LärareXelev

Snape såg på henne och sa.
-Okej...men inga lektioner för dig idag.
Kom.

Han började gå och stannade utanför rummet

Hon tänkte protestera då hon redan missat två av hennes lektioner.

- Men professor Snape, jag har redan mycket att ta igen i ört... lära.

Hon kände hur yrseln svepte över henne och hon fick stanna upp

Snape såg på henne och gick fram till henne och tog försiktt hennes arm och sa.
- Det råkar vara så att jag har informerat rektorn och dina lärare vet redan om vad som hänt.
Du ska ta det lugnt åtminstone idag och sedan får vi se hur det är i morgon.

Han tog försiktigt med henne till rummet dit de skulle och öppnade den.

Hon blev överraskad av hans beröring och hans milda sätt men gjorde ingen ansats för att ta bort armen. Hon tittade runt i det tomma klassrummet.

- Jag får väl plugga ikväll då.

Sa hon mest till sig själv och ryckte på axlarna

Snape hörde det och sa.
- Du ska inte plugga överhuvudtaget Miss Garrick, du ska ta det lugnt.
Det är en order.

Väl inne i rummet så förvandlade han två stolar till mjuka fotöljer och sa.
- Sätt dig.

Hon stannade up vid hans ord men satte sig villigt ner och sjönk ner i fotöljen. Hon andades ut och kände att hennes kropp tackade henne för att sätta sig ner.

Snape satte sig i fotöljen framför henne och sa.
- Jag försäkrar dig att efter vad som hände Miss Garrick, så kommer inga av dina lärare att bry sig om att du har pluggat eller inte.
Alla blev förfärade.
Men minns du själv vad som hände dig Miss Garrick?

Hon nickade och började tänka efter.

- Jag gick från kvarsittningen och hörde... .Rop och bråk i korridorerna... Jag sprang dit och såg att det kom ifrån en herrtoalett...

Hon stannade upp och rodnade.

- Jag vet att det är mot reglerna men jag ville bara att ingen skulle bli skadad...

Hon slöt ögonen och försökte fokusera så att hon kunde minnas mer.

- J-jag såg Draco Malfoy. Och någon annan... Som jag inte kommer ihåg vem det var. De avfyrade besvärjelser mot varandra och jag försökte stoppa de. Sen så tror jag att jag sprang framför Draco för att blocka en trollformel... Mer kommer jag inte ihåg.

Hon suckade uppgivet och hoppades att det var nog

Snape såg på honom ch sa.
- Det var ingen trollformel direkt du träffades av, det var en förbannelse.
Och Det var Potter, den dumma ungen, han har tur att du inte dog, för annars hade han åkt fast för mord.
Det var bara tur att jag vet den exakta motformeln till denna förbannelse.
Men den måste i stort skett sjungas för att ge effekt.

Hon bleknade.

- H-han... Han kunde inte ha... D-det lan inte varit... med mening.

Hon kunde inte få ur sig en mening ens. Hon harklade sig.

- V-vad hände sen?