[PRS] Step brothers

"Jag är ingen lögnare, du ser bra ut" noterar Edward och rufsar till Dereks hår med ett leende. "Vi är snygga på två helt olika sätt." han sätter handen för den lite längres läppar när han öppnar munnen för att säga något. "Fast jag ser helt klart bättre ut," med ett enkelt flin ser han in i Dereks ögon och låter sitt finger stanna upp en liten stund innan han låter sin hand falla ner mot sitt knä.

Ett "tsk" lämnar Dereks läppar och han daskar till Edwards hand där den landat på hans knä.
"Du kan väl alltid drömma", svarar han enkelt innan han pillar i den sista biten av mat han har kvar. "Men jag är ingen drömmare, jag väljer verkligheten."
Ett flin sprider sig över hans läppar och han flashar ett leende mot den något kortare killen.
"Let's face it; jag är snyggast."

Edward viftar med handen som blivit slagen och låter ett enkel "ouch" lämna hans mun.
"Är det så roligt att slå mig?" frågar han och blåser ledset upp sina kinder medan han vänder blicken mot Derek igen med stora ögon. "Och, ljug för dig själv allt du vill, men du vet, innerst inne att jag ser bäst ut."

En fnysning blandat med skratt tränger ut ur Dereks mun och han klappar Edward än en gång på kinden.
"Innerst inne i ett litet, mörkt och undantränkt skrymsel som inte ens finns, ja", säger han med ett leende.

Edward rycker på axlarna.
"Okejdå," säger han och vänder bort blicken från Derek. "Du är snygghetens gud och ser mycket bättre ut än jag, happy?" han tar av sig sina glasögon och gnuggar sina trötta ögon innan han sätter på dem igen.

Ett nöjt leende sprider sig över Dereks mun och han visar sina hyfsat raka, vita tänder för Edward.
"Preciiiis", kuttrar han. "Duktig pojke!"
Med en klapp på kinden och en slängkyss tackar han den lite kortare sjuttonåringen.

Edward viftar bort slängkyssen med fingrarna och ler ett ironiskt leende mot Derek.
"Första gången jag ljugit.." muttrar och tvingar sig själv att gömma flinet som så gärna vill tränga sig upp på hans ansikte.

"Bah", fnyser Derek och snörper ihop munnen. "Det är det enda sanna jag har hört dig säga och du måste erkänna att-" Derek pausar och snor ännu en gurkbit från Edward "jag är den hetaste av oss två."

Edward suckar men nickar instämmande.
"Fine, du är hetast,' säger han och lägger sin hand på Dereks arm. Även om Edward gått på karate mer än halva sitt liv, så är han liten. "Men ," lägger han till och sätter fingret i luften så att han inte ska säga något. "Jag är gulligast, right right?"

En tankfull min dyker upp på Dereks ansikte och han stryker sig över hakan.
Efter en kort debatt i huvudet vänder han sig återigen mot Edward ([A/N] höll på att skriva Dylan bahaha är beroende[End of A/N]) och betraktar honom beslutsamt.
"...Okej. Du är gulligast", säger han med en fingerknäppning "Men jag är hetast."