Medieval love - PRS rollspelare och Emma07

"Vi får hoppas det. Jag vet inte riktigt hur länge jag kan stanna här innan det kommer ut." log han, såg sig snabbt omkring för att strax rikta blicken emot honom igen.
"Vad har jag missat mer än det dem senaste åren då?" han hade varit härifrån alldeles för länge kändes det som.

"Inte mycket. Adelaine har blommat ut, hon har en ny friare varje vecka känns det som. Nicolas är iväg hela tiden och Henry gör allt för att bli den bästa kungen någonsin när det väl är dags." förklarade John och ryckte på axlarna. Det var egentligen det som hade hänt, kortfattat då.

Det var roligt att höra hur det varit för dem, för själv kände han det nästan som om tiden stått stilla. Som om det var igår han bodde kvar hemma och hans familj fortfarande var i livet.
"Jag förstår dem." log han, suckade och lutade sig lite tillbaka.
"Jag har saknat er." sade han.

"Vi har saknat dig med." sade han och log svagt. "Vi trodde du var död." sade han och lutade sig bakåt på fåtöljen. Han drog handen över ansiktet och granskade kronprinsen.

Erezael log svagt utav de första orden, som betydde en hel del ändå att höra. Han hade saknat det här - han hade saknat dem och livet här.
"Det var väl inte särskilt långt ifrån det iallafall." sade han, säg sig omkring och suckade lätt.
"När var det din fästmö skulle komma?" frågade han nyfiket.

"Den här eller nästa vecka, ingen aning." log han och ryckte lätt på axlarna. "Hon har med sig sin bror också, för Adelaine." sade han och ryckte på axlarna. "Så det blir ett helt sällskap, så kanske du hittar någon hovdam som passar dig."

Erezael nickade lätt, ville säga att det antagligen inte behövdes men visste inte hur mycket han fick säga ännu - men å andra sidan var det ju hennes bror och en god vän till honom, och han litade på honom.
"Jaså? Har dem bestämt nåt?" frågade han, log litet.
"Jag är inte så säker på att det behövs." tillade han.

"Nej, inget är bestämt än. Hur så?" frågade han och höjde lätt på ögonbrynet. Han lutade sig bakåt och kliade lätt sitt skägg. Det hade märkts sedan de var små att det fanns något mellan Adelaine och Erezael, men John ville få det bekräftat.

Erezael log svagt, han var väldigt glad över planerna men samtidigt så visste han inte hur mycket han fick säga - men det var ju också hennes bror, och hans gamla vän.
"Vi har bara kanske lite planer, ingenting är säkert ännu." sade han och vände blicken mer mot honom.
"Jag har inte mycket tid på mig innan jag är helt avslöjad, och vid det laget borde jag vara hemma redan för att ha bäst chanser. Med en förbindelse emellan oss, emellan våra länder, kan vi få fram svar och hjälp mycket snabbare än juridiskt annars."

"Så du ska gifta dig med min lillasyster? Ska du göra henne till drottning?" skrattade John, kunde inte riktigt tänka sig Adelaine som drottning men tanken var roande. Han nickade lite och log smått. "Hoppas allt går bra."