privat mellan Nepflite och Rei Hino

Han drack upp allt blodet ur henne

Jane backade så att hon kunde se hur han handskades med det hela.

Miranda såg på henne och sa
- Tror du att han kommer att klara det+

Han tittade på Jane och den där andra tjejen som hade pratat han undrade vad hon menade.
"Klara vad" frågade han och försökte fokusera på dom. Han tittade på människan som han sugit blodet av och insåg lite mer vad han just hade gjort.

Miranda såg på honom och sa.
- Om du kommer klara av att vara bland människor längre fram naturligtvis.

Markus som hade kommit tillbaka sedan några timmar såg på dem och sa.
- Jag har och fixat med fejkat id kort och ett bank konto och allt annat som behövs.
När han är redo så får ni börja på ett annan skola.

Han tittade på alla som var där och undrade vilka dom två personerna va antagligen var dom väll några vampyrer..
"Vilka är ni" frågade han. Han tittade mot Jane och hoppades att han inte gjorde något fel. Men när han väll tittade på henne var det svårt att titta bort hon var så vacker och desto längre han tittade desto fler detaljer såg han i hennes ansikte.

Markus och Miranda såg på henne och Miranda sa.
- jag är vampyr och har varit det i ungefär 1000 år.

Markus nickade och sa.
- Och jag har varit vampyr i ca 1500 år.
Vi är här för att hjälpa dig och Jane och se till att du kan lära dig hantera din blodtörst tills du kan klara det på egen hand.

"Hur lång tid brukar det ta" frågade han och undrade hur farlig han kunde vara nu.
"Försten vad ska vi göra tills jag klarar det" frågade han. Han tänkte lite på saker han behövde testa senare. Han visste ju lite om vampyrer så han visste ju att dom var snabba, starka och mycket mer.

Miranda såg på honom och sa.
- Det beror på.
Den saken fungerar ungefär som människor.
Säg att det tar 1 vecka för en person att lära sig typ rida...men nästa person behöver 1 månad eller till och med 1 år fr att lära sig samma sak.
Det beror på....vi kommer att behöva utsätta dig för frestelser för lära dig saker.

Han lyssnade på allt hon sa.
"Vad händer om jag inte lyckas lära mig" frågade han och hoppades det inte skulle bli så. Han tittade mot Jane igen. Han kom precis att tänka på att hon hade ju räddat honom från att dö.
"Jane tack förresten för att du räddade mig" sa han.

Jane nickade och sa.
- Ingen orsak...jag gav dig ju ett val.
Jag är bara ledsen att dina föräldrar behövde förlora dig.

Miranda såg på honom och sa.
- Ja då kommer du att behöva bo i skogen för alltid och Jane eller någon annan kommer behöva ta människorna till dig och inte tvärtom.