[PRS] Theida & yehet

Anthony drar sina händer över sitt ansikte och försöker att andas lugnt, han borde inte ha tagit en. Det här var helt klart ett känsligt ämne för den äldre, och Anthony hatar när Ray är arg, sur eller besviken. Eller alla tre på en gång, som i det här fallet. Sjuttonåringen kanske borde prata med den äldre om hur han känner, men absolut inte nu. Anthony har absolut ingen lust att irritera honom mer än vad han redan gjort.
"Jag ska sluta," berättar han tyst och ler försiktigt för sig själv. Fan vad han suger. Anthony följer Ray med blicken, och nickar. "Jo, jag antar att du borde göra det."

"Bra" Säger Ray tyst och går sedan in i sitt rum för att byta om från sina sovkläder. Han drar av sig byxorna och tar istället på sig ett par tighta svarta jeans med massor av hål i. Den slitna t-shirten byter han ut mot en mörkgrå t-shirt, och drar sedan sin vanliga svarta hoodie över den. Efter det går han till badrummet och tar fram sin vanliga eyeliner för att fixa till sminket. Han brukade sova med det, men mycket av det försvann eller fastnade på kudden, så det var ändå nödvändigt att fixa till det. Precis som vanligt drar han en linje under och över ögat för att sedan gnugga ut det lite med fingrarna.
Ray kunde fortfarande inte riktigt fatta att Anthony rökt medans han sov. Han klagar själv på att Ray röker och så gör han samma sak själv. Även om det hade varit dumt av Anthony att göra av det så hade Ray kanske överreagerat lite. Att bli så arg var bara onödigt, men det fanns inte så mycket att göra åt det nu.
Ray går ut i vardagsrummet för att hämta ciggpaketet och tändaren för att kunna ta den där ciggen han aldrig tog förut. Det kändes lite fel att göra det efter att Anthony berättat om hans mamma, och sedan bett honom att sluta, men han skulle ändå inte sluta just nu, så det var meningslöst att försöka. Han kollar på Anthony med paketet och tändaren i handen "när måste du dra till skolan då?" undrar han och tvingar fram ett litet leende.

Anthony spenderar tiden Ray gör sig i ordning med att tänka. De har sagt att de älskar varandra, men ändå känns Ray längre bort än vad han gjort innan. Och sjuttonåringen kan inte komma på hur all gick så fel.. Visst Ray verkar inte vara särskilt into allt lovey dovey i förhållanden, men Anthony hade ändå trott att saker och ting skulle vara annorlunda. Vad skulle ha hänt om han inte stötte på den äldre när han var helt stupfull den där kvällen? Ray skulle vara tillsammans med någon annan, och Anthony skulle tro att han inte ville ha något med honom att göra. Vad skulle ha hänt om han berättat sina känslor för Ray redan från början? Istället för att ljuga om sitt förhållande med Allison. Anthony gömmer ansiktet i sina händer. Fan fan fan. Det hade känt så bra att vara nära Ray, men nu värker det i hans hjärta igen. Varför är det Ray som får honom att känna så många, både bra och dåliga känslor?
"Jag har ingen tid att passa.. så det spelar ingen roll," svarar Anthony och ser upp på cigarrettpaketet och tändaren i den äldres händer, innan han tittar mot hans ansikte. Det påtvingade leendet får honom att må ännu sämre. "Snälla sluta fejk le, det är inte som att jag går på det i vilket fall som helst.." han flyttar sina händer från sitt ansikte och lutar huvudet mot soffan.

Rays påtvingade leende försvinner snabbt så fort Anthony påpekar det. "Förlåt.. Jag tänkte bara att om jag försökte vara glad så kanske jag skulle typ.. bli det också" säger han och kollar ner lite i marken. Han visste själv att det inte alls funkade så. Men ändå hade det verkat som en bra idé. Kanske hade han bara hoppats på att Anthony inte skulle sett igenom det så lätt, och trott att Ray log ett äkta leende. Men med tanke på hur länge dom hade känt varandra så var det inte så konstigt att Anthony fattade att leendet bara var fake. "Okej, du kan stanna här så länge du vill" Säger Ray innan han återigen öppnar balkongdörren och går ut. Han tar upp en cigarett ur paketet och tänder den.

