vampyrroll mellan Masato och Melusine

Vicktor såg henne och sa.
- Jaså, jag visste inte att du hade presenterat dig i går kväll.
Och du vet, du har ingen rätt att skvallra om vad jag gjorde i går kväll.

katta suckade.
"jag heter Katarina. Mina vänner kallar mig Katta men... du kan kalla mig Katarina," svarade hon kaxigt

Han såg på henne och sa surt.
- Aha, passade namn till en tjej som beter sig som du gör.
Jag heter Vicktor om du vill veta, och inte ett ord mer om mig, inte till någon.
Vill du prata om mig så prata med mig.


Han såg på henne med sina röda ögon.

Okej, hon var inte galen. Hans ögon var definitvt röda. Elias verkade notera samma sak. Katta hade precis tänkt säga någon dräpande kommentar när läraren påkallade deras uppmärksamhet.
"Nu ska jag dela in er i grupper som ni ska jobba med resten av hösten," sade hon. Katarina stönade missnöjt.

Vicktor hoppades att han inte behövde arbeta med en som bara låtsades vara trevlig hela tiden.
Hon som var så trevlig dagen innan och idag var ho en idiot.

Katta hamnade i samma grupp som Vicktor. Hon drog ett djupt andetag. Försök att vara lugn, sade hon till sig själv.

Vicktor knöt nävarna och sa högt.
- Varför ska jag jobba med dem som viskar bakom ryggen på folk?

"men snälla," sade hon och himlade med ögonen "jag berättade att du beställde ett par drinkar, det är inte så farligt," suckade hon.

Han suckade och såg på henne och sa.
- Man berättar inte vad som helst för en person Katarina, speciellt inte om du inte frågat om lov först.
Oavsett vem det är så får och ska inte prata bakom ryggen på folk.
Gör det igen och du får ångra dig.

Katarina var tvungen att stoppa sig själv från att skratta. han pratade som om han var med i en 1800-tals pjäs.