Lovely brothers [PRS Skorpa & Beben]

Jimin kommer hem några minuter senare, hjälper sin mamma att laga mat och gör inte så mycket efteråt. Han försökte men kunde inte koncentrera sig på att göra läxorna, så efter ett tag slutade han med att försöka eftersom han ändå hade tid på sig imorgon.
Nästa morgon går han upp ungefär en timma innan han ska åka, han vill vara i tid och vet inte riktigt vilken tid han ska åka med bussen eftersom hans mamma hade kört honom till skolan då. Nu, och i fortsättningen, måste han ta sig till skolan själv. Den blonda killen äter snabbt upp en frukost han slängde ihop på kanske fem minuter innan han går upp till sitt rum för att sätta på sig den röda skoluniformen han fick någon vecka efter att han officiellt hade börjat på den nya skolan. Jimin ser på sig själv i spegeln och tar ett djupt andetag innan han biter i sin läpp. Han slätar lätt till en osynlig rynka som finns på han kavaj innan han går ut till hallen, sätter på sig sina ytterkläder, hänger sin väska över axeln och går ut. Sextonåringen ser ner mot marken för att skydda sitt ansikte från regnet samtidigt som han går mot den närmsta busshållsplatsen.
Jimin nickar lätt mot chauffören och sätter sig vid en ledig plats och ser ut genom fönstret på det gråa Soul vädret och märker knappt att någon sätter sig bredvid honom fören han ser bredvid sig. Det tar inte lång tid för den blonda för att känna igen killen bredvid honom, dock tar det mycket längre tid för att bestämma sig om han faktiskt ska säga något till den mörkhårige vid hans sida. De hade pratat ganska längre, och fritt, igår men han vet inte om det bara var något som hände igår och ifall de andra killen vill ha något att göra med Jimin nu när han inte har ont längre. Dock, efter många om och men, tar Jimin ett djupt andetag och ser på killen bredvid honom.
"Hej ..." säger han lågt, och bara hoppas att den andra faktiskt hörde att han sa något.

Det är tyst i bussen, människorna som försöker komma till sin station är alldeles för trötta för att starta en konversation. Men Yoongi hör hur någon säger något bredvid sig, riktigt vad kan han inte avgöra så han låter hörlurarna åka ner runt hans taniga nacke.
"Va?" säger han dumt, han är inte van vid att människor han inte känner börjar konversera med honom. Det är inte förrän den mörkhåriga låter blicken glida från fönstret upp mot personens ansikte som han vill slå sig själv hårt i ansiktet. Hur kunde han inte ha sett honom? "Åh, hej. Förlåt, jag såg inte att det var du," berättar han ursäktande.. Yoongi förstår inte riktigt varför det känns viktigt att berätta det, kanske för att han inte vill att den blonda ska tro att han inte vill prata med honom. Vilket han faktiskt vill, även om han inte vill medge det.

Jimin sitter tyst i ett tag tills den äldre börjar prata med honom. Först säger han bara va, men efter att Jimin märker att den äldre kollar på honom säger han att han inte såg Jimin.
"Är du trött?" Jimin fortsätter prata lika tyst, nervös av någon anledning. Den blonda biter i sin läpp efteråt, och blir nästan direkt orolig ifall den äldre misstolkade det han sa och tror att Jimin menade att han ser trött ut eller något sånt. Den yngre tänkte mer på eftersom han inte hade märkt av att han satte sig vid Jimin när han gick in på bussen. Dock satt ju den blonda med blicken ut mot fönstret, det kanske inte är så konstigt om han inte såg honom ... Jimin tar ett djupt men ljudlöst andetag och biter i sin läpp medan han sen väntar på svaret från den äldre killen.

Den äldre killen granskar den blondas ansikte, han märker hur han biter sig i sin ljusrosa underläpp.. vilket får Yoongi av någon anledning att göra detsamma. Verkar han konstig om han gör så? Han vet inte, men hans hjärta slår hårt, som att den vill kliva ut ur den mörkhårigas svaga kropp.
"Är det uppenbart?" frågar han och skrattar en aning nervöst och kliar sig bakom nacken. "Förlåt, vi somnade uppe i studion igår och det är inget bra ställe om man letar efter god sömn." det där får honom att bara vilja slå huvudet mot glasfönstret, han förstår inte varför han ens öppnade munnen från början. Yoongi börjar fundera över om han tog sina mediciner igår kväll, eftersom att han inte vill vara lika otrevlig mot den yngre ännu en gång, och han kommer ihåg hur han gått och gjort det när de andra två somnat. Han pustar ut enkelt, han vet inte om den blonda märker det eller ej, men han hoppas att han inte gjort det. "Är du trött?"

