna. Han kunde helt och hållet förstå sig på den reaktionen. När han själv fått reda på det hade han nästan tappat kontrollen fullständigt, men hindrat sig själv i sista sekund. De senaste veckorna hade han verkligen fått kämpa med att inte råka slita Enzo i tusen bitar, det hade nästan varit smärtsamt att tvingas se hur hans och flickvännens vänskap växte sig starkare. Inte nästan, det hade varit smärtsamt och var fortfarande det.
”Enzo vet att jag är en varulv, han såg mina ögon och är inte direkt dum, så gissar på att han redan listat ut det..även om Zihao gör samma sak som innan, kommer det genast att finnas en koppling till mig”, svarade Yaosu och tog några djupa andetag. Hur fan skulle de ens lösa det hela? Eller kunde de möjligen använda samma taktik som de använt innan på Hunter och Jackson? Han hade ingen aning, tankarna stod helt still inne skallen, som om det var total stiltje.
”Jag vill finnas där för dig även om du kommer vara medvetslös den största delen av tiden”, fortsatte den äldre, den här gången med ett litet leende på läpparna. ”Vi löser det här med aborten först så tar vi tag i det här andra senare, okej? Det viktigaste är att du mår bra”, mumlade han därefter och började lämna en hel drös med kyssar över hela ansiktet på henne istället. Jo, det var nog bäst så. De kunde inte lösa alla problem samtidigt, då skulle de bara bli överväldigade.
”Däremot kanske vi kan konfrontera bara Enzo? Imorgon? Vi kan låsa in honom i klassrummet med mig och se hur paniken växer medan fullmånen stiger över himlen.” Zihao var egentligen den broder som framstod som mest ond, men ibland kunde även den äldre av dem vara det. Han var däremot ond på ett mer elakt sätt, dock bara när det var absolut nödvändigt.

Nej, Hayley tvivlar inte på att det inte varit Georgia som avslöjat dem. Varför skulle hon ha berättat för just de eleverna och inte några andra? Plus så är kvinnan rätt trevlig, och hon hade varit väldigt angelägen om att säga att hon inte skulle berätta för någon den där kvällen på balen. Det känns helt klart som att det är Enzo som avslöjat dem. Joshua och Zihao skulle aldrig göra något liknande. Att Yaosu sedan säger att Georgia tycker att deras förhållande är bedårande kan hon inte undgå att fnissa till.
"Hon har rätt. Vi är rätt bedårande," instämmer hon med ett leende. Det känns som skit att Enzo skvallrat till någon.. hon hade faktiskt börjat lita på honom, han har skaffat sig en annan flickvän så känslorna han haft för henne verkar ha minskat. Hon hade helt enkelt fått en bra vän, som nu visar sig inte vara så bra. Det får axlarna att sjunka på henne. Sen det här med att göra samma sak som de gjort mot Hunter och Jackson kanske inte är en bra idé, precis som Yaosu säger.
Hayley blir på lite bättre humör när pojkvännen säger att han vill vara med, den känns bra och får ett glatt leende att bubbla upp. Hon vill inte gå ensam, så det glädjer henne. Hon nickar till Yaosus förslag, alldeles glad över alla kyssar hon får i ansiktet.
"Imorgon blir bra." Instämmer Hayley och drar in den äldre i en kyss. Hon har saknat hans läppar mot sina. Dock blir hon störd av en påminnande tanke. "Juste, din lillebror väntar där utanför också."

”Rätt bedårande? Jag tycker att vi är väldigt bedårande”, svarade Yaosu och log en aning bredare. Han studerade Hayley stillsamt och pillade med en test av det ljusa, långa håret. Allt det här måste vara väldigt jobbigt för henne, både det här med Enzo och såklart graviditeten. Som han förstod det hade hon och den jämnårige eleven blivit väldigt bra vänner, så hon kände sig nog betydligt mer sviken än tjugoåringen gjorde. Nu kände han sig förvisso också sviken, skillnaden låg dock i att han inte hade någon djupare relation till Enzo.
”Jag är ledsen, Hayley..trodde verkligen att han var genuin när han lovade att han inte skylla säga något”, sade han tyst och lämnade en sista, stor kyss rakt över nosen på sjuttonåringen. Nåja, hon verkade i alla fall glad över att han ville vara där för henne under aborten. Det borde inte ens ha varit en fråga om, utan snarare ett påstående [/i]att[/i] han skulle vara med. Och för honom var det naturligtvis det, ingen tvekan om den saken. Han älskade den yngre flickan och ville vara där för henne oavsett vad det var hon gick igenom.
”Bra, jag lurar hit honom på något sätt, men vill gärna att du är med, om det är okej för dig alltså”, mumlade Yaosu och bemötte därefter kyssen, på gränsen till hungrigt. De hade inte varit såhär nära varandra på ett ganska bra tag och Merlin vad han saknat det. Hayley verkade också ha gjort det, vilket fick hjärtat att skutta till på ett lyckligt sätt. Tyvärr varade det inte så länge, till tjugoåringens stora förtret. Ännu en gång hade Zihao förstört stämningen.
”Dumma Zihao”, muttrade den äldre och drog dig motvilligt undan. Han slängde benen över sängkanten och såsade sig fram till den stängda dörren, som snart öppnades. ”Kom in då, din stora drummel”, ropade han och tog ett steg åt sidan, just som artonåringen skuttade förbi. På fyra ben, såklart. Urk, han luktade verkligen hund. Yaosu grimaserade och stängde dörren igen. När han sedan vände sig om, hade den yngre brodern skuttat upp i sängen och slängt sig ner bredvid Hayley.
Visst är jag söt? Jag ska sova mellan er ikväll och ni kan inte göra något åt det eftersom jag är bedårande, gläfsade han, med svansen viftandes bakom sig.
”Vi kanske inte kommer skaffa barn just nu, men tills dess har vi den där att öva på..han är precis som en liten unge”, suckade den äldre brodern och skakade på huvudet, för att därefter böja sig ner och klappa Elmo en snabbis. Katter var så mycket sötare och bättre. I jämförelse med Zihao då.

