Mugglare upptäcker magi

Lydia ska precis gå på vagnen, bredvid henne står hennes lillasyster Lily. Lily får sin på Lacerta först och vinkar snabbt till henne innan hon springer iväg efter sina vänner. Lydia tittar efter vem Lily vinkade till och får syn på Lacerta. Lydia ler och Lacerta går fram till henne.
”Hej Lydia. Lily hade visst bråttom iväg.” säger Lacerta och ger sin bästa vän en snabb kram.
”Haha, hon har tjatat hela sommaren om hur mycket hon saknat dem.” svarar Lydia och betraktar Lily som står och skrattar med sina vänner. Lacerta betraktar också de unga flickorna. Hon kan inte förstå hor de verkar så oberörda av allt som händer runt omkring dem. De verkar nästan för unga för att förstå att allt är annorlunda. Man märker en stor skillnad mellan de yngre eleverna jämfört mot de äldre eleverna och de vuxna. Nästan alla föräldrar som Lacerta såg hade ett bekymrat eller oroat ansiktsuttryck. Vissa stod och tittade sig omkring och tittade misstänksamt på alla som var eller liknade mugglare. Inga elever såg lika spända ut som sina föräldrar men den lycka som alla kände när de stod på perrong 9 och tre kvart var borta. Det hördes inga glada skratt och de som pratade med varandra viskade nästan. Förutom de yngre eleverna, de var de enda personerna som hördes.
”Vi borde gå på tåget nu.” säger Lydia och tar tag i Lacertas arm och drar börjar dra med henne in mot tåget. Lacerta svarar inte utan följer efter Lydia. De letar länge efter en tom kupé men alla verkar fulla med elever. Till sist hittar de en tom kupé längst ner i korridoren som de går in i. Lydia springer genast fram till fönstret och öppnar det. Hon sträcker ut överkroppen och vinkar ut till sina föräldrar. Mr och Mrs Bonnah står och håller om varandra och vinkar tillbaka med oroliga blickar. Tåget börjar rulla framåt och Lydia stänger igen fönstret efter att ha kastat en sista blick på sina föräldrar. De båda flickorna sätter sig mitt emot varandra och Lydia börjar berätta mer om sin semester i Amerika. Lacerta lyssnar intresserat på i början men efter en stund börjar hon tänka på annat. Lydia märker ingenting utan fortsätter babbla på om någon snygg kille hon träffade i Salem.

Väldigt bra

Kommer nog en till del ikväll

Sjukt bra igen! hur kan du?!

Hahah tack nästa del kommer snart Den är snart klar ♥

Braa!! ♥ ♥

Lacerta tänker på hur mycket hon saknar sin pappa och på hur mycket hennes mamma har förändrats sen hon blev blind. Hon kommer också på sig själv med att tänka på Phoenix. Hon tänker på hur mjuk hans röst lät förut när han pratade med henne. Det hade inte alls låtit som den bortskämda, snobbiga elaka personen han varit så länge hon känt honom. Lacerta skakar på huvudet åt sina funderingar. Phoenix kommer inte förändras, han är ju en Ventaci. Alla vet ju hur Ventaci är, och så kommer de att fortsätta vara. Phoenix kommer inte ändra hans familjs traditioner. Hon riktar sin uppmärksamhet mot Lydia som inte slutat prata om den där Salem killen.
”Vad tror du kommer att hända i år?” avbryter Lacerta henne och får dåligt samvete när hon ser Lydias sårade min av att blivit avbruten. Lydia verkar strunta i hennes sårade känslor och ler tillbaka mot Lacerta med sina vita tänder.
”Jag vet inte. Är det inte lite konstigt att det inte fanns med några böcker på våra listor inför läsåret?” frågar Lydia med en fundersam min.
”Jag tyckte också det var konstigt. Men de har säkert en bra anledning.” svarar hon. Egentligen tycker Lacerta att det är hel konstigt. Hon hade valt trolldrycks konst och hon hade inte ens fått en lista på ingredienser att ta med sig. Faktum var att hon inte hade behövt ta med sig något som hade med lektionerna att göra.
”Lily hade med böcker på sin lista. Jag frågade också några elever i sjätte årskursen och de hade också böcker på sin.” sade Lydia och drog fingrarna genom sitt hår.
”Det är kanske bara vi i sjunde årskursen som inte behöver några.” säger Lacerta.
”Du har nog rätt. Vi kanske bara ska ha praktiska lektioner det här året.” säger Lydia med ett hoppfullt leende. Lydia har alltid tyckt att det varit jobbigt att läsa böcker så ett år med bara praktiska lektioner känns antagligen fullständigt perfekt för henne.
”Kanske, men hur kan man ha trolldomshistoria praktiskt?” frågar Lacerta. Lydias leende försvinner och hon inser att Lacerta har rätt. Det måste vara något annat som ska hända det här året. Lacertas och Lydias spekulationer och idéer om vad som skulle kunna hända blir mer osannolika efter att timmarna går. Snart sitter de båda flickorna och skrattar högt åt Lydias teori om att Peeves antagligen hade ändrat allas brev så att de skulle komma till lektionerna utan böckerna. Det kändes som en ganska typisk sak som Peeves skulle kunna göra, men det var inte så troligt.

Braa igen!!!!

Så bra. ♥