Cirkus PRS Emma07 och Zora

Tiden verkade springa iväg, kanske var det bara för att Elijah stormtrivdes i Faiths sällskap som det kändes så. Med tiden skulle han vilja säga att de kommit varandra mycket närmare också. Mer av ett riktigt par, ett sådant som var bekväma och säkra med varandra. Ett på rätt ställe i livet. Kanske var det också just det som hade förmått honom till att gå och köpa den där ringen. Än hade han inte bestämt exakt när, var och hur - bara snart. Han var kluven. En del av honom ville göra det under en föreställning, för showerna var en stor del av deras liv och en del av hans liv som han älskade. Ifrån första gången hade han älskat att stå på scen. Men det kändes också mer intimt och romantiskt att göra det mer ensamt - han hade helt enkelt lite att fundera ut innan det helt var dags bara.
De hade kommit i säng lite på tok för sent kvällen innan - nej, kommit i säng var fel ord, de hade kommit i säng och sovit på tok för sent. Något som tydligt också visat sig i hur länge dem sov. Något av de första Elijah gjorde då han vaknade till var att kolla klockan och svära till.
”Merde..” utbrast han, såna saker som svärord och liknande låg kvar att han sa på franska. Han suckade och satte sig upp, puffade på henne för att hon skulle vakna till också.
”Föreställningen börjar snart.” Sa han, de hade sovit alldeles för länge nu.

Att tiden går så fort ansåg Faith tråkigt men att det gick fort vart med en bra sak. hon hade mer och mer fasnat helt för Eliljah och det kändes mer som ett ritkigt förhållande genom tiden. Dessutom Faith älskade vara med honom och finnas där med honom. Hon hade nästna låtit Tim vara ifred lite för mycket i hennes smak men grabben hade varit upptagen på sina vägar, Fait hade mycket väl sett hur han och Erik smög runt med varandra.. Hon hade bara valt inte säga något om det till dem, utan låta dem kmma till henne och berätta eller att hon kan påpeka det i bra tillfälle.

Att komma sent i säng förra dagen hade nog varit bra men även dålig tanken på de sov ju längre och Faith sov för det mesta längre hos Elijah än i sin egna säng. Hon vet inte varför det vart så. Hon hade märkt halv att Eliljah hade vaknat sen vaknat mer av hans svordom.. Hon hade vant sig helt vid hans franska svordomar och visa hade hon börjat förstå vad dem vart på engelksa. Hörde man dem ett par gånger lärde man sig till sist. Hon hade rykte till av hans puff och sen hans ord. Hon såg direkt på honom. "Är du seriöst? Så länge na vi inte sovit" Sa hon direkt envist och man såg hur hon med sakta började känna stressen. hon hade 3 hästar att få RENA innan showen och dessutom få fram den där shettisen ur sitt gömställe han alltid lyckas gömma sig i. Faith satt sig tyst upp och drog handen genom håret för rätta ut de värsta tuffset. Hon granskade golvet, det blir väl intressant... Finna kläderna för dem vart i en enda röra.

Faith såg på Eliljah och puttar bara till honom för sätt fart då. Hon ville inte direkt få skit över sovit för länge eller göra någon knacka på dörren för att dem inte vart där. Tim vat säkert den som alltid tog äran att störa Faith. Hon ville egentlingen bara vara kvar i sängen hos Eliljah men de ebhövde komma upp så hon fick väl dra upp sig. Hon hade iallflal hittat sina byxor så dem hade hon tsyt tagit på men vart vart hennes tröja? Hno tog upp och kastade Eliljahs tröja rakt i huuvdet på honom. "Hur kan vi ha det rörigt idaG?"Frågade hon nu och skakar på huvudet. Hoppas han kanske kunde ha tur finna hennes tröja..

Elijah själv hade väl inte supermycket att förbereda inför självaste föreställningen med tanke på att hans rekvisita var "fast" till skillnad ifrån Faiths hästar, men istället hjälpte han till att sätta upp allt och förbereda mer praktiskt inför alla andras också. De var ingen enorm cirkus och de fick hjälpas åt de som var. Så även om han skulle hinna, så skulle de andra knappast bli överlyckliga på honom. Han var snabbt uppe ur sängen för att börja leta efter sina byxor, kanske lite lätt frustrerad åt den röra de lämnat efter sig kvällen innan.
"Det var väl roligare att klä av sig än på sig?" föreslog han lite skämtsamt, dock bara halvt engagerat i självaste orden utan lade den mesta energin på den faktiska röran. Han duckade snabbt undan för tröjan som kom i full fart.
"Älskar dig också..." muttrade han, förstås bara på skämt innan han drog på sig den innan blicken föll på byxorna. Han var kvick med att dra på sig dem, fann där även hennes tröja som nog åkt av i samma veva igår.
"Här." Han gick fram och lade den om hennes axel. "Även om jag inte tycker du behöver den." flinade han glatt, på gott humör trots stressen. Han gav henne en kyss, något mellanting mellan en snabb och rejäl sådan - en vettig avskedskyss.
"Kör så det ryker nu." log han glatt, inte helt omedvetet om skämtet inlindat i det med tanke på vad hans första akt innebar, innan han klev ur trailern för att ge sig av emot tältet.