"Det trodde jag också faktiskt," Det här är anledningen till att Hayley har svårt att lita på folk. Nu började hon lita på pojkvännen i princip tre dagar efter de mött varandra, men egentligen hade det ju varit fel då också. Det tog ett bra tag för henne att lita på honom igen. Och så kommer Enzo och krossar hennes tillit helt. Hon känner sig så värdelös, är hon för naiv? Det känns verkligen som det. Sedan nickar hon som svar, hon kan absolut vara med och konfrontera Enzo. Hon vill faktiskt det, så att hon kan se honom i ögonen och få höra vilken ursäkt han nu tänker köra på. Istället fokuserar hon på kyssen hon delar med Yaosu.. hon vill gärna fortsätta på det spåret, kanske hon inte borde ja nämnt Zihao överhuvudtaget.
"Eller så kan vi ignorera Zihao och ha roligt istället," gnäller hon och sjunker ner i sängen när den andre går fram till dörren. Aja, de kommer få fler tillfällen. Även Hayley slänger benen över sängen och strosar fram till Yaosus garderob. "Jag snor en tröja av dig," konstaterar Hayley. Hon väntar inte på svar, det behövs liksom inte, hon har gjort det massvis med gånger innan. Då hon inte vill byta om framför Zihao så rör hon sig in till badrummet med en T-shirt i greppet.
"Nehej du Zihao, du ska inte sova emellan oss. Du kan kanske sova på fotändan eller något," svarar hon och viker ihop sina jeans och sin hoodie, och lägger sig sedan ner i sängen med en liten kattunge i famnen. Väldigt mysigt. Hon vill ligga och mysa med Yaosu, för det förtjänar de bägge två.

Fan, om Hayley hade sagt det där tre sekunder tidigare hade de inte behövt dras med en viss fyrbent bebis, som envist låg kvar tvärs över sängen och blängde. Han hade på känn att de inte skulle bli av med honom och det kände han förmodligen av. Svansen drog liksom fortfarande över täcket och han såg kusligt nöjd ut.
”Du är så söt när du drunknar i mina kläder”, konstaterade Yaosu och kröp ner under täcket bredvid den yngre flickan, där han genast slingrade armarna om henne, däremot noga med att inte störa den lilla kattungen. ”Så söt att jag vill äta upp dig”, fortsatte han och betraktade henne rofyllt. Det var i alla fall rofyllt tills hans ytterst irriterande lillebror försökte pressa sig ner mellan dem. Han var verkligen som ett barn, ett väldigt stort, tung barn med oroväckande mycket hår.
Varför är ni så elaka mot mig? Gnällde artonåringen med små bjäfsande läten och ställde sig upp igen, bara för att göra nytt försök.
”Snälla Zihao, du är en vuxen man, skärp dig”, muttrade den äldre och ryckte tag i Zihaos nackskinn. Därefter drog han ner den stora drummeln så att han själv låg i mitten, medan den klumpiga vargen fick nöja sig med att bara ligga intill en av dem. På så sätt kunde han inte störa Hayley. Yaosu knäppte till honom löst på nosen innan han vände sig om mot flickvännen igen, och himlade med ögonen.
”Jag har försökt uppfostra honom, tro mig”, mumlade han och svepte ännu en gång armarna om henne.
Du är dum, Yaosu. Du också, Hayley. Allt jag vill få är lite välförtjänt kärlek, men nejdå. Däremot ligger ni själva och myser medan jag ligger här alldeles ensam och lider. Jösses vilken monolog.

De verkar inte kunna bli av med Zihao, kanske Hayley inte skulle ha nämnt honom och låtit drummeln ligga där ute på bänken istället. Tyvärr skulle väl det gå och bita dem i röven, tänk om någon går förbi och hittar en fyrbent fluffboll på en av bänkarna, det fungerar liksom inte. Med putande underläpp stryker hon fingrarna över pälsen på kattungen, innan pojkvännen lägger sig ner bredvid.
"Mhm.. du skulle vara så söt i mina kläder," hon får en väldigt rolig bild i huvudet som får henne att le glatt. Kanske hon ska tvinga honom att sätta på sig hennes hoodie imorgon, så får vi se vad som händer. Sjuttonåringens ena hand glider upp till hans kind och hon lutar pannan mot hans respektive. "Men om du äter upp mig kan jag inte kyssa dig," mumlar Hayley och pressar läpparna mot Yaosus. Jösses vad hon saknat det här, att ligga tätt intill honom. När en viss stor drummel försöker komma emellan dem. Blängandes puttar Hayley envist till honom så att han inte ska lyckas. Nehej, hon tänker ligga bredvid Yaosu, så det så. Det känns bra att slippa Zihao när den äldsta av dem får tag på hans nackskinn och slänger honom. Bredvid sig själv.
"Han känns helt omöjlig att uppfostra," hon höjer lite på huvudet så att hon kan se på Zihao när han får för sig att kalla dem dumma. "Kom igen, om det varit omvända roller och det var jag som ville ligga bredvid dig och Joshua hade du sparkat bort mig från sängen." Flickan lyfter lite på kattungen och placerar henne hos den större lurviga filuren. "Var försiktig med henne."