PRS Medi & Vidomina

Hon slappnade av sången och snörvlade lite. När hon inte kände nålen utan något plåster öppnade hon ögonen.
"Oh tack." viskade hon och satte sig upp.
"Ser det bra ut?"

Tjänarinnan ställde sig upp och sänkte blicken. "Ja, miss, kan har gjort mitt yttersta, hoppas att du är nöjd.". Hon neg och plockade sedan ihop sakerna för att ta bort de från bordet och lämna rummet.

"tack så mycket. Din sång var ljuvlig."
Hon log och hoppade ner och gick ot köket och stack in huvudet.
"Kan ja få någon tablett och en bit tårta om det finn?"

"Tack, miss.", svarade tjänarinnan och sänkte blicken. Hon lämnade rummet och gick in i köket där Alice följt efter. "Självklart, vi fixar det.", sa hon och gick till ett skåp för att leta reda på en tablett för smärtan och beordrade de andra att fixa tårta till Alice. Alla sattes genast i rörelse.

"Åh nej baka ingen tårta om det inte finns någon. Har ni typ kakor i ett skåp fungerar det med. Jag lovar." Hon log och gick in och satte sig på en stol.
"Jag heter Alice. Trevligt att träffas."

"Ingen fara, miss. Här, jag hittade tårta åt dig.". Samma tjänare som hjälp henne med såret kom fram med ett fat där en tårtbit var placerad samt två piller för smärtan. "Här, min vän.". Hon gick ut ur köket igen och placerade fatet på bordet. "Sitt inte i köket, det är till för tjänarna, ingen miljö för dig.".

"Oh tack" Hon tog emot tårtan och såg upp och såg genast ner.
"Okej." Hon tog tabletterna och fatet och smet ut och återvände till matsalen och satte sig med fatet och började att äta.

Leo visade sig igen. Han såg överraskad ut att se Alice njuta av en tårtbit. "Hej. Hur gick det?", frågade han och drog ut en stol för att sätta sig ner. Han såg runt efter Rion, men upptäckte honom inte. "Var är Rion? Och Leah? Har du sett dem?". Han såg mot henne igen och funderade ifall han stört hennes ro, Alice kanske ville vara ifred.

Hon log bara och svalde.
"Gjorde ont som fan men jag går inte sönder igen." Hon tog en bit till och ryckte på axlarna.
"Jag vet inte. De kanske är på hans kontor? Men du kan väl vara här med mig?" Hon såg ner på sin blodiga klänning och suckade.
"Så vart gick du?"

"Ehm..Vad menar du?". Plötsligt lät han nervös. Han kliade sig i bakhuvudet och flackade med blicken, ville inte berätta egentligen vart han tagit vägen. "Om du menar tidigare, så.. jag tog en promenad. Det är en fin dag idag, inte sant?". Han skrattade nervöst och svalde. "Var tårtan god? Jag kanske måste se var de tog vägen. Kanske hitta några rena kläder åt dig? Det ser inte särskilt kul ut det där."