Faith kunde inte låta bli att skratta åt hans ord om kläderna. Han kaske hade rätt. " Kan inte förneka dina ord." Sa hon retsamt och visste han med nog hade stress trots sitt glada humör. Faith märkte hur han dukade för tröjan hon hadek astat på honom och flianr retsamt ." Sötnos, våldsam kärlek e min grej." Sa hon som svar på älskar dig med. Hon log lite snabbt när hon såg hur han fann hennes tröja och kom fram och la den om henns axlar. Hon log snabbt mot honom när han sa att han sa sitt. Faith höjrde ögonbrynet lite och hann inte svar förrän han gav henne en kyss. Snabbt hade hon besvarat den innan hon lät han dra ifrån. " Du får sköta dig så kanske du slipper den ikväll och du ser till hålla dig hel" sa hon snabbt efter Eliljah. Hon skakar på huvudet och klädde på sig. Hon rörjde tyst upp röran lite innan hon tst hade smitit ut med och till hästarna. Hon satt upp håret slarvigt och log lättat till när hon såg Tim verkar fångat in dem och bundit pp dem så hon snbabt kunde få igång borstning på varje. Hon smet tyst fram och började fixa..

Elijah skulle vilja påstå att han blivit betydligt mer avslappnad i Faiths sällskap, mer bekväm. Inte på något negativt sätt, ånej. Snarare på det där nyttiga sättet man går till som par, när man går ifrån dejtingfasen till att verkligen vara i en relation. Och det var en välkommen övergång såklart.
Tiden fram tills självaste föreställningen gick fort, de där sista 2-3 timmarna sprang alltid iväg totalt och helt plötsligt stod man där bakom draperiet och väntade på sin tur. Det hade blivit att Elijah inledde showen med elden, vilket gav en riktigt härlig effekt på publiken - det satte ribban högt för resten av föreställningen. Därefter hade han en paus på cirka en halvtimma innan det var dags igen, en paus som han hade tänkt passa på och försöka leta upp Faith på efter att ha bytt om till den showdräkt han hade till trapetsakten. Att hitta henne var dock lite hopplöst, efter att ha frågat runt lite rann klockan iväg helt och Eric kom och letade upp honom istället.
"Du får snacka med henne sen, vi måste ut nu. Kom." Bad vännen och Elijah följde med ut för att ställa sig med vännen bakom draperiet igen.
"Har du frågat än?" frågade Eric, tystlåtet för att inte höras för mycket ut till publiken.
"Inte än, jag har inte riktigt bestämt mig hur än." Också Elijah talade tystlåtet av samma anledning. Längre än så hann dem inte i diskussionen innan de kallades ut på scenen och de båda vännerna var fort ute på scenen för att börja akten, genom att klättra upp till självaste trapetsen.
Man kunde tro att det här efter alla år blev något av en rutingrej, men icke. Kanske att han inte behövde tänka lika mycket på självaste tricken, men de ändrade hela akten ständigt så de lade ju till nya också. Men spänningen med att showa inför publik slutade aldrig att få pulsen att höjas. Eric var först med att tricksa lite medan Elijah fångade, innan de bytte roller och Elijah kastade över sig med en volt och fångades av Eric, och kastade sig sedan tillbaka till sin trapetspinne, och det var nånstans där det gick fel. Han nådde pinnen och handen försökte greppa om den, men greppet höll inte och han föll.
Det var mycket han hann tänka på de där metrarna ner till marken, men mest snurrade dem bara i vad fan som hänt och varför han föll. Det var väl chocken och förvåningen över att faktiskt falla, och också publiken förstod fort att det gått fel av suset att döma. Sen så träffade han marken, och han kunde inte hålla inne ett litet rop ifrån smärtan som genast exploderade ifrån mellangärdet.

Eric hade precis vänt sig om på trapetsen då han chockat förstod att Eric föll och inte kunde hålla borta en svordom innan han såklart skyndade sig ner ifrån trapetsen igen för att sjuk av oro ta sig ner till vännen.
"fan fan fan.." Han var snabbt nere på marken och framme hos vännen, som försökte vrida sig undan.
"Ligg still." Han var glad att vännen i alla fall var vid medvetande, men han förstod ju att det inte var en garanti för någonting. Någonstans i bakgrunden förstod han också att hans far hade kommit in och börjat utrymma publiken.