Jimin ser hur den äldre killen också biter i sin läpp och hinner snabbt undra om det också är en vana hos den äldre men antar att det inte är så eftersom han kanske skulle gjort det mer då. Dock kanske det bara är så att han inte är lika nervös för allt som den yngre är.
"Ehm ... Jag tänkte bara" säger Jimin när den äldre har pratat klart och den meningen fick den blonda ut ganska enkelt och inte så tyst, men det ändras rätt snabbt efteråt när även en rodnad sprider sig över hans kinder. "Du såg inte mig när du gick in på bussen ..." Han ser lätt ner på sina knän för att tänka lite på det den äldre sa, att de kunde sova i studion som de jobbar i. Det är ändå ganska coolt, att de kan sova där liksom. Dock kanske det inte är så bra, om det är som Yoongi säger att de inte sover så bra där. Han funderar lite på om han ska svara när den äldre frågar om han hade sovit bra, och efter en snabb sekund av velande bestämmer sig den blonda för att göra det.
"Ja, lite", säger han och nickar lite lätt medan rodnaden blir lite, lite mindre.

Rodnaden som spridit sig runt den yngres kinder får Yoongi att flina till. Han själv märker det inte först, han brukar aldrig flina, men den blonda ser bara väldigt gullig ut. Måste han erkänna.
"Jo, förlåt" säger han först och pekar lite på sina hörlurar som hänger runt hans nacke. "Jag brukar alltid dagdrömma en hel del när jag lyssnar på musik" förklarar han och trycker ner sina händer i fickorna på sin jacka. Ja, bussen skyddar killarna mot regnet, men det är fortfarande obeskrivligt kallt. "Ta inte illa upp, jag skulle inte känna igen någon när jag är så inne i musiken." det är sant, faktiskt. Han hade haft hörlurarna över öronen under gårdagen, det var därför han inte hörde ledtrådarna om att Namjoon tagit med sig besök. Han hade hunnit gå in i studion och dragit av sig jackan innan han väckts av den oroväckande synen. Flinet håller han fortfarande kvar när han lyfter en ut av händerna från fickorna och trycker på stoppknappen vid hans sittplats.

Jimin lyssnar på den äldre, utan att riktigt titta upp från hans knä fören den mörkhåriga har pratat klart och Jimin ser att han flinar vilket får den yngre att börja rodna igen.
"Vad gillar du att lyssna på?" Jimin försöker att inte tänka på flinet, även om det får honom att bli mycket mer nervös. Den yngre ser lite på den äldre när han trycker på stoppknappen vilket får honom att göra sig lite redo för att gå av till skolan, och är faktiskt ganska tacksam att den mörkhåriga åkte just den här bussen, eftersom att Jimin inte ens visste att det var här han skulle gå av.

Den äldre låter frågan sakta glida in i hans huvud, vilket får honom att börja fundera.
"Jag lyssnar på väldigt mycket, faktiskt. Nästan allt förutom pop." säger Yoongi och skrattar lite åt sig själv. "De enda så kallade popartisterna vars musik jag tycker om är Macklemore och Ed Sheeran.. sen lyssnar jag även mycket på Indierock, Alternative rock och R&B." det är många band som han skulle kunna lista upp inom de olika genrerna, men han hoppar över det då det mycket väl kan bli tjatigt för den yngre. Yoongi lyfter upp blicken från den yngres läppar, ni kan inte klandra honom, det är som att den blonda vill att han ska kolla på dem. Bussen stannar efter någon minut och Yoongi reser sig upp från det mjuka sätet för att sedan kliva ut ur bussen. När han kommer ut väntar han in den yngre för att sedan gå mot skolans portar.

Jimin lyssnar på den äldre när han pratar om musiken han gillar, även om han inte riktigt vet vilka han pratar om. Han har ju såklart hört lite från varje musikstil, men han lyssnar inte så jättemycket på musik. Innan, när han dansade aktivt, gjorde han det men så fort han slutade på dansen slutade han att lyssna på musik också. Den äldre pratar klart, och den yngre hinner knappt märka att den mörkhåriga ser på hans läppar innan de måste gå av bussen. Den äldre eleven kommer ut lite tidigare än Jimin men ändå väntar han på den yngre eleven som försiktigt ler mot honom när han kliver av bussen. De går in till skolan, och Jimin kan inte hjälpa att rodna när han tänker på vad som hände här igår.

Även om det bara är en liten bit från busstoppet till skolans ingång, så blir Yoongi träffad av flera overkligt hårda regndroppar. Han skakar lite på benen för att få bort lite vatten från sina dyngsura skor, som han nu vet inte är vattentäta, innan han slår upp sitt tröga skåp. Han kommer mycket väl ihåg vad som hänt dagen innan, hur han sett den yngres skrämda blick när han kommit inrusande för att inte bli alldeles för sen. Roligt första möte, måste han erkänna.
"Förlåt, jag har inte uppfattat ditt namn?" säger han och drar av sig sin jacka för att hänga upp den på en ut av krokarna innanför. Visst kanske det inte är nödvändigt för honom att veta det, men han vill. Han vill veta vad den blonda killen framför honom heter, och varför vet han inte.