Att leva i fel värld

Aw, tack så mycket! Det värmer verkligen att få era kommentarer ♥


Få mig inte att bli som du,
Frukosten var nästan helt borta när jag efter mycket letande hittade till den stora salen, jag satte mig sakta vid mitt bord och tittade hopplöst bort till Slytherin bordet. Det var där jag borde sitta, med dom. Inte här, inte vid Gryffindor. Jag tittade ner på min tallrik, petade lite i den konstiga blandningen jag hade i min skål. Jag ville inte ens veta vad som var i den, men jag hade nog kunnat gissat om jag ville.

Medan jag satt och petade runt i blandningen så hörde jag skrik, skratt och även små viskningar, jag slängde bak mitt huvud och salen blev tyst. Min blick gled över gänget och fastnade på Samuel som stillsamt gick efter Marwin, när jag väl tittade noga gick han faktiskt likt en zombie. Jag valde nu att lägga min blick på Marwin som så klart gick först, han var väl ledaren över sitt zombie gäng som jag nu valde att döpa dom till. Han log, hans smilegropar var faktiskt väldigt söta, i alla fall från denna vinkeln. Men själva leendet var skrämmande, det var inte vanligt på nått sätt. Problemet var bara att jag inte visste på vilket sätt ..

Ännu ett super bra skrivet kapitel! ♥

Great work Annie! Läste igenom alltihopa, skit bra ju! Keep'em coming!

Och, eh, jo, så alla vet känner jag mästerförfattaren bakom detta verk F Y!

HAHAH, emma klarar dig inte ibland alltså ♥ ♥ ♥

Det är awesome! Keep it up! ♥

Awesome meera

Förlåt för att jag inte skrivit nått, sitter liksom fast. Ni ska få en liten liten del och då menar jag verkligen en liten del D: förlåt .. ♥
EDIT: skrev tre nya kapitel så det kommer nog ett till längre idag

Menar du att du ler utan mig?
”Du kan inte mena allvar, Mira? Du är ju störd, du är ju knäpp, du är ju ensam.” Det var det jag oftast fick höra när jag gick förbi någon förr, när jag var med mina så kallade vänner, när jag var mindre. Här på Hogwarts var det inte så, kanske för att ingen visste, visste vad jag tänkte på. Vem jag var eller hur jag var. Men ändå, jag kände mig mer hemma här än jag någonsin gjort i mitt riktiga hem, med min familj.

Jättebra!

Bra!