In the dark PRS Vidomina & Medi

Han gav henne ett leende.
"Men du visste inte. Klandra dig inte." Han såg sedan på Marcus.
"Ska vi gå in? Vi får besök snart. " Ruby ska hjälpa till." Han sken upp.
"Fråga henne om hon kan göra magi för er kanske?" sa han i ett försök att få Cecilia att le igen.

Cecilia kikade åt Marcus håll. "Ska hon komma hit?", sa hon och lät lite fundersam. Skulle alla Halos vänner komma hit tillslut? Vad var det för mening med att hon var här egentligen då?
"Jag måste duscha och byta om, men jag kommer efter det. Du kan väl ta fram lite kaffe åt oss, Marcus? En espresso skulle sitta så fint..", sa hon och betonade så:et.
Hon lämnade gården för att gå in, upp till sitt rum. Där bytte hon till en klänning, perfekt för sommarvärmen och fixade till sminket runt ögon och läpparna. Sedan lämnade Cecilia rummet och gick ner igen för att leta reda på de.

"Ja mest för att försöka fixa Halo medan hon sover. Sen åker hon. " Han log och såg på Marcus.
"Åh svart för mig."
Marcus såg på sin syster.
"Åh du är en sådan latmask!" sa han och sträkte ut händerna.
"Men okej." Han skrattade sedan.
"Det är ingen fara."

"Marcus?", frågade hon och såg sig om. Matteo och Camille hade gett sig av för en ett tag sedan, men hennes syskon, faster, Halo och Vincent var där. Hon räknade inte med Matteos vakter som gick omkring i huset för att vakta det och se sig om.
Trots så många kvar kändes det tomt. Cecilias mamma var den mest färgglada av de i familjen. Det kändes på ett annat sätt när hon var i närheten.
Cecilia suckade och satte sig vid fikabordet vid en soffgrupp. Signalen av ett nytt meddelande nådde hennes mobil och hon plockade upp det för att läsa. Cecilias hade bra kontakt med sina vänner.

Marcus kom snart ut med kaffekopparna och ställde ner dem när han hörde en knackning på dörren.
"Det är säkert Ruby.." sa Vincent och såg mot en av vakterna som gick ör att öppna. Mycket riktigt kom Ruby in och kikade in.
"Hej ja är här!"

"Åh..!" Cecilia sken upp och sträckte sig efter koppen och kaffet. "Tack, brorsan." Hon hällde i sig det i en klunk, trots hettan.
"Vem är du?" Franco hade varit snabb fram till dörröppningen. Han verkade aldrig sluta jobba, vilket innebar en ständig paranoia och se över axeln. Ibland, tyvärr, också i sitt eget hem. Matteo hade försökt få honom att slappa av, att här var de hemma och i trygghet. Franco var inte där än bara.
"Lugn, Franco." Gian visade sig med och sänkte sin äldre brorsas han när han såg att han sträckt sig efter vapnet i sidan. Franco rörde sig inte. Han tittade stint på Ruby.
"Franco, komigen, hon har ju varit här tidigare. Hon är med vampyrerna- visst?" Gian såg på Ruby igen.

Ruby såg på Franco och suckade.
"Jag är med vampyrerna. Jag är häcan om det hjälper." Hon såg upp på honom och gav honom ett leende.
"Tänka sig att möta er igen." Hon lade huvudet på sned och såg sig om.
"Så Halo mår inte bra hörde jag."

Franco rätade på sig då och klev åt sidan. Gian såg mot honom. "Välkommen, eh.. Ruby var det, visst?" Gian såg mot Ruby då och log åt hennes håll. "Kom in, det verkar som att Marcus tagit fram kaffe. Tyvärr stannar inte jag och Franco längre, vi har.. ja, annat.",´Han harklade sig. Franco bytte en blick med Gian och nickade. "Flora och Vincent är här. De klarar sig, kom nu, vi har lite bråttom." Gian nickade åt Francos ord och gick sedan förbi Ruby för att gå därifrån med Franco efter sig.

Hon nickade.
"Jag sa ju att jag hette Ruby." Hon skrattade mjukt och gav honom en nick.
"Jag ska nog börja att jobba och sen kanske kaffe. Jag måste vila mellan alla gånger."
Vincent kom och såg på Ruby.
"Ska vi gå upp?" sa han och såg mot Franco och Gian.
"Kom inte hem med skador bara.2 varnade han och log.

Marcus såg på sin syster.
"Såg du hur Gian såg på Halo imorse förresten?" viskade han och pekade mot sin äldre bror.

De äldre bröderna lämnade huset i samma bil och körde därifrån, in mot stan.
Cecilia sträckte lite på sig för att försökte se mot hallen, men det var inte tillräckligt för att hon skulle kunna se vad det var som pågick. Hon hade hört deras konversation och hunnit blir en aning uppskrämd då Franco verkat misstänksam mot Ruby. Gian hade sett till att inget hade hänt. Det var bra.
Cecilia pustade litet och höjde den lilla kaffekoppen mot munnen igen för att, den här gången, smaka lite försiktigt på det och verkligen njuta av smaken.
Hon försvann för ett ögonblick i sina tankar, men rycktes tillbaka till verkligheten av Marcus ord. "Gian? Va? Såg han på Halo?" Hon rynkade pannan en aning och såg mot sin yngsta bror. "Hm, han kanske tyckte att hon var söt? Jag klandrar honom inte. Halo är en skönhet.". sa hon och fnittrade lite då. Cecilia hade ju sett Halo tidigare och förstod att det inte bara var Gian som krossat många hjärtan, så hade nog Halo med gjort.