19 år senare (Privat Roll)

( Hahahaha xD Mina beskrivningar är awesome xD BTW du får rolla Ebony nu för jag har ingen aning om hur hon är xD och typ Jezebel med ;P )

Roxanne såg tyst på dem båda och nickade, även om hon inte var säker på det. Hon visste inte om hon ville prata om det, inte prata överhuvudtaget. Hon såg på dem, hon var inte rädd inte om Scorp sa att de var okej, men att prata med dem? Hon visste inte, hon bara såg undrande på dem, hon tänkte då inte börja, inte bara berätta....berätta alls? Nej, hon visste fortfarande inte.

(haha ja men klart jag kan rolla som dem xD)

"Vi går ut så kan Scorpius sova han behöver det" sa Jezebel och de gick ut ur rummet in i biblioteket och satte sig ner.
"Jag tror vi får börja Jezebel" sa Ebony och Jezebel nickade
"Ja vi vet hur det är" började Jezebel "Första gången det hände för mig var när jag besökta en av mina fars låt oss kalla dem anställda" började Jezebel "Och ja jag vet inte vad som hände men innan jag visste ordet av det antastade han mig" sa Jezebel enkelt, han hade kommit över det Cassian hade hjälpt honom ur det och han och hans halvbror hade dödat hans far. "Jag skyllde på mig själv men min vän fick mig att förstå att det inte var mitt fel! jag hade inte kunnat få det att inte hända vad jag än gjorde" sa han och Ebony log svagt
"Ja min situation var inte lika dan. Jag träffade Martin i skolan och jag föll direkt för honom men han ansåg att jag inte var värdig så han låste in mig i garderoben och inte förens jag var knäckt kom jag ut och när jag mötte hans vänner låste de in mig med och jag minns inte allt de gjorde med mig men när jag vaknade hade jag inga kläder" sa Ebony och såg på Roxanne "men jag kom ur det och jag blev starkare" sa hon och log mot Roxanne och väntade på att hon skulle säga något om hon ville säga något

Roxanne såg på dem och lyssnade. Vad var hennes upplevelse mot för deras. Som om hon tänkte berätta för dem. Det skulle bara låta löjligt i deras öron. Att hon var så patetisk och bli knäckt för en sådan sak. Men som han....Jezebel sa, hon tog på sig skulden för det som hade hänt.
När de båda ser på henne tycker hob ändå att hon borde svara. Hon börjar, harklar sig och börjar igen, rösten är ovan vid att tala efter att varit tyst så läge. "Nej, det är inget." svarar hon dem avfärdande och vänder bort blicken från dem.

Jezebel log svagt
"även om du inte anser att det är något kommer de äte upp dig inifrån i fall du inte säger något, det höll den på att göra med oss" sa Jezebel
"du behöver inte prata med just oss men prata med någon du litar på" sa Ebony leende "men om du vill prata lyssnar vi. Dina vänner kommer lyssna dem med eller i alla fall Scorpius. Vi känner honom han är en toppen kille och han kommer oroa sig tills han vet att du och Albus har det bra. Han är ibland för snäll" sa Jezebel och Ebony nickade
"jag minns när han försvarade mig mot Martin förra sommaren och då kände han mig knappt. Han fick mig att förstå att Martin inte kan bestämma över mig" sa hon leende
"jag önskar bara vi kunde hjälpa honom mer" sa Jezebel och undrade om det här kanske skulle få Roxanne att prata och tänka på annat

Roxanne bara såg på dem men sa inget. De hade säkert rätt i att hon borde prata om det. Men hon var inte sådan, hon hade aldrig vart, alltid hade hon stängt allt inom sig hållit det för sig själv.
Men när Scorpius kom på tal ändrades hon och nickade. "Ja, han är snäll. Inte för att jag riktigt känt honom mer än ett halvår. Men jag har hållt koll på honom alltsedan jag såg att Al och han gillade varandra. Fast det tog ju tid för dem att erkänna det." sa Roxanne och nickade åt Jezebels ord. "Ja, önskar jag med, men det går typ inte, han tar ju inte emot någon hjälp." säger hon och suckar.

