Lupple Och SagaG

” okej” sa hon.
” men jag måste nog skynda mig om jag ska hinna” sa hon när hon såg att klockan blivit mycket.

Han log och nickade. " Ta hand om dig, vi syns." Sa han och la på innan han la sig ned i gräset och bara njöt av solen.

Hon skyndade sig till skolan.
Hon hoppades att Oskar inte skulle vara där för hon ville bara vara så långt bort från honom som möjligt.

Större delen av dagen blev han störd av alla småbarn som befann sig runt hans flock- alla småsyskon. De alla var otroligt nyfikna på honom och några var modiga nog att gå fram och säga hej. Detta var roande till en början men ganska snart tröttnade han och varje gång de närmade sig så skiftade han sina ögon och stirrade på dem- vilket de alla tyckte var otroligt roligt.

Hon hade en tråkig skoldag allt hon kunde tänka på var Joshua.
Men efter flera tråkiga timmar i skolan utan att ha stöt på Oskar så var skolan äntligen över.

Under hela dagen så vandrade hans tankar alltid till henne, speciellt under de lugna stunderna. När klockan blev tre och skolan var över så stod han redan vid skogsbrynet som varg, gömd bakom en buske men han kunde se ingången tillräckligt tydligt.

Hon gick ut ur skolan.
Hon kom på att dom inte bestämt var dom skulle mötas.

Han kunde inte visa sig, varken som varg eller människa eftersom han skulle vara skadad hemma, antagligen hade det ryktet gått till hela skolan.
Han såg henne komma ut från skolan och fick hindra sig från att springa fram och valde istället att yla, i hopp om att resten inte skulle bry sig och hon skulle höra.

Hon hörde ett ylande och såg när hon tittade nog att en varg stod blan buskarna.
Hon gick ditt.
Hon förstod att det varJoshua.

Han såg henne närma sig och han ville nästan hoppa upp med framtassarna mot hennes axlar men hann inse de dumma i det och gjorde bara ett hopp innan han backade bakåt för att dölja sig mer och skiftade då form och la armarna om henne. "Hej. "Viskade han och kysste henne.