Olika eller extremt lika?[SV] [PG]

Kunde inte sagt det bättre

Tack! Mer kommer nu!
(Cilla)

Så värdigt jag kunde travade jag efter mina vänner. Var det tvunget att jag skulle ramla? Jag verkade ju knappast skrämma henne när jag gjorde det. Besviken på mig själv begav jag mig mot vagnarna tillsammans med mina vänner. Tyst satte jag mig ner?.Mina vänner försökte förgäves kontakta mig. När de sökte efter min blick slog jag bort den. Jag var lite skamsen och lite förargad. Hur vågade den där tjejen tjuvlyssna på mig och mina vänner? Nästa gång vi skulle möta varandra ska hon få! Tänkte jag men delade inte med mig av mina tankar till mina vänner. Jag traskade efter dem upp till slottet och satte mig ner vid Gryffindor bordet utan att bry mig om att mina vänner diskuterade Dianas ?avlyssning". Jag lyssnade dystert till rektorns tal. Han babblade på om allt det vanliga. Sedan fick vi äntligen mat. Allt från kycklingsallad till soppor. Jag tog nöjt för mig allt som fanns på bordet. Även efterrätterna tog jag för mig av. En sak från varje sort. Till slut fångade Carly min uppmärksamhet.
?Vad ska du göra med Diana? För att hon tjuvlyssnade, menar jag? frågade hon. Jag log ett klurigt leende men sa ingenting. Jag visste nog vad jag skulle göra?.



(Diana)

Jag tog mig fort ut ur vagnen och in i slottet. Jag hade suttit ensam, naturligtvis. Ingen ville sitta i samma vagn som jag. Ibland, förut när jag var liten, blev jag ledsen när sånt hände. Nu brydde jag mig inte. Jag hade vant mig. Men blickarna Diana och hennes ?kumpaner? gav mig en obehaglig känsla. Blicken liksom naglade fast och släppte inte taget. Jag stod inte ut och skyndade mig att sätta mig vid änden av Ravenclaw bordet. Jag drog fingrarna genom mitt hår och suckade djupt. Om jag ändå hade haft vänner. Men det skulle aldrig hända. Efter att noga ha lyssnat på rektorns vanliga tal så tog jag för mig av någon slags soppa. Misstänksamt smakade jag lite på den och tog för mig mer. Jag såg att Cilla hade ett leende på läpparna och jag visste nog varför?.

Var det bra?

meera

Tack för alla fina kommentarer.
Här kommer det mer, jag blev inte så nöjd med det men det kommer snart ännu mera! Lovar!

(Cilla)
Dagen efter var en helt vanlig dag. Men en sak var annorlunda. Jag kunde inte få Diana ut ur huvdet. Något som var enormt irriterande. Jag funderade fortfarande vad jag skulle göra med henne då jag satt inne på trolldryckskonsten och gjorde någon dryck. Ett tag var jag inne på ett gift, men ångrade mig. Var jag en Gryffindor eller? Visst hade jag nog med mod för att lösa detta på ett värdigt sett? Ärligt talat tvivlade jag på det, men nu fick det vara för stunden. Jag läste bekymrat om receptet och tittade med rynkad panna ner i kitteln. Lila? Skulle det inte vara gult? Jag suckade och rörde om lite. Genast blev drycken gul istället och jag log lite för mig själv. Runt om mig blandade mina vänner drycker. Men de flesta var lila, blå eller grön. När det ringde ut fick vi läxa av professor Howell. Hastigt lämnade jag rummet och styrde stegen mot Ravenclawtornet....

Jättebra! *bevakar*

superbra!

Jäättebra!!!!

Här kommer det lite till!

(Diana)

Jag brukade vanligvis vara superkoncentrerad på lektionerna. Därför blev både mina klasskompisar (om man nu skulle kunna kalla dem det), lärarna och jag själv förvånad. Jag visste anledningen. Men hur skulle jag förklara att jag hade tjyvlyssnat på en tjej som pratade med sina vänner och att jag nu gick runt och undrade vad hon skulle göra med mig? Därför låtsades jag som ingenting. Som tur var hade vi mest teoretiska lektioner denna dag så jag kunde låtsas att jag lyssnade medans jag egentligen tänkte på något helt annat. Vid lunch tid fick jag en hemsk huvudvärk så jag gick upp till Ravenclaw tornet för att vila lite. Jag skulle missa örtlära men eftersom jag fullkomligt hatade ämnet skulle det gå bra. Men då visste jag inte vad som väntade på mig där......

Tack för alla kommentarer!