Ett nytt liv PRS Vidomina & Medi

Alexander skrattade mjukt och började att ta för sig och började att äta och log.
"Så gott jag älskar dig Mary. Din mat är så underbar." Han såg på Lisa och skrattade.
"Älskling det kommer och kommer bli bra..." Han tog glaset och drack av vattnet.

Lisa smakade också av vattnet. "Så, jag har ätit klart. tack för maten, mamma. Det var supergott.". Hon trummade med fingertopparna mot bordsskivan. "Jag skulle vilja byta om och fixa inför festen, är det okej att jag avlägsnar mig?". Hon såg mot Mary och Jules som nickade. Hon ställde sig upp och böjde sig mot Alex för att kyssa honom på kinden. "Älskling.", sa hon och gick sedan därifrån. Jules andades ut. "Lämnade porslinet, hur tacksam var hon?", sa han skämtsamt, men Mary skrattade bara. "Det är hennes födelsedag, det är okej, Jules.". Mary tog en tugga till av maten.
"Smakar det bra, Ruby?".

Alex såg hur hon svepte i sig maten och skrattade.
"Vill du inte ta det lite lugnt med oss älskling? Vi har liksom gjort det här supernoga idag."

Ruby nickade och tog en tugga.
"Ja det smakar underbart. Det är så underbart att röra armarna ordentligt. Stelheten är ett minne blott." Hon log mot sin man och tog hans hand.
"Älskade Caspian."

Lisa hade inte hört Alex ord, utan försvunnit upp på övervåningen för att göra sig i ordning för festligheterna.
Jules blickade mot Alex. "Jag är imponerad av de finhackade grönsakerna", sa han och försökte låta lustig. Mary blickade mot Jules som upptäckte hennes blick och Jules skrattade också. När Ruby hade berättat om att stelheten hade släppt höjde Jules ett glas mot henne för att visa att han hört hennes ord. "Fantastiskt att höra, Ruby. Jag och Caspian ska fixa ett permanent botemedel till dig. Jag är säker att Sherman lämnat något recept kvar som kan hjälpa.". Han sänkte glaset på bordet igen och smakade av maten.
"Hur många är det som kommer på festen?", frågade Caspian från sitt håll där han satte mitt emot Ruby.

"Åh verkligen?" Hon skrattade.
"Det skulle vara underbart. Att slippa vakna med smärtan." Hon smekte Caspians hand och lutade sig tillbaka och såg på Mary.
"Jag vet inte. Alice kommer så kanske 10 till?" Hon såg på sin son och reste sig..
"Jag ska bara gå på toaletten. Vänta inte på mig bara. Men du gör inte du vet vad förens jag är med."

Caspian snuddade hennes fingrar med sina. Han tittade ömt mot henne, men återgick sidan att äta av maten. När han var klar lade han besticken över tallriken och lade händerna i knät. Han tittade åt Mary och Jules håll med ett litet leende på läpparna. Caspian såg fram emot att se när Alex skulle fria till Lisa. Det skulle gå bra, han var övertygad om det.
"10 till? Ja, kanske.", sa Mary som inte verkade upprörd alls över de antal människor som skulle komma över till deras hus. "jag kanske borde göra en till tårta.", sa hon och Jules skakade på huvudet. "Du har gjort nog, Mary. Det finns annat att bjuda på.". Mary ryckte på axlarna och såg på när Ruby försvann.
"Jag tar disken iallafall. De är här om bara någon timme. Jag skulle dessutom också vilja byta om.", sa hon och tog hjälp av bordsskivan för att trycka sig upp på fötterna. Sedan sträckte hon sig efter porslinet och gick in i köket för att diska.

Alexander började plocka av disken.
"Mary gå och fixa till dig. Jag kan ta disken." Han log mot henne och böjde sig fram.
"Du vill kanske göra dig extra fin för detta ögonblicket?" Han log och började plocka bort disken.

Mary kom in i matsalen igen för att hämta mer av porslinet. "Ruby, nej. Spara på krafterna. Jag tar det här. Om du vill hjälpa kan du sätta på kaffe. Jag tar gärna en kopp.". Hon tog porslinet från Ruby och samlade de resterande tallrikar och glas.
"Jag hinner fixa mer sedan."
Jules ställde sig upp för att hjälpa henne. Caspian gjorde likaså.

"Men jag gör inget." Ruby såg oförstående ut. Mår du bra?" Hon reste sig upp och gick mot vardagsrummet och sjönk ner i soffan.
"Mary Jag hjälper dig." Alexander såg på henne och tog tillbaka tallrikarna och log.
"Snälla jag vill." Han log ömt.

Mary lät Alexander ta tallrikarna från sitt grepp och behöll glasen när hon gick in till köket. Han hällde upp varmt vatten och sköljde porslinet under de rinnande vattnet. "Tack, Alexander.", sa hon sedan och fick sällskap av Jules och Caspian in i köket. "Sätter någon av er på kaffe är ni snäll?", frågade Mary medan hon skrubbade tallrikarna rena.