Tim hade varit och granskar hela showen och grimserade till direkt av smällen. Han förstod ju med det var något fel. Han hade låtit de som ville agera agera innan han smet och ringde en ambulans. Han vart nog den lugna i all rörra om man ser så. Tim har alltid agerat lugnt även om någon låg och skrek mot honom så vart han lugn. Han hade tyst fått dit en ambulans snart och kom snart in i tältet igen. "Ambulansen är på ingång." Sa han och kom fram helt till Erik och Eliljah så dem hörde orden bäst. Han såg runt lite, Faith vart var hon? Hon hade inte synst till på hela showtiden så hon hade väl gömt sig någonstans som alltid när hon inte ville bli hittad av några barn för dem ville klappa hästarna.


Faith hade hört stimmet och kikat fram från sitt, hon granskade allt och såg snart ambulans komma. Hon höjer ögonbrynet och granskade vårdarna hoppar ur snabbt och hämtade sina saker och frösvann in i tältet. Hon förstod ignet. Vart det någon i publiken som vart dålig eller hade det hänt något?! Hon kände sakta oron krypa för hon visste inte om det vart Eliljahs numer som hade pågått eller ej.

Vid det laget som vårdpersonalen dök upp hade Elijah hunnit förlora medvetandet. Men ärligt talat var det inte mycket medvetande kvar ens när Eric hade dykt upp, bara smärtan och att han till viss del uppfattade vad de sade.

Eric i sin del var närmast uttalat bara chockad. Chockad och rädd - vännen var likblek och han hade ingen aning om vidden av hans skador vilket skrämde honom ännu mer. Till en början tänkte han att det måste vara bra att han var vid medvetande - men så förlorade han det också, och kvar fanns ingen tröst för Eric. Bara allt virrvarr runtomkring. Det höga sorlet ifrån den uppskrämda publiken som hans far jobbade med att försöka få ut samtidigt som vårdpersonalen kom dit och tog upp Elijah på en bår. Han tog sig upp på benen igen, var glad över att få vila blicken på Tim. Någon slags tröst i kaoset iallafall - antagligen syntes det också på han att han var chockad av det hela.
”Var är Faith?” Orden var tysta, och han visste inte riktigt vart han fick det konkreta tänkandet ifrån. Men det kändes viktigt.

Tim hade hållit sig i skuggan under tiden personalen jobbade oc hsåg på Erik när dem tog bort Eliljah från tältet. Han sckar till och rykte på axlarna nu förskigt. Han gick sakta fram innan han varsamt drog in den andra mannen i en kram. " Hon e nog utanför vet inte om vi ska vara ärliga annars." Sa hon mjukt till Erik innan han släppte honom tyst och såg runt lite. " vi borde leta rätt på henne för hon lär annars ta sig efter på egna vis." sa han ärligt

Faith granskar snart ambulansvårdarna komma ut, hennes blick fastnade p åbåren och en sten sjönk rakt ner i hennes mage. Eliljah, hon såg han där livlös och hon kände hur paniken kom krypandes men svalde den fort. Han andas det såg hon så han vart vid liv. Hon drog handen genom sitt bruna hår orolig och ville bara rusa fram men hennes fötter var som fast i marken, som om hon var klistrad.

Eric hade nästan inte ens märkt av Tim förrän han fick en kram av mannen han kommit att känna så mycket för. På något vis var det, den fysiska kontakten, det enda han verkligen reagerade på eller uppskattade. Orden gick in genom ena örat och ut igenom andra, han registrerade att han pratade men inte vad han sade.
Men han förstod ändå att han höll med om att de skulle hitta Faith. Det var tvunget, hur de nu skulle lyckas i den röran. Utan att svara med något mer än en nickning klev han med pojkvännen ut ur tältet, dröjde inte heller länge innan han fick se Faith och förstod att hon hade sett Elijah när han togs ut därifrån. Han började gå fram till henne, utan att ens veta vad han skulle säga, men hann bara precis fram innan också hans far dök upp till dem.
”Vad sade dem? Tar ni er in till sjukhuset?” Oron märktes tydligt på den äldre mannen, men också stressen som allt detta orsakat.

Tim hade tyst gått med Erik och granskade omgivningen i lugn och ro. Han vart en lugn person även det vart kaos runt honom. Faith hade alltid sagt han vart seg som en dum snigel men han vart bra att lugna ner folk om det var riktigt kaos. Tim drog handen genom håret när ERiks far kom fram till honom och de andra två. " Dem sa inget mer än det blir illfart till sjukhuset i västra delen." Sa Tim och såg på dem alla tre snabbt. Faith såg likblek ut men verkar må bra men hon såg lite smått irrterad ut med. Faith såg på sin bror sen erik så hon svarade innan dem skulle hinna. " Vi tar oss in. Tim kör. Han e den minst stressade här." Sa hon och såg på killarna lugnt. Hon visste Tim förstod varför så hon ville med snabbt få packat lite saker åt Eliljah för hon hade en känsla han kommer ligga där ett tag. "Vill bara hämta lite saker först." Sa faith ärligt nu och såg på killarna.