Jezebel log och Ebony nickade, så länge de fick Roxanne att prata var de nöjda. Resten brukade komma av sig själv lite i taget
"ibland är det svårt. Det tog mig nästan fem år att erkänna att jag gillade Cassian så de var betydligt snabbare än vad jag var" sa Jezebel roat
"ja och det tog tid för mig att förstå att jag gillade Slade. Jag ville aldrig släppa någon in på livet rädd för vad som kunde hända. Men Slade läste mig som en öppen bok och allt funkade" sa Ebony leende och nickade sedan "han vill ha hjälpen men på sitt eget sätt. Man kan inte tvinga honom att ta den"
"nej han vill skydda alla andra först och därför gnider han på sig själv sist. Du förstår han har sökt hjälp innan men aldrig fått den. När vi mötte Scorpius förra sommaren var han både lättad och förstörd. Han är stark men han om någon håller på att brytas i sär inifrån och ut. Men sen skäms han för allt och vill inte att alla skall veta" sa Jezebel olyckligt

Roxanne såg på Ebony och nickade för just så var hon, det visste hon. Hon släppte aldrig någon in på sig, började hon få känslor för någon så gjorde hon slut med den killen. Scorpius var ett undantag, och han var den första vännen hon någonsin haft. Han förstod henne mer än vad släkten gjorde, och det var hon tacksam för. "Jag också. Jag spelar bara upp den personen alla tror att jag ska vara. På så sätt vet ingen något om mig." sa hon lågt och drog upp benen under sig i fotöljen och lyssnade på Jezebel.
Hon nickade. "Men han får inte brytas isär, inte Scorp. Han ska vara lycklig, han och Al tillsammans."

Ebony vände sig mot Roxanne och log.
"Det är förståeligt och det funkar ett tag men när du möter någon som förstår dig kommer även du förstå hur det är att släppa människor nära in på livet." började Ebony "du förstår att det finns alltid människor som bryr sig och du måste våga bry dig och lita på dem men när du finriven den rätta kommer det automatsikt" sa hon leende
"Ja Slade har gjort ett bra jobb" flinade Jezebel
"Käft" sa Ebony och slog honom lätt på armen men log sedan "Och du skall inte säga något! Cassian då? han har gjort ett minst lika bra jobb om inte bättre"
"Det kan jag inte förneka" sa Jezebel leende och såg sen på Roxanne "Det är svårt att få ur honom mycket, han lägger alltid sina egna känslor åt sidan. De få han håller av kommer alltid först" sa Jezebel sorgset
"Ja hans familj knäcker honom långsamt även om han försöker stå emot. men det är svårt och vi vill inget annat att se honom lycklig med..Albus hette han så?" sa Ebony och Jezebel nickade
"Men vi måste få honom att förstå att han ibland måste tänka på sig själv också" sa Jezebel

( "Finriven" Du skriver på mobilen va? xD )

Roxanne såg på dem båda och ett svagt leende kunde urskiljas på hennes läppar. De var roliga, det syntes att de var vänner och att de faktiskt mådde okej, med tanke på vad de hade vart med om.
"Ja, Albus...min kusin." nickade Roxanne till Ebonyoch fortsatte. "Men han förstår ju inte det, han lyssnar inte. Han bara säger att allt är bra, att han är van. Men han ska ju inte leva med det i alla fall."

(japp det gör jag -.- hm jag måste verkligen sluta göra det -.-)

Jezebel log mot Roxanne
"Det syns att du vill honom väl men du måste tänka på att sånt tar tid och att han bara det här halvåret har fått hela sitt liv upp och ner. det är mycket som han måste få ordning på" sa Jezebel lugnt
"Ja och han är van Roxanne, det är han. men han är även en Malfoy trots att han hatar det sitter vissa gener eller lärdomar kvar. han kommer inte klaga utan bara acceptera det som hänt" sa Ebony lugnt
"Det kan vara svårt för andra att förstå att han inte har brutit ihop eller att han ens lever, men han gör som vi alla gjorde. en dag i taget och det går framåt. men i hans fall är det annorlunda. Jag kunde döda min far med hjälp av min bror. Ebony blev av med Martin delvis med hjälp av Scorpius men också för att de jagade in honom i ett annat gängs område som dödade honom och Makoto blev av med sin far genom att få vara tjej i två år. vi kunde ta oss loss från våra plågoandar" sa Jezebel lugnt "Men även om Scorpius föräldrar sitter inne har han andra släktingar som du märkte."
"Ja så ge det tid om ni finns där för honom kommer han kanske en dag berätta hela sanningen när han orkar dra upp allt. han vill nämligen inte tynga er" sa Ebony