In the dark PRS Vidomina & Medi

"Jag har varit vaken kanske 20 minuter. Vincent vill att jag ska vara klarvaken." Hon skrattade.
"Han säger att jag svamlar som en full sjöman." skrattade hon.
"Jag mår mycket bättre. " Hon nickade.

"Vad bra. Det har varit lite tomt här när du sovit så länge faktiskt. Skönt att höra att du är på benen igen."
Hon pausade. "Så.. frukost kanske? Är du hungrig?"

Hon log mjukt och såg mot klockan.
"Det är väl snarare lunch?" Hon lade ifrån sig boken och reste sig. Hon såg fortfarande så mager ut och lade handen mot magen.
"Jag är utsvulten. Er frukost är något speccielt." Hon vände sig mot garderoben.
"Vill du välja något?"

"Ja, egentligen lite senare än det till och med. Men det är bra, att du får i dig något, menar jag." Cecilia öppnade dörren igen och klev ut i korridoren. "Jag har köpt en klänning till dig, vänta, jag kommer snart!", sa hon som svar på Halos fråga om klädseln.
Hon försvann iväg till sitt rum för att strax därpå komma tillbaka med klänningen ihopvikt i sin näve.
Hon höll upp den med båda händerna så att Halo kunde se. Det var en ljust grön klänning med smickrande broderier på kjolen och ärmarna. "Här, den vad tycks? Den blir perfekt för sommarvärmen tror jag.", sa hon och räckte fram till den till henne.

Hon log och gav henne en nickning.
"Det är ju sant. Jag kanske får stanna här längre?" frågade hon och såg häpen ut.
"Har du?" frågade hon och såg efter henne.
"Den är underbar!" hon gick fram och kände på tyget.
"Får jag prova nu genast?"

"Om jag har förstått det rätt, så har... ja, dina..", hon tvekade fortfarande att tala om vampyrer med Halo, med tanke på vad som hände tidigare. "..en deal med pappa. Jag tror det är honom du ska prata med om din vistelse här. Det angår faktiskt inte mig." Hon log lite snett, men sken upp då hon såg Halos gillande leende och blick.
"Ja, den är din! Pröva."

Hon såg på henne och suckade.
"Ja men vi får se.." Hon vände sig om och fick av sig nattlinnet och drog på sig klänningen. Hon vände sig om och gav henne ett leende.
"Den är fantastisk. Mjuk, tunn nog att klara värmen. Ska vi gå ner då?" Hon såg på henne och tog sedan borsten och borstade ur håret.
"Måste se bra utt." sa hon och började rodna svagt.

Cecilia nickade. "Fint. Den verkar passa dig bra.", sa hon och tänkt att Halo förmodligen hade mycket finare kläder hemma i sitt palats. Men i risk att tala om saker som inte angick henne, så teg hon och vände sig om för att gå före därifrån.
"Då går vi ner."

Halo gick efter och tog ennes hand.
"Jag kan vara lite vinglig. Jag behöver kanske hålla i mirg." sa hon och gav henne ett leende.
"Det är så fint ni bor. Jag måste säga det till din pappa." Hon kunde höra skratt och hon log.

"Franco du äter väl med oss? Det blir en liten måktid eller lunch för att hålla Halo sällskap. En smörgås eller något går så bra." Camille log mot sin son.

Lite överraskat såg Cecilia på Halo då hon fattat hennes hand, men tog ett stadigare grepp om hennes när hon förstod hennes oro.
"Jag trivs också här.", erkände Cecilia vid Halos kommentar av huset och ledde henne sedan ner till matsalen där de andra väntade. De hade dukat för mellanmålet.
Franco avslutade precis ett samtal på telefonen då han hörde Camilles röst och nickade åt hennes håll. "Ja. Okej.", sa han och såg mot Halo och Cecilia när de visade sig i matsalen.