Anthony vet ärligt talat inte riktigt om han vill stanna där. Han ställer sig upp från soffan och går ut till balkongen där hans vän står. Visst, han vill inget hellre än att slänga bort giftet som gör sin väg mot den äldres läppar, men sjuttonåringen försöker att ignorera den tanken. Han vill inte bråka om det mer.
"Varför är du inte glad?" undrar han och kramar om Rays midja bakifrån, och böjer på huvudet för att kunna lägga pannan mot hans axel. Anthony vet inte om Ray gillar kroppskontakten, och han får rätt dåligt självförtroende av det.. men ännu en gång försöker han innerligt att ignorera sina tankar. "Tack, tror jag kommer försöka göra mig i ordning snart."

"Jag är bara.. Irriterad på tanken att du var uppe och rökte medans jag sov. Jag borde fan tänkt på att gömma cigaretterna eller nåt. Antar bara att jag borde sluta bry mig så mycket, inte vara så överbeskyddande" Ray andas ut röken och sneglar bak lite på Anthony. Det kändes fortfarande ovant att vara nära honom på det här sättet. Även om han gillade det så var just nu en typisk sån situation där han helst inte ville att någon ens skulle röra honom, men att putta bort Anthony skulle också kännas fel. Han ville ju vara nära honom. Han tänkte lite på det han nyss sagt. jag borde sluta bry mig så mycket, inte vara så överbeskyddande. Det kanske var det som var grejen. Om han inte skulle bry sig så mycket hade han kanske inte överreagerat så när han märkte att Anthony hade tagit cigaretter. Ray kollar framåt igen. "..Vill du ha en eller?" Undrar han och syftar på cigaretterna.

"Ärligt talat, du trodde väl att jag är smartare än vad jag egentligen är. Det är jag som är en idiot, inte du," påpekar Anthony. Han lyfter genast på huvudet när den äldre säger att han borde sluta bry sig. Fan. "Jag vill att du ska bryr dig.. du vet, det känns fortfarande som ett under att du ens gillar mig över huvud taget." Sjuttonåringen släpper sitt tag om Rays midja när frågan om han vill ha en cigarett dyker upp. Anthony ler en aning bittert för sig själv. "Klart jag inte vill.. vi hade just ett bråk om att jag rökt än en gång, du sa att du inte ville att jag skulle begå samma misstag som dig, ska vi helt glömma bort det eller vad?"

"Du är ingen idiot, sluta. Om det är någon som är en idiot så är det jag" Säger han. Och kollar ner lite i marken när Anthony började prata om att Ray gillar honom. Visst, det gjorde han, men allt kändes så nytt och osäkert, så han försökte att inte tänka på det så mycket.
"Förlåt.. jag tänkte bara, fråga.. ifall att liksom.." Han inser ganska snabbt att det varit en ganska dum fråga. Ray hade ju sagt åt honom att inte göra samma misstag som han själv, och Anthony hade sagt att han skulle sluta. Han suckar lågt och fimpar ciggen.

"Det är inte direkt ditt fel att jag snodde en cigarett mitt i natten när jag inte kunde sova," påpekar Anthony och lutar sig mot balkongräcket. Av någon anledning får han en brännande känsla i bröstet, han kanske hade lagt ord i munnen på Ray. Ja, Ray hade sagt att han älskar honom, men det kanske bara var in the heat of the moment. Han stirrar ner mot marken, varför känns det som att så är fallet. Ray hade nyligen fått känslor för Anthony, om han nu ens fått det och han nu inte sa det för att han tyckte synd om den yngre. Och Anthony själv hade haft känslor för Ray i iallafall ett år. Sjuttonåringen hade berättat om sina känslor för Ray rätt tidigt för sin mamma, och han kommer fortfarande ihåg hur hon sagt att man ofta faller för människor som inte kan gilla en tillbaka. Anthony vet att det är dumt att tänka så, han borde lita på Ray..
"Fråga inte igen.. jag kommer antagligen att säga ja om det verkar som att du vill att jag ska röka," berättar Anthony utan att lyfta upp blicken.

"Men om hag hade gömt cigaretterna så hade du ju inte kunnat göra det. Så jo, lite mitt fel var det" Påpekar Ray. Stämningen mellan dem kändes konstig. Som om båda var irriterade, men samtidigt inte. Förut hade han varit glad att Anthony gillade honom men nu kändes det nästan fel på något sätt. "..Förlåt, jag ska inte" säger han. Ray stoppar ned cigarettpaketet och tändaren i fickan och går sedan in igen. Han tar upp sin väska från golvet där han hade lagt den dagen innan och slängde den över axeln. "Jag borde dra nu. Det är bara att ta vad du vill ifrån köket om du är hungrig" Säger han medans han drar på sin sina slitna converse.