kawaiiposes och Majis lilla egna privatroll! Mohaha!

Jag förstod att det inte riktigt var sanningen hon sa, så jag suckade och la armen om henne. "Då får jag väl ta och hjälpa dig med det då om du har så pass mycket!"

"Eh... D-det är lugnt, jag fixar dom på egen hand..." Svarade jag tyst. Det var en så uppenbar lögn att det nästan sved att säga den. Klart att Arthur fattade att jag inte hade mycket läxor när jag gör klart dom samma dag som vi har fått dom.

Jag himlade med ögonen. Hon ljög och detta gjorde mig bara irriterad. orkade inte mer nu. "Okej, om du säger det så... Jag tar väl och gör likadant nu då - fixa mina läxor på egen hand" sa jag och gick upp till sovsalen.

[ Kvar blev Ana ensam och kall ]

" Andrew lyssnar du på mig??" Frågade min kompis Mei.
" Förlåt vad sa du Mei?" Svarade jag och tittade på henne istället för fönstret. Vi satt i en korridor i närheten av det klassrum som vi hade haft lektion i och jag hade lyckats drömma mig bort som vanligt.
"Jag frågade om du kunde vänta här medans jag gick och hämtade en bok??" Svarade hon och reste sig upp. Jag nickade och hon började gå. Vad var det jag hade tänkt på... Något rött??

Hugo:

"Jag håller faktiskt inte med dig på det" sa Lily.
Jag spelade förolämpad. "Gör du inte!?"
"Nej, faktiskt inte. Han ser bara ut som en allmänt tråkig ravenclaware som endast sitter och läser. Jag ser inte vad som är så 'snyggt' med honom..."
"Kära lilla kusin..."
"Jag är bara två månader yngre!"
"...Har du sett hans rumpa?"
"Sluta objektifiera..."
"Vi håller på att spana in snygga killar tillsammans, såklart måste vi smått objektifiera" sa jag.
"Men... Detta är lite sexistiskt... Det handlar inte om hans kropp..."
"That's besides the point. Har du sett hans rumpa? Jag säger bara: That. Ass."
Lily försökte hålla tillbaka skratt. "Säger du det?"
"Okej, kolla nu, han reser sig upp nu för att gå till sin lektion. Kolla på hans bakre del. Om du inte ändrar din synpunkt då är vi inte släkt längre" sa jag.
Lily lutade sig lite diskret för att beskåda den vackra synen och när han försvnnit helt från salen vände hon sig mot mig igen. "Okej, du har rätt."
Vi brast ut i skratt. "Det känns så skönt att du vet om min lilla hemlighet, för har inte haft någon jag har kunnat spana in killar med förut. Det är inte alls lika kul att spana in tjejer med andra killar för de beundrar inte de estetiska dragen, de tittar bara på deras bröst och.."
"Du tittade bara på den ravenclawarens rumpa!"
"Det var ett undantag! Plus att han hade fina färg på ögonen!"
"Haha, touché. Men på tal om mer legit snygga snubbar från Ravenclaw... Min drömprins - Andrew Strongheart..." sa Lily drömskt.
Jag kände hur mina kinder hettades till lite vagt. "Han är i sin egna kategori..."
"Verkligen... Men du, vad sägs som att vi börja gå mot vår lektion?"
"Låter som en bra idé!" sa jag och vi reste oss upp och började gå. Vi började diskutera om läxan vi hade fått förra veckan. Om hur långt vi hade kommit och allt sådant. Men efter en liten stund blev jag distraherad av en bekant siluett. Den ökända Andrew satt i samma korridor vi precis hade gjort entré i.
"Oj" mumlade jag.
"Va...?" började Lily, vände sig om och fick också syn på Andrew. "Nämen, Andrew! Hej!"
Hon gick till honom och drog med mig.
"Eh... Hej!" la jag svagt till.

Plötsligt dök Lily och Hugo upp och började gå mot mig. Även om jag blev förvånad var det en trevlig överraskning, speciellt när jag fick se Hugos röda kalufs för att det då slog mig vad det var som jag hade tänkt på. Rödhåriga katter.
"Hej till er båda" Svarade jag med ett leende. De båda två blev rosiga om kinderna och satte sig ner på bänken.
"Så vad gör ni här då?" Frågade jag.
"Vi ska ha lektion här snart, men det är inte än så vi kan sitta här med dig... Och prata." Svarade Lily med en glöd i ögonen. Hugo satt mest och kollade runt i korridoren och blev bara rödare om kinderna.
"Det låter bra. Hugo, mår du bra? Du är lite röd i ansiktet." Frågade jag honom.

Jag sitter med Andrew Strongheart. Han är min närhet. Jag är i hans närhet. Han hälsade på mig. Han är så fin. Så fin så jag inte vågar titta för då känns det som att nånting mer än bara jag själv kommer resa mig upp från bänken.
Plötsligt tilltalade Andrew mig. "Mår du bra? Du är lite röd i ansiktet".
Fuck.
"Du vet, jag tar förvandlingskonst på allvar och försöker lära mig att bli en kameleont. Det verkar fungera. Jag håller på att försöka smälta in med mitt hår. Jag är en mäktig trollkarl."

Jag skrattade högt åt hans förklaring och lutade mitt huvud på min hand och tittade på honom nöjt. Vilken underbar grabb.
"Jag gillar din personlighet Hugo, den är härlig." Sa jag. Nu matchade verkligen hans ansikte håret. Lily tittade på honom med en smått avundsjuk blick.

Han... Han gillar min personlighet!? Holy Molly... Okej, jag måste lugna ner mig. Jag tittade ner på mina knän och något dök upp i mitt synfält så jag insåg att jag verkligen måste ta och lugna ner mig. Varför blir jag överexalterad över att få en komplimang av en gudlik kille? Chilla Hugo förfan.
"ehm, tack så mycket Andrew, du är inte så dum du heller"
Vad fan säger jag? Så kan jag väl inte säga!? Trots detta började Andrew le sitt vackra leende.
Jag märkte även av hur Lily gav mig blickar blandade av avundsjuka och förvirring. Hon hade en stor crush på honom och gått på dejt med honom, men nu sitter han och berömmer min personlighet.
"Men varför sitter du här helt ensam?" frågade Lily.
"Fast han är ju inte ensam längre, för senast jag kollade så satt vi med honom" sa jag.
Lily började le vagt, suckade och himlade med ögonen. "Bra observation, kära kusin".
"Tack, jag försöker göra mitt bästa".

Jag skrattade igen åt Hugos kommentar. En mycket rolig figur den här Hugo, jag gillar honom.
"Jag väntar på min vän, hon skulle hämta en bok." Svarade jag på Lilys fråga.
"Oh jaha. När börjar din nästa lektion?" Frågade hon och tittade på klockan hon hade runt sin handled.
"Vet inte, Mei har koll på det. Skulle nog inte klara av att vara utan henne en dag. Mei är en bra vän, jag borde ge henne något... En kaktus." Sa jag och började drömma mig bort. En kaktus skulle Mei gilla.